Studier visade att närstående upplevde kommunikation från sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vård. Närstående beskrev dock i flera studier att kommunikationen från sjuksköterskan ofta var bristfällig och otillräcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att få djupare förståelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med närstående i palliativa vård. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades från två olika vårdavdelningar, på ett sjukhus i Mellansverige.

Studier visade att närstående upplevde kommunikation från sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vård. Närstående beskrev dock i flera studier att kommunikationen från sjuksköterskan ofta var bristfällig och otillräcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att få djupare förståelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med närstående i palliativa vård. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades från två olika vårdavdelningar, på ett sjukhus i Mellansverige.

Inledning: Parrelationens kvalité kan försämras efter transitionen till föräldraskap. Barnet påverkas negativt av konflikter mellan föräldrarna. Inom barnhälsovården är ett av distriktssköterskans mål att stödja föräldrar i deras föräldraskap. Det finns studier som beskriver transitionen till föräldraskap. Det saknas dock studier från BVC om distriktssköterskans upplevelse hur de bidrar till ökad kvalité i föräldrarnas parrelation.

SAMMANFATTNINGInledning:Att drabbas av stroke kan upplevas som en fruktansvärd och påfrestande händelse, både för patient och närstående. Det är hälso- och sjukvårdens ansvar att utbilda patienter och närstående genom individuellt anpassad information, på ett lyhört, empatiskt och respektfullt sätt. Information och handledning av sjuksköterskan ses därför som mycket viktigt för patient och närstående så att de får kontroll över den nya situationen de befinner sig i.Syfte: Att sammanställa aktuella vetenskapliga artiklar om vilka utbildningar som finns inom strokevård samt hur patienter och närstående upplever och påverkas av dessa.Metod: En litteraturstudie bestående av totalt 16 kvantitativa respektive kvalitativa vetenskapliga artiklar. Databaser som användes är PubMed och CINAHL.Resultat: Studiens resultat visar på att det finns olika metoder för utbildning av patient och närstående bland annat grupputbildning och individuell utbildning med både skriftligt och muntligt innehåll. Patienter och närstående upplever information och utbildning som något viktigt.

Studier visade att närstående upplevde kommunikation från sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vård. Närstående beskrev dock i flera studier att kommunikationen från sjuksköterskan ofta var bristfällig och otillräcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att få djupare förståelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med närstående i palliativa vård. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades från två olika vårdavdelningar, på ett sjukhus i Mellansverige.

Lågkolhydratkost har funnits sedan 1921 och formulerades som en behandling för epilepsi. Under åren har populariteten för lågkolhydratkost varierat, men har på senare år ökat. I Sverige har förespråkare fått publicitet i samband med kosten Low Carb High Fat (LCHF), som innefattar en hög andel fett och en låg andel kolhydrater. De kostråd som LCHF förespråkar står i motsats till de rådande kostrekommendationerna i Sverige. Den mat som föredras är individuell och det finns många dieter att välja mellan.

Bakgrund: Vad är det som påverkar den hjärtopererade patientens upplevelser efterhjärtoperationen? Att patienten känner sig välinformerad och har stöd ifrån närstående i sittdagliga liv är viktigt för en lyckad rehabilitering. Sjuksköterskan kan assistera patienten tillsjälvinsikt och självförståelse så att hon/han själv kan utveckla kunskap och skicklighet.Syfte: Studien belyser vad det är som påverkar patientens upplevelser efter en hjärtoperation.Metod: Litteratursökning. Datainsamling är gjord via databaserna PubMed/Medline ochCINAHL.Resultat: Upplevelsen i samband med en hjärtoperation är individuell. Ålder och kön ärnågra faktorer som kan ha påverkan på hur patienten upplever sin rehabilitering.

Studien belyste pedagogers upplevelser av ljudmiljön i förskolan samt hur de säger sig planera och organisera den pedagogiska verksamheten för att främja en god ljudmiljö. Studien var angelägen på det vis att det är viktigt att pedagoger inkluderar ljudmiljön i verksamheten och ser till att den inte utgör ett hinder för barns lärande och utveckling. En medvetenhet om det pedagogiska uppdraget är en viktig del, så att barn och pedagoger inte exponeras för skadligt ljud mer än nödvändigt. Förskolan ska erbjuda barnen en verksamhet där barn och pedagoger trivs och mår bra tillsammans. Därför är det betydelsefullt att arbetet kring ljudmiljön hålls levande.

Syftet med denna uppsats är att studera förhållandet mellan företags tilltänkta tillväxtstrategier innan finanskrisen, gentemot hur dessa realiserats under och efter finanskrisens inverkan. Sålunda undersöks i uppsatsen hur marknadsturbulens inverkar på små- och medelstora företags tillväxtstrategier. Vidare har vi valt att använda oss av en kvalitativ ansats och tillämpat en fallstudie som forskningsstrategi för att få en så djup inblick i företagens agerande som möjligt, som kan hjälpa oss att förstå deras beteende. Den teoretiska referensramen implicerar till huvudsaklig del teori gällande strategi och hur företag kan gå tillväga för att skapa tillväxt, vilket väsentligen belyser tillväxt genom marknadspenetrering, marknadsutveckling, produktutveckling och diversifiering. Vidare redogörs för åtta fallföretag i empiri- och analyskapitlet och hur deras tillväxtstrategier såg ut innan, under samt efter finanskrisen, där vi avslutar med en analytisk sammanställning av kapitlet. I diskussionskapitlet diskuteras de mönster som kunnat tydas utifrån de åtta fallföretagen, där teori integreras med vår inhämtade empiriska data.

Studier visade att närstående upplevde kommunikation från sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vård. Närstående beskrev dock i flera studier att kommunikationen från sjuksköterskan ofta var bristfällig och otillräcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att få djupare förståelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med närstående i palliativa vård. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades från två olika vårdavdelningar, på ett sjukhus i Mellansverige.

Studier visade att närstående upplevde kommunikation från sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vård. Närstående beskrev dock i flera studier att kommunikationen från sjuksköterskan ofta var bristfällig och otillräcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att få djupare förståelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med närstående i palliativa vård. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades från två olika vårdavdelningar, på ett sjukhus i Mellansverige.

Det övergripande syftet är att beskriva diskurser gymnasie¬ungdomar med mångkulturell bakgrund kan ha att hantera och hur ungdomarna anger att de hanterar olikheter mellan diskurser. Följande konkreta frågeställningar utformas: Hur beskriver de intervjuade eleverna sina föräldrars syn på den svenska skolan? Vilka strategier använder sig intervjupersonerna med mångkulturell bakgrund av för att hantera situationen? Sex gymnasieungdomar intervjuades i halvstrukturerade samtal som skrevs ut och tolkades hermeneutiskt. En anpassnings¬diskurs och en auktoritär diskurs framträdde i materialet. I anpassnings-diskursen diskuteras inordning, undvikande, uppgivenhet, motstånd och maktlöshet.

Bakgrund: Sedan 1997 har man på Företagshälsovården Volvo i Skövde använt ?Hälsokurvan?. Det är en individuell hälsoprofil som man erbjudit alla 30-åringar eller alla personer efter två års anställning. Som grund för valet av ?Hälsokurvan? låg interventionsprogrammet ?Lev hela livet? som användes under 90-talet i Skaraborg.

I dagens sjukvård är det mindre personal som tar hand om flera patienter, vilket kan resultera i att fokus på patienten som en unik person glöms bort. Personalens bemötande är viktigt för att få en god kontakt med patienterna, detta ska byggas på att personalen respekterar människans värdighet, integritet och självbestämmande. Syftet med studien var att belysa patientens upplevelse av bemötande utifrån patientens perspektiv. Genom att se vad som är viktigt för patienterna i bemötandet med personalen och hur patienterna påverkas av bemötandet, kan personal inom sjukvården utföra sitt arbete med större insikt. Metoden är en litteraturstudie där sju vetenskapliga artiklar användes och analyserades med hjälp av Burnards innehållsanalys.

Stroke är en av de stora folksjukdomarna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtinfarkt och cancer. Individuell vård och behandling är av största vikt då sjukdomen drabbar patienter olika. Att drabbas av stroke innebär stora förändringar i det dagliga livet. Sjuksköterskan har en viktig roll i att förbereda patienter och anhöriga inför dessa förändringar. Syftet med studien var att få ökad kunskap om hur strokepatienter och anhöriga förbereds inför hemgång samt vilken roll sjuksköterskan har i förberedelserna angående information, stöd och fysisk rehabilitering.