Sök:

Sökresultat:

1247 Uppsatser om Individuell bedömning - Sida 40 av 84

Kvinnors upplevelse av tillfrisknandet frÄn Anorexia Nervosa i Sverige

Att bli frisk frÄn Anorexia Nervosa innebÀr en lÄng och hÄrd kamp mot sjukdomen. MÄnga kvinnor beskriver hur de upplever en sÀrskild vÀndpunkt dÄ tillfrisknandet börjar. Syftet med studien Àr att undersöka kvinnors upplevelse av tillfrisknandet frÄn Anorexia Nervosa i Sverige. FrÄgor som studien stÀller Àr om vÀndningen kommer nÀr kvinnorna Àr under vÄrd och vilka faktorer som pÄverkar tillfrisknandet.För att fÄ fram kvinnors upplevelser anvÀndes en kvalitativ ansats. För att samla in data lÀstes sex olika sjÀlvbiografier som var skrivna i Sverige pÄ svenska.

Klimathall i Norrbotten: En jÀmförande studie av platser i biltestregionen

I snart 40 a?r har kommunerna i Norra Norrlands inland spelat en viktig roll i bil- och komponenttestindustrin. Hit har fordon sedan bo?rjan av 1970-talet kommit fo?r att testas till sin gra?ns i vinterklimat. Vinter- testning av fordon a?r en mycket viktig del av fordonsutvecklingen.

Specialpedagogisk Handledning

Problem och syfte: MedlemslÀnderna i VÀrldshÀlsoorganisationen söker implementera WHO: s klassifikation av funktionstillstÄnd, funktionshinder och hÀlsa. Klassifikationen ICF bygger pÄ ett helhetstÀnkande dÀr mÀnniskors hÀlsoegenskaper inom den kontext som deras personliga livssituationer och omgivning skapar beskrivs (Socialstyrelsen, 2003). Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) föreslÄr en mall för kartlÀggning av elever enligt ICF-CY (Children & Youth Version, 2007) inför upprÀttande av individuell utvecklingsplan eller ÄtgÀrdsprogram. Syftet med undersökningen Àr att utvÀrdera hur lÀrare upplever att mallen skapar förutsÀttningar för ett gemensamt sprÄk.Metod: Undersökningen Àr kvalitativ och har en fenomenologisk ansats. Sex lÀrare har intervjuats enskilt genom halvstrukturerad livsvÀrldsintervju.

Erikjansarna : Brev frÄn Amerika- en identitet i förÀndring 1848-1866

Syftet med studien var att undersöka idrottsutövares musikanvÀndande. Studien genomfördes i form av en enkÀtundersökning med kvalitativa och kvantitativa frÄgor dÀr 252 idrottsutövare som utövar individuell idrott som till exempel friidrott och orientering deltog. EnkÀten berörde frÄgor om idrottsutövarnas musikanvÀndande i vardagliga och idrottsliga situationer, kÀnsloupplevelser i samband med musiklyssnande samt motiv till musikanvÀndning i idrottsutövandet. Resultatet visade att deltagarna medvetet anvÀnder musik för att pÄverka olika kÀnslotillstÄnd i sitt idrottsutövande. FrÀmst anvÀnder deltagarna musik i sin tÀvlingsförberedelse.

Vilka förutsÀttningar finns för dyslektiker att arbeta integrerat med övriga elever? Which prerequisites exists for students with dyslexia for working integrated together with other students?

I detta examensarbete har vi undersökt vilka förutsÀttningar det finns för elever med dyslexi att arbeta integrerat i klassrummet tillsammans med övriga klasskamrater och hur pedagoger arbetar ute pÄ skolorna med elever som har diagnosen dyslexi. För att fÄ en djupare förstÄelse har vi tittat nÀrmare pÄ diagnosens betydelse, vilka hjÀlpmedel som finns att tillgÄ för att underlÀtta arbetet i klassrummet för dyslektiker samt om det finns nÄgon förebyggande pedagogik mot specifika lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vi har genom kvalitativa intervjuer med pedagoger och specialpedagoger fÄtt fram hur detta arbete kan se ut i dagens skola. Undersökningen genomfördes i tvÄ olika F-6 verksamheter belÀgna i Svedala kommun. Slutsatsen vi har dragit efter vÄr undersökning Àr att det idag finns stora möjligheter för elever att arbeta integrerat i klassrummet under alla av arbetsdagens timmar. Men vi stÀller oss ÀndÄ nÄgot tveksamma inför detta.

Hur gÄr det?: Sent anlÀnda elever i grundskolan, exempel frÄn LuleÄ

Barn och ungdomar som flyttar till LuleÄ frÄn andra lÀnder fÄr först en skolintroduktion pÄförberedelseenheten VÀlkomsten. NÀr de har grundlÀggande kunskaper i svenska, gÄr deöver till grund- eller gymnasieskolan. Syftet med det hÀr arbetet Àr att fÄ en uppfattning omhur skolgÄngen efter introduktionen fungerar för sent anlÀnda elever i grundskolan i LuleÄ.Med fokus pÄ integrering, individualisering och mÄluppfyllelse har jag undersökt denaktuella situationen för nÄgra elever i grundskolans senare Är genom att intervjua dem ochderas lÀrare. Resultatet pekar pÄ att eleverna Àr fysiskt och socialt integrerade i sina klasseroch skolor, men att deras utbildning till stora delar bygger pÄ individuellt arbete ochindividuell handledning. Studiehandledning pÄ modersmÄl förekommer inte, och bara enav de intervjuade eleverna deltar i modersmÄlsundervisning.

VÀgtransportföretagens miljöÄtgÀrder och tillÀmpning av miljölagar och krav : En studie om tio smÄ och medelstora företag

Uppsatsens syfte Àr att undersöka brukarens erfarenheter av socialtjÀnstens försörjningsstöd. Författarna undersöker hur brukarna upplever kvaliteten, bemötande, servicen samt informationen frÄn socialarbetaren. En kvalitativ metod anvÀndes och intervjuer med brukare utfördes för att fÄ djupgÄende svar pÄ syftet. Ett totalurval utfördes och alla som sökt försörjningsstöd i oktober mÄnad i Fagersta kommun fick ett brev med en förfrÄgan om att delta i en intervju. Sex brukare valde att delta, tvÄ kvinnor och fyra mÀn i Äldrarna 24-40.

Förekomst och betydelse av att ha smÀrta och trötthet hos personer i Äldersgrupperna 60-96 Är Àldres smÀrta i relation till upplevd trötthet

Bakgrund: Åldrandet Ă€r en individuell process som upplevs olika av olika personer. FörĂ€ndringar i Ă„ldrandet kan i stor utstrĂ€ckning vara oplanerade och oönskade. Dessa förĂ€ndringar beskrivs ofta i form av förluster sĂ„ som nedsatt rörelse förmĂ„ga, syn eller hörsel som i sin tur kan resultera i smĂ€rta och trötthet. Syftet: Syftet med studien Ă€r att beskriva förekomst och betydelser av att ha smĂ€rta och trötthet hos Ă€ldre personer mellan 60-96 Ă„r samt att undersöka om personer med smĂ€rta upplever trötthet i större utstrĂ€ckning Ă€n de personer som inte upplever smĂ€rta. Metod: Data frĂ„n SNAC Blekinges befolkningsdel har anvĂ€nts (n=1372).

Kvinnor med bröstcancer - deras upplevelser av sjuksköterskans stöd frÄn diagnos och framÄt.

Introduktion: HIV Àr en kronisk sjukdom vilken i Sverige uppskattas att 6 400mÀnniskor lever med. Psykosociala symtom som rÀdsla och oro har visat sig vanligahos mÀnniskor med HIV. Behandlingen för HIV Àr kostsam och har mÄngabiverkningar vilket leder till att den drabbade har ett livslÄngt behov av omvÄrdnad.Comfort theory assesment (CTA) Àr ett holistiskt förhÄllningssÀtt som hjÀlpersjuksköterskan att identifiera de omvÄrdnadsinterventioner som patienter Àr i behovav.Syfte: Litteraturstudiens syfte var var att belysa rÀdsla och dess ursprung hosmÀnniskor som lever med en HIVinfektion.Metod: En litteraturstudie har genomförts med hjÀlp av Polit och Becks (2012)niostegmetod. Databaserna PubMed och Cinahl har anvÀnts liksom frisökningar föratt finna de 11 artiklar som utgör resultatet av litteraturstudien. Artiklarna hargenomgÄtt en urvalsprocess och granskats.Resultat: TvÄ huvudkategorier har identifierats och redovisats: ?rÀdsla kopplad till detprivata och personliga? och ?rÀdsla kopplad till samhÀllet? vilka redovisas medtillhörande underkategorier.Slutsats: MÀnniskor som lever med HIVinfektion upplever rÀdsla av olika ursprung.RÀdsla upplevs i det egna hemmet sÄvÀl som i samhÀllet.

Rehearsals are for wimps! Regissörer om teaterprocessen med funktionshindrade skĂ„despelare- : En hermeneutisk studie baserad pĂ„ intervjuer med regissörer frĂ„n Teater SlĂĄva, Ållateatern, Moomsteatern & Teater Surra

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och beskriva hur nÄgra dramapedagoger förhÄller sig till aktiviteten och begreppet lek. FrÄgestÀllningen Àr:Hur anvÀnds begreppet lek av dramapedagoger?Vad betyder begreppet och aktiviteten lek för dramapedagogerna och hur definierar och anvÀnder de ordet lek?Uppsatsen Àr en kvalitativ studie dÀr sex dramapedagoger först blivit observerade och sedan intervjuade. Studien bygger pÄ tvÄ observationstekniker; sprÄklig observation och detaljobservation. Informanterna Àr sex utbildade dramapedagoger frÄn VÀstsverige, varav fyra Àr kvinnor och tvÄ mÀn.

Distriktssköterskors upplevelse av hÀlsofrÀmjande arbete

HÀlsofrÀmjande arbete har under de senaste aren fatt en allt mer framtrÀdande och viktig roll inom primÀrvÄrden och har blivit en central del i distriktssköterskornas arbete. Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors syn pÄ hÀlsa och upplevelser av att arbeta hÀlsofrÀmjande. Metoden var kvalitativ med en deskriptiv design. Urvalsgrupp var Ätta distriktsskoterskor pÄ sex olika vÄrdcentraler i ett lÀn i mellersta Sverige. Resultatet visade pÄ att halsa ses som en individuell upplevelse som handlar om mer an att "mÄ bra".   Det finns en stark vilja och ett intresse att arbeta hÀlsofrÀmjande hos distriktssköterskor.   Det finns dock hinder for genomförandet pÄ organisatorisk respektive individnivÄ.

Konst?kares upplevelser av tidig specialisering - En j?mf?relse av konst?kare i Sverige och Lettland

Syfte: Syftet med studien ?r att utforska upplevelsen av hur tidig specialisering p?verkar konst?kare mentalt, socialt och kulturellt. Metod: Tillv?gag?ngs?ttet ?r kvalitativt, med semi-strukturerade intervjuer och tillh?rande inneh?llsanalys. Totalt intervjuades sex deltagare, varav tre fr?n Sverige och tre fr?n Lettland. Resultat: Identifierade teman sammanst?lldes till social- och mental p?verkan, samt tr?nares roll. De st?rsta kulturella skillnaderna ?r f?ljande.

Gör mig delaktig och hjÀlp mig lÀra. : Delaktighetens betydelse vid stomitrÀning för personers lÀrande - En fenomenografisk studie.

Tidigare studier visar att delaktighet Àr en förutsÀttning för lÀrande. Det finns olika sÀtt att frÀmja delaktighet men mest framtrÀdande Àr inverkan av personal och individuell anpassning. Syftet med denna studie var att identifiera och beskriva olika sÀtt som personer som fÄtt en stomi uppfattar egen delaktighet under stomitrÀning pÄ sjukhus. Syftet kunde besvaras med hjÀlp av intervjuer med öppna frÄgor och fenomenografisk analys av insamlat data. Elva personer som har fÄtt stomi och stomitrÀnat intervjuades.

Bra sÀg Àr guld: en studie om journalisters intervjuteknik

Syftet med denna uppsats Àr att jÀmföra journalisters intervjuteknik med avseende pÄ om de utför intervjuer avsedda för press, radio eller tv. Inom journalistiken Àr intervjun Àr den mest anvÀnda metoden för att skaffa information. I teoriavsnittet gÄr jag igenom vad som utmÀrker intervjun som journalistisk arbetsmetod och redogör för vad som menas med god intervjuteknik. Jag beskriver ocksÄ vad som skiljer press-, radio- och tv-intervjuer Ät. Med teorin som grund har jag anvÀnt mig av en kvalitativ forskningsansats och gjort intervjuer med sex yrkesverksamma journalister inom press, radio och tv om deras syn pÄ sin intervjuteknik.

SÀrskilt om synnerliga och sÀrskilda skÀl i 30 kap. 5 § BrB

Studien har genom kvalitativa samtalsintervjuer studerat lÀrares uppfattningar av elevinflytande. En fenomenografisk ansats har tagits för att möjliggöra en studie med uppfattningar som studieobjekt. I examensarbetet studeras elevinflytandets innebörd avseende anvÀndningsomrÄde och faktorer, som möjliggör och försvÄrar arbetet med elevinflytande i skolan. Resultatet visade att lÀrarna uppfattade elevinflytandets innebörd, som elevernas möjlighet, att genom delaktighet pÄverka arbetssÀtt och redovisningsform i undervisningen. Dessutom ska eleven trÀnas till att bli en framtida medborgare, genom att utveckla en metakognition och delta i olika former av rÄd (klass- elev, matrÄd mm).

<- FöregÄende sida 40 NÀsta sida ->