Behandlingsstudien gällande individuell KBT-behandling för social fobi genomfördes på en allmänpsykiatrisk öppenvårdsmottagning. I studien ingick 22 individer som alla uppfyllde kriterierna för social fobi enligt DSM-IV. Antalet sessioner planerades bli 15 stycken, med viss flexibilitet gällande individuella skillnader. Mätningar gjordes före och efter behandlingen. Som utvärderingsmått har använts SPS, SIAS, FNE, BDI, BAI, CSQ-8, gällande diagnostisk bedömning har använts ADIS-IV.

Syftet med denna studie var att se vad användare med kognitiva funktionsnedsättningar ansåg problematiskt vid användning av IT-system och föreslå anpassning. Detta för att bidra till ökad användarvänlighet för personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Enligt hjälpmedelsinstitutet är de anpassningar som sker i dagsläget enbart fokuserade på att förbättra för personer med fysiska funktionshinder såsom exempelvis nedsatt syn eller rörelsehinder. Kognitiva funktionsnedsättningar är en försämrad förmåga att använda sina förmågor jämfört med personer utan kognitiva nedsättningar. Intervjuer genomfördes med respondenter som hade en konstaterad kognitiv nedsättning.

Syftet med arbetet var att undersöka hur väl högläsning, individuell läsning och boksamtal kunde stimulera elevers läslust. Vi ville även ta reda på pedagogers eget förhållningssätt till litteratur och om de trodde att det påverkade elevers lust att läsa. Bakgrunden tar upp tidigare forskning kring läsning och påverkande faktorer. Den kvalitativa undersökningen genomfördes under fem veckor i två klasser i år 2, där sex slumpmässigt utvalda elever samt pedagoger intervjuades. Vid observationerna deltog även övriga elever i år 2.

Vår slutsats är att ekonomisk brottslighet som begås av anställda, det vill säga individuell yrkesbaserad brottslighet, inte förebyggs med hjälp av interna kontroller, definierade av COSO. Syftet med vår uppsats är att förklara hur företag, med hjälp av den interna kontrollen förebygger individuell yrkesbaserad brottslighet.De visade sig att 40 % av de tillfrågade respondenterna varit utsatta för individuell yrkesbaserad brottslighet.Uppsatsen baseras på surveymetoden och undersökningen genomfördes med enkäter. Vi har valt tre teorier som grund för vår undersökning vilka är; situationell brottsprevention, rutinaktivitetsteorin och agentteorin. Utifrån dessa teorier och COSO-modellen vill vi förklara hur förebyggande åtgärder kan förhindra individuell yrkesbaserad brottslighet. Vidare formulerades hypoteser som vi avser att testa.

I större organisationer finns ett behov av att säkerställa att organisationens olika verksamheter arbetar efter samma lönestrategi och mot samma mål, samtidigt som lokala verksamheter måste anpassa direktiv och policys som förs ner genom organisationen till sin kontext. Syftet med studien är att genom en fallstudie skapa en förståelse för hur individuell lön praktiseras och organiseras inom en stor offentlig verksamhet samt skapa en djupare förståelse för kopplingen mellan policy, strategi och lönesättning. Organisationen som studeras är Sahlgrenska Universitetssjukhus och HR-avdelningen centralt på Västra Götalandsregionen.Studien har genomförts med en kvalitativ metod. Det empiriska materialet utgörs av fem semistrukturerade intervjuer med lönesättande chefer och två fokusgruppsintervjuer med HR- medarbetare. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med tematisk analysmetod och empirin har kopplats till teori och tidigare forskning.Studien fann att en av de huvudsakliga avsikterna med lönepolitiken i organisationen var att motivera medarbetarna, men att det bland respondenterna fanns en varierad syn på sambandet mellan lönesättning och motivation.

Vår slutsats är att ekonomisk brottslighet som begås av anställda, det vill säga individuell yrkesbaserad brottslighet, inte förebyggs med hjälp av interna kontroller, definierade av COSO. Syftet med vår uppsats är att förklara hur företag, med hjälp av den interna kontrollen förebygger individuell yrkesbaserad brottslighet. De visade sig att 40 % av de tillfrågade respondenterna varit utsatta för individuell yrkesbaserad brottslighet. Uppsatsen baseras på surveymetoden och undersökningen genomfördes med enkäter. Vi har valt tre teorier som grund för vår undersökning vilka är; situationell brottsprevention, rutinaktivitetsteorin och agentteorin. Utifrån dessa teorier och COSO-modellen vill vi förklara hur förebyggande åtgärder kan förhindra individuell yrkesbaserad brottslighet. Vidare formulerades hypoteser som vi avser att testa.

Fastighetsmäklare strävar hela tiden efter att få uppdrag kunder. Kvalitén på säljtekniken hos den enskilde fastighetsmäklaren är av stor vikt vid förhandlingen med kunden. Det återkommande budskapet från vår studie torde vara anpassning till den aktuella situationen. Den fastighetsmäklare som klarar av att möta kunderna på ett så effektivt sätt som möjligt kommer att bli lönsam och framgångsrik..

Syftet med studien var att beskriva långtidssjukskrivna kvinnors upplevelser av delaktighet i aktivitet. Åtta långtidssjukskrivna kvinnor mellan 44-58 år ingick i studien. Datainsamlingen skedde i form av ostrukturerade intervjuer och analyserades utifrån en komparativ analysprocess. Detta resulterade i en kärnkategori: ? Upplevelsen av delaktighet i aktivitet vid långtidssjukskrivning? och fyra underkategorier: ?Anpassning av självbild och värderingar?, ?Anpassning av tid och tempo?, ?Anpassning av aktivitetsutförande? och ?Anpassning av social miljö?.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka skyddsfaktorer som främjade adoptivbarns anpassning och utveckling. Frågeställningarna utgick från barnets, adoptivföräldrarnas och omgivningen/samhällets perspektiv. De teoretiska utgångspunkterna utgjordes av ekologisk utvecklingsteori, KASAM ? det salutogena perspektivet, anknytningsteori, Erik H Eriksons utvecklingsstadier samt forskning om skyddsfaktorer för barn i allmänhet. Som metod valdes litteraturstudie där fem artiklar valdes ut för att besvara frågeställningarna.

Andelen som arbetar vid bildskärm fördubblades i Sverige mellan 1989-1999, vilket har medfört en växande oro över en ökad risk för muskuloskeletala besvär. Syfte: förändrade ergonomisk anpassning respektive progressiv avspännig symptombilden i nack- och skulderregionen hos datorarbetare. Metod: 16 personer med mer än ett års datorvana och som arbetade i Boden deltog i projektet. Som utvärderingsinstrument användes ett frågeformulär som besvarades före och efter en interventionsperiod på fem veckor. Deskriptiv databehandling.

I nedanstående arbete diskuteras didaktiska utmaningar och metoder vid undervisning i svenska av elever med autismspektrumproblematik i grundskolans årskurs 9. Med utgångspunkt i tillgänglig litteratur i ämnet belyses olika aspekter: styrdokument/lagar, utmaningar, avvägningar och metoder, utifrån följande frågeställningar: Hur kan en svensklärare i grundskolans årskurs 9 arbeta didaktiskt med elever med autismspektrum- problematik? Hur kan dessa elever inkluderas i den gemensamma undervisningen? Vilka anpassningar kan göras? Vilka är behoven och hur kan de mötas? Metoden som används är en systematisk litteraturstudie. Studien tar avstamp i förändringarna av skollagen i Lgr11. Dessa innebar att elever med högfungerande autismspektrumproblematik många gånger kom att skrivas in i grundskolan, istället för som ofta tidigare i grundsärskolan.

Syftet med vårt arbete är att ta reda på vad begreppen individualiserad resp.individuell matematikundervisning betyder för olika lärare. Vi är också intresserade av att få veta i hur stor utsträckning de individualiserar sin undervisning, om de är nöjda med detta och om graden av individualisering skiljer sig åt mellan de olika årskurserna.För att få svar på våra frågor har vi gjort en enkätundersökning med lärare från olika årskurser där vi ställt frågor som är relaterade till vårt syfte.Resultatet visar att de flesta lärare har en klar bild av vad individualisering betyder. Det visar sig också att det finns ett stort intresse och en stor vilja att arbeta med individualisering av matematik trots att det ofta föreligger olika hinder, såsom tidsbrist och kunskap..

Föreliggande uppsats utgår från en egen översättning av en fransk pjäs: La viedevant soi av Xavier Jaillard. Syftet har varit att undersöka vad som händer med ordoch uttryck från en kulturspecifik miljö, när de översätts till en annan.Min tes har varit att översättning av kulturspecifika drag alltid involverar någonform av kulturell anpassning, inte minst därför att det teatrala polysystemet och konventioneri målspråkskulturen kräver det för att acceptera översättningen.Teoretisk grund för analysen har utgjorts av dels Ittamar Even-Zohars ochGideon Tourys systemteorier, dels av André Lefeveres teorier om manipulation, omskrivningoch kulturell anpassning som suddar ut gränsen mellan det främmande ochdet bekanta. Polysystemteorier, normer och konventioner, kulturella och socioekonomiskafaktorer, inte lingvistiska överväganden avgör valet av pjäs som skall översättasliksom hur denna översättning skall värderas, uppskattas och belönas.Jag har undersökt ett drygt åttiotal ord och uttryck från skilda områden som representerardet kulturspecifika: språk ? geografi ? kultur ? religion ? historia ochsamhälle, och kan konstatera att ganska precis 1/3 av dessa har på ett eller annat sättvarit föremål för kulturell anpassning till målspråkskonventionerna..

To identify the exchange and adaptation that takes place in the business relationship between electricity suppliers and electricity customers and analyze how these factors affect the strength of the relationship.The investigated concepts create synergies. The strength of the business relationship in the current situation is dominated by weak reciprocity in adaptation and an inefficient exchange of information with low frequency..

Inom forskningssammanhang har det introducerats mängder av initiativ i syfte att föra IT-funktion och affärsverksamhet närmare varandra men fortfarande framställs relationen ofta i problematiska termer då det kommer till deras samarbete. Ett samarbete som i många fall begränsas av bristande förståelse för varandras kunskaper. Denna uppsats undersöker den sociala dimensionen av anpassning inom företag verksamma i bank- och försäkringsbranschen. Baserat på intervjuer med personer från tre av Sverige största bank- och försäkringsföretag, söker denna uppsats förstå hur dessa möjliggör för, vilka utmaningar de möter och vilka motiv de har för att arbeta med den sociala dimensionen av anpassning.Med utgångspunkt i definitionen av den sociala dimensionen av anpassning följer teorier om kunskapsdelning, individens absorptionskapacitet samt organisationens tillämpning av den praktikbaserade gemenskapen för att främja den gemensamma förståelsen och engagemanget mellan IT-funktion och affärsverksamhet. Genom att utveckla en konceptuell modell baserat på tidigare litteratur analyseras de empiriska fynden inom ett bank- och försäkringskontext.