Den nyutexaminerade sjuksköterskan lämnar en trygg studievärld, där god handledning och reflektion har varit av stor betydelse för den individuella utvecklingen. Det är av yttersta vikt att fortsätta belysa och klargöra begreppet handledning, för att skapa och bevara professionaliteten hos denna yrkesgrupp. Syftet var att belysa den nyutexaminerade sjuksköterskans behov av handledning.Specifika frågeställningar var vilka faktorer som har betydelse för behovet av handledning och vilka typer av handledning den nyutexaminerade sjuksköterskan har behov av. Metod: Studien bygger på nio vetenskapliga artiklar som hittades i databaser samt via manuell sökning. Artiklarna analyserades genom en innehållsanalys.

Syftet med denna studie är att utvärdera en metod för individuell hälsopromotion; hälsoprofilbedömning. Kan det påvisas att denna metod får människor att äta sundare, motionera mer, gå ned i vikt, dricka mindre alkohol, sluta röka och få en ökad upplevd hälsa? Undersökta grupper är dels en interventionsgrupp bestående av 99 personer på ett tjänsteföretag i Skaraborg dels en kontrollgrupp på en plastindustri i Skara bestående av 17 personer. Bägge grupperna är slumpmässigt utvalda. I interventionsgruppen har personerna genomgått två hälsoprofilbedömningar med cirka tre månaders mellanrum.

Denna studie syftar till att hitta ba?rande besta?ndsdelar och betydelsefulla faktorer i en hejaklacks uttryck som hypotetiskt skulle kunna vara konstruktiva och anva?ndbara i arbetet med en ko?r. Studien a?r baserad pa? intervjuer med medlemmar ur Linko?pings Hockeyklubb, LHC:s, supporterklubb White Lions samt en deltagande observation vid en hockeymatch mellan LHC och HV71 den 30 oktober 2012.I bakgrunden finns litteraturgenomga?ng inneha?llande hejandet i historien, visuella effekter, huliganism, kartla?ggning av hejaramsor samt starka musikupplevelser.Resultatet visar att sta?mningen i en hejaklack a?r mycket viktig. Ofta viktigare a?n sja?lva idrotten.

Diabetes är en kronisk och progressiv sjukdom som medför ett stort folkhälsoproblem världen över. För att kunna hantera sjukdomen krävs en individuell anpassningsförmåga där utbildning inom egenvård är en viktig del för att upprätthålla en god livskvalitet. Att implementera egenvården i det dagliga livet är en individuell process där personen själv får möjlighet till att hitta individuella lösningar för att hantera sin sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka personers upplevelser av egenvård vid diabetes. Totalt analyserades 12 artiklar med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.

Sammanfattning Viberg, Cecilia. (2010). Den framgångsrika individuella utvecklingsplanen. (The successful development plan.) Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, 90 hp, Malmö Högskola. Syftet med mitt examensarbete är att undersöka och öka förståelsen för hur man arbetar med individuella utvecklingsplaner som fungerar. Jag frågar mig alltså här hur ett framgångsrikt arbete med den individuella utvecklingsplanen (iup) kan gestalta sig.

Syftet med denna studie var att undersöka om träning av exekutiva funktioner kan påverka den intra-individuella variabiliteten (IIV) i reaktionstid hos unga vuxna och äldre. De 29 yngre och 30 äldre deltagarna i studien delades upp i två grupper, en träningsgrupp som gick igenom 15 sessioner av träning i exekutiv funktion och en kontrollgrupp som endast deltog vid pre- och posttestning. I träningsbatteriet tränades de exekutiva funktionerna uppdatering, skiftning och inhibering i enlighet med det teoretiska ramverk om exekutiv funktion som skapats av Miyake (2000). I studiens pre- och postmätningar användes reaktionstidsdata från tre tester: Serial Reaction Time (SRT), Flanker och Alternating Runs. Dessa tester skiljde sig från de som användes i träningsbatteriet.

Det pågår idag arbete på många håll för att göra våra bostäder mer energieffektiva, ofta genom tekniska förbättringar av till exempel klimatskärm och värmesystem. En post i energianvändningen som inte alltid får lika mycket fokus är varmvattenanvändningen. Varmvattenanvändningen mäts sällan i flerbostadshus, vilket gör att kunskapen kring den är relativt låg. På senare år har dock allt fler bostadsbolag börjat arbeta för att minska vattenanvändningen och en metod som har blivit allt vanligare är individuell mätning och debitering.I denna rapport redovisas ett examensarbete kring olika aspekter på vattenanvändning i flerbostadshus. Vattenanvändningen i ett bostadsbolag som överväger att införa individuell mätning och debitering undersöktes och jämfördes med statistik från ca 2000 lägenheter i två bostadsbolag som redan infört individuell mätning.

Det problem som ligger till grund för detta arbete är att det enligt lägesbedömningen för 2014 av Grundskoleförvaltningen i Malmö kommun finns brister gällande kvalitet och omfattning med avseende på studie- och yrkesvägledningen på Malmö stads grundskolor. Samtidigt behövs ett livslångt lärande från studie- och yrkesvägledarnas sida för att upprätthålla god kvalitet och professionell standard på studie- och yrkesvägledningen enligt Lärarnas Riksförbund. Syftet är att utforska vilka insatser som studie- och yrkesvägledare inom Malmö stads grundskolor gör för att främja livslångt lärande. Vidare är våra frågeställningar: Vilket lärande talar studie- och yrkesvägledarna om att de utövar i sitt arbete? På vilket sätt nyttjar studie- och yrkesvägledarna sitt sociala nätverk för att upprätthålla det livslånga lärandet? Det framkom att studie- och yrkesvägledare både tillämpar ett anpassningsinriktat och ett utvecklingsinriktat lärande.

Overklighetsk?nslor, b?de som ?verg?ende symtom och i form av diagnosen depersonalisations- och derealisationssyndrom (DDD), f?refaller b?de underbeforskat och underdiagnostiserat. I dagsl?get finns inga generella riktlinjer f?r bed?mning och behandling. Denna studie syftade unders?ka vilka erfarenheter kliniker inom prim?rv?rd och psykiatri har av att m?ta patienter som beskriver overklighetsk?nslor inf?r sig sj?lva och omv?rlden.

Dokumentation handlar om att skriftligt stödja eleverna i deras kunskapsutveckling samt sociala utveckling, då den bland annat synliggör styrkor och svagheter hos eleverna. Denna studie kommer att behandla de problem som lärare och rektorer upplever i samband med dokumentation av elever..

Uppsatsens syfte har fokus på lärares undervisningsplanering, vilket innebär en organiserad lärandesituation, där centrala aspekter belyses utifrån lärares perspektiv. Den empiriska delen har en kvalitativ studie som grund, där nio verksamma lärare i skolans lägre åldrar har blivit intervjuade. Samtliga lärare har gett sitt samtycke och även blivit informerade om att deras uppgifter kommer att behandlas konfidentiellt. Lärarnas svar har utmynnat i ett huvudresultat där fem kategorier har vuxit fram påverkansfaktorer, planeringens karaktär, arbetslag och individuell planering, planeringens innebörd och betydelse samt efterarbete. Elevgrupp, styrdokument och tid är de övergripande faktorerna som påverkar planeringen.

Syfte: Att en kost rik p? m?ttat fett har en negativ inverkan p? blodlipider har l?nge varit klarlagt. D?remot r?der delade ?sikter om effekterna av kolesterolintag p? lipidniv?er hos personer med blodlipidrubbningar. M?nga kolesterolrika livsmedel inneh?ller ocks? en stor andel m?ttat fett.

Denna uppsats behandlar fra?gor sa?som vad som ka?nnetecknar la?rande av folkmusik i en institutionell och en icke-institutionell miljo? samt vad som ha?nder na?r folkmusik tra?der in i musikutbildningar. Vad a?r det som pa?verkar la?tfo?rmedlingen i de olika miljo?erna? Underso?kningen har sin utga?ngspunkt i observationer och intervjuer med representanter fra?n en institutionell respektive icke-institutionell miljo? da?r vi har fo?rso?kt att ta reda pa? upplevelser av miljo?n, sta?mning, roller och prestationer.Slutsatsen av underso?kningen a?r att de tva? fo?rmedlingssituationerna a?r mycket lika men att intentionerna skiljer sig. I den institutionella miljo?n a?r utga?ngspunkten att la?ra sig att spela och det finns en nyttoaspekt i la?randet av la?tar da?r syftet a?r att pa? la?ng sikt utvecklas inom folkmusik i stort.

I nedanstående arbete diskuteras didaktiska utmaningar och metoder vid undervisning i svenska av elever med autismspektrumproblematik i grundskolans årskurs 9. Med utgångspunkt i tillgänglig litteratur i ämnet belyses olika aspekter: styrdokument/lagar, utmaningar, avvägningar och metoder, utifrån följande frågeställningar: Hur kan en svensklärare i grundskolans årskurs 9 arbeta didaktiskt med elever med autismspektrum- problematik? Hur kan dessa elever inkluderas i den gemensamma undervisningen? Vilka anpassningar kan göras? Vilka är behoven och hur kan de mötas? Metoden som används är en systematisk litteraturstudie. Studien tar avstamp i förändringarna av skollagen i Lgr11. Dessa innebar att elever med högfungerande autismspektrumproblematik många gånger kom att skrivas in i grundskolan, istället för som ofta tidigare i grundsärskolan.

Bakgrund: Patienter med en demenssjukdom har en nedsättning av den kognitiva förmågan och svårigheter att kommunicera. Detta resulterar i att denna patientgrupp har svårigheter i att förmedla sin smärta till sjuksköterskan, vilket försvårar smärtbedömningen.Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans möjligheter till att utföra individuell smärtbedömning av patienter med en demenssjukdom.Metod: Studien var en litteraturstudie. 12 artiklar inkluderades varav 3 artiklar var kvalitativa och 9 artiklar var kvantitativa. Alla artiklar granskades och analyserades och svarade mot studiens syfte.Resultat och konklusion: Det är en utmaning att bedöma smärta hos patienter med en demenssjukdom. Sjuksköterska bör observera patientens uttryck och beteenden för att finna tecken på smärta.