Utgångspunkten och syftet med uppsatsen har varit att ta reda på om och hur individuella utvecklingsplaner används i förskolan. Vi använde oss av följande frågeställningar: Hur uppfattar pedagogerna de individuella utvecklingsplanerna? Hur används individuella utvecklingsplaner på de förskolor där informanterna arbetar? Vilka styrkor respektive brister ger informanterna uttryck för gällande arbetet med individuella utvecklingsplaner? Som referensram används historik, begreppet individuell utvecklingsplan förklaras, Gesells självregleringsschema, Malaguzzis filosofi och ett exempel på hur en individuell utvecklingsplan kan se ut. Kvalitativ metod med e-postintervjuer användes till undersökningen där 56 verksamma pedagoger i förskolor blev tillfrågade. I resultatet urskiljs ett mönster där pedagogerna är positivt och/eller negativt inställda till de individuella utvecklingsplanerna beroende på hur materialet är utformat, deras eget inflytande och hur den är kopplad till förskolans läroplan Lpfö 98..

Bakgrund: Multipel skleros (MS) är en kronisk inflammatorisk sjukdom som drabbar den vita substansen i delar av det centrala nervsystemet. Typiskt för MS är att den går i skov och är oförutsägbar. Prognosen är mycket individuell och svår att förutse på grund av dess skiftande sjukdomsförlopp. MS är den vanligaste sjukdomsorsaken till rörelsehinder hos yngre vuxna.Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med MS.Metod: Systematisk litteraturstudie. Nio artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning och analyserades med stöd av kvalitativ innehållsanalys och ett induktivt arbetssätt.Resultat: Genomgående i resultatet återkommer det att oförutsägbarheten som är förenad med MS samt den MS-relaterade tröttheten är stora faktorer som påverkar patienternas upplevelser av MS.

Att vara fysiskt aktiv som ung minskar risken för flera sjukdomar, därför bör rekommendationer för fysisk aktivitet följas. Skolidrott och organiserad idrott är två påverkansfaktorer för fysisk aktivitet. Den fysiska aktivitetsnivån minskar över tid och därför är sjukgymnasternas arbete att främja fysisk aktivitet hos ungdomar viktigt. I denna studie undersöks i vilken ålder den fysiska aktiviteten minskar för att veta när interventioner bör sättas in. Syftet med studien var att undersöka nuvarande mängd av fysisk aktivitet och dess påverkansfaktorer samt eventuella förändringar från mellanstadiet till gymnasiet hos elever i tredje året på gymnasiet.

Syftet för detta examensarbete är att ta reda på om musikundervisningen i grundskolan har förutsättningar för att vara individanpassad efter den enskilde elevens förutsättningar och behov. Forskningsfrågorna är att ta reda på vilka faktorer som kan påverka möjligheterna att bedriva musikundervisning i enlighet med Lgr11, med intervjuade musiklärares uppfattningar. Samt vilka förutsättningar som beskrivs som centrala för att läraren ska kunna tillgodose varje enskild elevs behov, förkunskaper och förutsättningar samt göra rättssäkra individuella bedömningar. Utgångspunkten i studien är en kvalitativ undersökning baserad på kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer och litteraturstudier. De fem musiklärarna som är med i undersökningen arbetar på 12 skolor i fyra kommuner i årskurs 2-9.

Mitt examensarbete handlar om samundervisning och särundervisning. Jag avsåg att undersöka om elevernas tilltro till den egna förmågan i ämnet idrott och hälsa kunde förbättras genom särundervisning. Jag ville också undersöka om eleverna är positivt eller negativt inställda till särundervisning.Undersökningen ägde rum på en skola i Dalsland. Jag intervjuade tolv elever, tre lärare och en rektor. 112 elever fick också svara på en enkät.Pojkarna ansåg att de utvecklade sina fysiska förmågor mest vid särundervisning, medan de utvecklade sina sociala förmågor mest vid samundervisning.

Syftet med denna studie är att ta reda på vad eleverna upplever att de lärt sig i ämnet idrott och hälsa, samt om kunskapen motsvarar syften och mål i den nationella kursplanen för ämnet. Studien genomfördes i form av en enkätundersökning bland 59 elever i år 9. Resultatet visar att elevernas kunskap motsvarar målen i kursplanen i vissa moment, medan detta inte uppfylls i andra moment. Färdigheter inom olika idrotter och social utveckling är det som eleverna särskilt upplever att de lärt sig/utvecklat genom idrottsundervisningen, medan den psykiska aspekten av hälsa har hamnat i skymundan, tillsammans med kunskaper inom bland annat dans, friluftsliv och livräddning. Enligt detta kan konstateras att elevernas kunskap i sin helhet inte motsvarar syften och mål i kursplanen i tillräckligt hög grad, samt att undervisningen i idrott och hälsa fokuserar mer på utövande av fysisk aktivitet än övriga syften och mål i den nationella kursplanen..

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur lärare i idrott och hälsa arbetar med att koppla lektionsinnehåll till kursplanen med hjälp av följande frågeställningar:Hur kopplar lärarna sitt innehåll till styrdokumenten? Hur görs eleverna delaktiga och medvetna om syfte och mål? Hur uppfattar lärarna begrepp som idrott och hälsa? Hur ser de inre och yttre ramarna ut för idrott och hälsa på skolan? Valet av frågor grundar sig i de oklarheter som tycks råda om ämnets uppdrag och att det därmed också är oklart genom vad eller hur eleverna ska nå sina mål. Jag har med bakgrund av detta valt att använda mig av en kvalitativ metod där jag har intervjuat fyra lärare i idrott och hälsa. Gemensamt för alla lärarna är att de använder sig av kursplanen men ingen ger uttryck av att man på något sätt skulle ha ändrat arbetssätt eller förhållningssätt till ämnets innehåll med den nya läroplanen Lgr11. Lärarna ger uttryck av att använda kursplanen mest på egen hand och därmed inte som ett naturligt verktyg tillsammans med eleverna.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är få ökad kunskap om lärares uppfattningar om att arbeta med elevinflytande i idrott och hälsa.Vad har lärarna för tankar om och inställning till elevinflytande?Vad får eleverna påverka respektive inte påverka i undervisningen i idrott och hälsa?Hur upplever lärarna förutsättningarna för att arbeta med elevinflytande i idrott och hälsa?MetodKvalitativa intervjuer användes som metod. Sex lärare som undervisar mot grundskolans tidigare åldrar i idrott och hälsa intervjuades. Kontakt togs via mail för att informera om undersökningen och därefter bestämdes tid och plats för att genomföra intervjuerna. Intervjuerna bandades med diktafon och transkriberades vartefter som intervjuerna lyssnades igenom för att slutligen sammanställas.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att undersöka de målchanser som skapades under cupspelet i VM 2006 och analysera vilka som var mest effektiva, d.v.s. oftast resulterade i mål och varför.För att besvara syftet användes följande frågeställning:? Vilka typer av målchanser leder oftast till mål och är därmed mest effektiva?MetodStudiens datainsamlingsmetod har varit observation av 16 fotbollsmatcher från världsmästerskapen i fotboll 2006. Matcherna är inspelade på DVD från SVT:s och TV4:s TV-sändningar. Varje målchans har analyserats och kategoriserats och förts in i ett analysschema bestående av tio kategorier.

SammanfattningDet övergripande syftet med studien har varit att utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv undersöka innehållet i idrottsundervisningen i ämnet Idrott och hälsa A på tre friskolor med utgångspunkt i elevintervjuer. Vidare har ett syfte varit att fördjupa kunskapen om hur eleverna uppfattar lärarnas betygsbedömning i relation till kursplanens kunskapskrav och mål.MetodDen datainsamlingsmetod som använts i studien har varit strukturerade intervjuer med nio elever från tre olika gymnasieskolor. Skolorna är etablerade och ligger i tre olika kommuner som jag slumpmässigt valt ut. Eleverna blev förvarnade om att intervjun skulle ske och samtalen varade cirka tio minuter per styck. Elevernas svar kategoriserades utifrån den nationella kursplanens mål för att sedan analyseras med hjälp av Göran Lindes analysmodell om formuleringsarenan, transformeringsarenan samt realiseringsarenan.ResultatElevernas beskrivningar av idrottsundervisningen tydde på att det finns brister i undervisningen utifrån de nationella kunskapsmålen för kursen Idrott och hälsa A.

Den här kvantitativa studien genomfördes med enkäter som elever på gymnasiet svarat på. Syftet med föreliggande undersökning är att få en inblick i gymnasieelevers frukostvanor och hur dessa kan påverka dem i fråga om prestation under lektionerna i Idrott och hälsa. Vi vill även få en uppfattning om eleverna fått information gällande sambandet kost och hälsa, samt om de omsätter denna eventuella kunskap till praktik. Med en större förståelse om sambandet mellan kost och prestation, kan vi skapa bättre förutsättningar för lärare att utbilda elever i ämnet. Den visar att majoriteten av de elever som har fått betyget VG eller MVG i ämnet Idrott och hälsa äter frukost dagligen.

Ett samarbete mellan idrottsföreningar och ämnet Idrott och hälsa kan bidra till att motivera fler elever till fysisk aktivitet, i och med ett sådant kommer de i kontakt med aktiviteter de kanske aldrig annars skulle göra. Syftet med denna studie är att genom semistruktrerade intervjuer med lärare och enkätundersökningar med elever ta reda på elevers och lärares inställning och erfarenhet av samarbete med idrottsföreningar, samverkan mellan skolan och idrottsföreningar samt hur fysiskt aktiva eleverna är. Resultatet visar att inget kontinuerligt samarbete sker mellan skolan och idrottsföreningar, dock sker det småskaliga samarbeten till och från. Lärarna som medverkat i studien anser att det för det mesta finns endast positiva effekter av ett samarbete, men kvalitén på "undervisningen" från föreningarnas ledare måste vara uppbyggd på ett pedagogiskt sätt för att det ska vara gynnsamt. Resultatet indikerar även att majoriteten av eleverna är intresserade av att ha eller kanske ha ett samarbete med någon idrottsförening under deras lektioner i Idrott och hälsa.

Studien inriktar sig på hur sex fritidspedagogerna ser på elevers hälsa och om fritidspedagogerna medvetet kompletterar skolan i idrott och hälsa. En kvalitativ undersökning har gjorts i två olika kommuner där sex semistrukturerade intervjuer, med utbildade fritidspedagoger, genomförts. Valet av denna metod gjordes med anledning av att få fritidspedagogernas åsikter och för att fritidspedagogerna skulle få möjlighet att komplettera sina svar utifrån deras behov. Några nedslag i forskning på området i denna studie visade att arbetar pedagoger medvetet och aktivt med elevernas hälsoutveckling kan det positivt inverka på eleverna, minskade sjukdomar, ökad koncentration och en god hälsa. Resultatet efter våra semistrukturerade intervjuer visade att fritidspedagogerna kompletterar skolan i idrott och hälsa genom att erbjuda fysiska aktiviteter, näringsrikt mellanmål och samtalar med eleverna om deras hälsa.

Vårt syfte med studien var att undersöka vad medarbetare i offentlig verksamhet, i vårt fall enpolismyndighet, anser vara viktiga kompetenser att ta hänsyn till vid en individuelllönesättning. Syftet har också varit att undersöka vad medarbetarna upplever som rättvis lön samt att analysera deras upplevelser och attityder kring individuell lön ur ettorganisationskulturperspektiv.Vår undersökning har gjorts genom att intervjua tolv medarbetare inom polismyndigheten iVästra Götaland. Vi har intervjuat medarbetare i tre olika funktioner för att få ett så brettspektrum av åsikter som möjligt. Dessa tre funktioner har varit poliser i yttre tjänst, utredareoch chefer. Empirin har vi analyserat efter teorier om kompetens, rättvisa och organisationskultur.Resultatet av undersökningen visar att de kompetenser som anses viktiga att ta hänsyn till vid individuell lönesättning är arbetskrav, prestationer och personliga egenskaper.

 Syftet med studien är att undersöka rektorers syn på likvärdig bedömning och rättsäkra betyg och sitt uppdrag att skapa förutsättningar för likvärdig bedömning och rättssäkra betyg generellt och specifikt i idrott och hälsa. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på intervjuer med rektorer som arbetar på olika gymnasieskolor.                                                       Resultatet visar att begreppen är svårtolkade och enligt rektorerna svåra att leva upp till. Det finns en idealbild som tydligt framkommer kring likvärdiga och rättsäkra betyg bland rektorerna att de ska vara lika oavsett vem som bedömer eleven eller vilken skola eleven genomför sina studier. Verkligheten stämmer ej med denna idealbild.Ämnet idrott och hälsa beskrivs av rektorerna som ett ämne som fastnat i moment och aktiviteter som måste göras. Lärarna har stora ambitioner men kommer inte till konsensus vad som ska bedömas och hur detta ska ske.