Bakgrund: Prevalensen av atopiskt eksem har ökat under senare delen av 1900-talet.Det är en kronisk sjukdom med påverkan på såväl barn som familj som förutommedicinska aspekter även måste hantera psykosocial belastning. Då bot intefinns är det viktigt med förebyggande behandling genom utbildning. Syfte: Att genom en integrativ litteraturstudie beskriva hur barns atopiska eksempåverkar livskvaliteten för barnet och föräldrarna samt vilket stöddistriktssköterskan ger. Metod: Studien genomfördes som en integrativlitteraturstudie där 19 artiklar, 15 kvantitativa och 4 kvalitativa bedömdesoch klassificerades. Sökningar gjordes via databaserna PubMed, Cinahl ochPsykInfo under augusti och september 2012.

Dialys är en livsuppehållande behandling för personer med kronisk njursvikt. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser av att vara beroende av hemodialysbehandling. Studien baserades på 10 internationella studier. Artiklarna analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Att det är en livlina och att man hoppas överleva: Att vara styrd av dialysmaskin, vårdgivare och av dietrestriktioner: Att vara i behov av stöd från personal, medpatienter och familj: Att trötthet leder till begränsningar och beroende, Att vara osäker och känna rädsla inför framtiden.

Bakgrund: HIV är ett retrovirus som lagras i kroppens arvsmassa. Utan behandling angriper HIV-viruset kroppens vita blodkroppar och detta resulterar i att immunförsvaret kollapsar. Slutstadiet för sjukdomen är när den smittade har ett så dåligt fungerande immunförsvar att det inte kan skydda kroppen längre, vanliga infektioner blir mycket allvarliga. Slutstadiet kallas AIDS. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att studera de specifika läkemedlen och hur behandlingen av HIV-1 smittade i Sverige har förändrats från 1980-talet jämfört med idag, 2009.

Anafylaxi som orsakats av insektsstick är ett akut tillstånd som i vissa fall kan ha en dödlig utgång om inte rätt behandling ges i tid. Störst risk att drabbas är under sommartid samt hösten. Syftet med följande studie var att visa vilken påverkan den anafylaktiska reaktionen har i patientens dagliga liv samt vilken betydelse immunterapin har för insektsallergiska personer. Litteraturstudien bygger på åtta kvantitativa och två kvalitativa studier och granskningsmetoden som använts är Goodman. Resultatet visade att det dagliga livet hos allergiska personer för¬ändras efter allvarliga eller upprepade allergiska reaktioner samt att immunterapi var en effektiv preventions¬åtgärd mot att drabbas flera gånger av liknande reaktioner efter insektsstick..

Parallell barn- och föräldrabehandling är idag det vanligast praktiserade sättet att bedriva behandlingsarbete med barn och familjer. Det har sin grund i ett psykoanalytiskt förhållningssätt där man traditionellt betonar arbetet med barnet, med en möjlig risk att föräldraarbetet och föräldrarnas roll i barnets terapi kommer i skymundan. Följande studie lyfter fram föräldrarnas egna berättelser kring att medverka och vara en del av en parallell behandling tillsammans med sitt barn. Syftet var att belysa föräldrars upplevelse av delaktighet i sina barns terapier när familjen deltagit i en parallell barn- och föräldrabehandling. Det är en kvalitativ intervjustudie med en tolkande ansats ur ett psykodynamiskt och systemiskt perspektiv.

Tusentals barn och ungdomar är årligen inskrivna i någon form av öppenvårdsinsats under den kommunala socialtjänstens regi. Kunskapen om denna del av socialtjänstens verksamhet är otillräcklig, och mer kunskap behövs om såväl omfattning, innehåll och resultat. Denna studies syfte är att undersöka och belysa öppenvårdsverksamheten Y:s innehåll, det vill säga hur behandlingen vid denna är utformad och bedrivs, utifrån personalens och ungdomarnas perspektiv. Studien är av kvalitativ karaktär, och resultaten bygger på intervjuer som fokuserar på de teorier, metoder och behandlingsprinciper som enligt personalens berättelser vägleder arbetet, samt ungdomarnas upplevelser av den behandling som bedrivs. Studiens tolkningsram belyser förutsättningar vilka ligger till grund för framgångsrik behandling.

Amyotrofisk Laterskleros (ALS) är en neurologisk sjukdom som endast drabbar det motoriska nervsystemet vilket leder till förlamning och slutligen döden, överlevnaden är 3-5 år. Det finns inget botemedel mot sjukdomen, endast symtomatisk behandling. Lidande kan gestalta sig på olika sätt, välbefinnande är en unik upplevelse och högst individuell. En vårdrelation mellan en patient med denna diagnos och vårdpersonalen bör ges utrymme och präglas utav patientens önskemål. En ökad förståelse gentemot dessa patienters upplevelse är centralt och av stor betydelse för vårdrelationen.

Igelsta fjärrvärmeverk producerar med till största delen bio- och returbränslen, värme till cirka200 000 människor i södra Stockholm. Att använda fasta bio- och returbränslen minskar dentotala miljöbelastningen jämfört med fossila bränslen men skapar lokala miljöproblem pågrund av bland annat damning. Damning är ett stort lokalt miljöproblem på Igelstaverket ochorsakar risker för dammexplosioner samt olägenheter i omgivningen.Detta projekt har undersökt möjligheterna att minska damningen från ett urval av de fastabränslen som används på Igelstaverket, genom behandling med dammreduceringskemikaliervid sidan av de mekaniska åtgärderna. Fyra dammreduceringskemikalier valdes ut för att ilabbskala testas på sex av de mest utnyttjade bränslena på Igelstaverket. PiniDust ME som ärett dammbindande medel var den dammreduceringskemikalie som i laborationerna, allmäntvisade bäst effekter med avseende på en direkt minskning av dammet, vid upprepadbehandling samt för varaktighet.I projektet utfördes även test i pilotskala.

Djur har historiskt haft en central roll i människans utveckling och behandling av ohälsa, och djurs hälso- och terapifrämjande egenskaper har de senaste decennierna börjat uppmärksammas. Med syfte att utröna hur hästar kan användas i terapeutiskt arbete intervjuades sex yrkesverksamma kvinnor på två behandlingshem med hästassisterad terapi (HAT) för tonårsflickor med psykosocial problematik. Därtill enkätintervjuades fyra kvinnor som genomgått HAT. Det framkom att hästar kan utgöra terapeutiska och kommunikativa verktyg som kringgår klientens försvarsmekanismer, reducerar det hotfulla i samtals-situationer samt underlättar koncentration och anknytning. Klienten upplever ett ömsesidigt förhållande med hästen, och meningsfullhet och kärlek.

Syftet med den kvalitativa studien är att beskriva och analysera varför unga män fortsätter spela trots negativa konsekvenser. Samt belysa vad det finns för behandling till att ta sig ur sitt spelberoende.  För att besvara frågeställningar har semistrukturerade intervjuer gjorts med behandlingspersonal från både behandlingshem och öppenvårdsverksamhet. Slutsatserna som dras är att den primära drivkraften är till en början euforikänslan av spelet, senare jakten på de förlorade pengarna samt att kunna styra och kontrollera spelmaskinen och ha makt över spelet och sig själv. Det som gör att känslan blir så stark och att spelaren blir styrd är att belöningssystemet och dopaminsystemet aktiveras i hjärnan. Det mest beroendeframkallande spelet är Jack Vegas maskiner eftersom det är kort tid mellan insats och vinst.

Psykometriska egenskaper presenteras från en nyöversatt självskattningsskala för funktionsnedsättning vid social fobi. Liebowitz Self-Rated Disability Scale (LSRDS) avser att undersöka hur ångestproblem kopplade till olika funktionsområden hindrat normal funktion dels de senaste två veckorna och dels när det varit som värst i livet. LSRDS har acceptabel test-retest reliabilitet och god intern konsistens. Den diskriminativa valideten i LSRDS är god i jämförelse mellan normalgrupp och klinisk grupp. I samband med en kognitiv beteendeterapeutisk behandling av åtta individer med social fobi har skalan provats och förefaller fånga förändringar i funktionsförmåga.

Föreliggande studie syftar till att öka förståelsen för sociala mediers (Facebook, Twitter, bloggar, forum) roll bland ungdomar i vård och behandling genom intervjuer med yrkesverksamma personer som arbetar på HVB-hem (hem för vård eller boende). Vidare är syftet att undersöka om de sociala mediernas användning inverkar på arbetssituationen och arbetsmetoder bland de yrkesverksamma. Undersökningen byggde på en kvalitativ forskningsansats med en tematisk analysmetod. Resultatet bygger på semistrukturerade intervjuer med fem informanter vars yrkesprofession är behandlingsassistent. I resultaten framkom att informanterna upplevde sociala medier som en frizon som skapar både problem men också en känsla av gemenskap.

Hunden är människans bästa vän, men det är först på senare tid som hundens hälsoeffekter har börjat undersökas. Internationellt sätt används hundar i vården i en helt annan utsträckning än i Sverige. Hälsoeffekter i form av kortare vårdtid, snabbare rehabilitering och bättre egenvård har påvisats. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patientens upplevelser av hundens närvaro i vårdandet. Studien var en litteraturstudie med 15 vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Idag lever minst 150 000 personer med demens i Sverige, år 2050 beräknas antalet ha fyrdubblats. Insatserna för personer med demens ska ge dem den hjälp de behöver i det sociala samspelet och ge dem en känsla av trygghet. Att som människa bli sedd och bekräftad ökar chansen för god hälsa, och eftersom hunden är expert på att tolka kroppsspråk och subtila signaler som människor lätt missar erbjuder den ett speciellt sällskap.Syfte: Beskriva hundens roll inom demenssjukvård.Frågeställningar: Hur kan hunden användas i omvårdnaden av personer med demenssjukdom? Vilka effekter har interventioner med hund på personer med demenssjukdom?Metod: Systematisk litteraturstudie.Resultat: Det finns i huvudsak två olika sätt att använda intervention med hund inom demenssjukvård, Animal Assisted Activity (AAA) och Animal Assisted Therapy (AAT). AAA fokuserar på trivsel och social samvaro medan AAT har fokus på individuell behandling.

Bröstcancer är idag den mest förekommande cancerformen hos kvinnor i Sverige. Årligen drabbas cirka 7000 kvinnor, varav de flesta är medelålders eller äldre. Tidigare forskning har fokuserat på hur kvinnor i övriga världen upplever sin sjukdom och behandling. Följaktligen krävs ytterligare forskning i Sverige, för att öka kunskapen och förståelsen hos sjuksköterskor för hur bröstcancerdrabbade kvinnor upplever sin situation. Detta för att på så sätt kunna bemöta dem på ett adekvat sätt och därmed kunna lindra deras lidande och öka välbefinnandet.