Studiens syfte är att undersöka vad verksamma pianopedagoger har för erfarenheter av gruppundervisning och samspelsmöjligheter för nybörjarpianoelever. I bakgrundskapitlet ges en överblick vad som finns skrivit om samspel, pianogruppundervisning, traditioner inom pianoundervisning och material för grupper. Därefter följer en presentation av tidigare forskning inom ämnesområdet. Den teoretiska utgångspunkten för studien utgörs av det sociokulturella perspektivet på lärarande och kommunikation.Det insamlade datamaterialet består av kvalitativa intervjuer med fyra verksamma pianopedagoger som har erfarenheter av samspel och gruppundervisning för piano. I resultatkapitlet beskrivs informanternas erfarenheter av gruppundervisning, samspel, förutsättningar och material.

Den här studien är gjord för att beskriva och analysera skillnaderna och likheterna I bildpedagogiken hos den kommunala och waldorfdrivna skolan. Empirin består av två intervjuer med två rektorer tillika bildlärare i waldorfskolan och en jämförelse mellan styrdokumenten. Resultatet visar på att waldorf lägger mer tid till bild utöver bildundervisningen..

Individual lessons in singing and different instruments are a big part of music education. The teacher and the pupil are meeting each other face-to-face in this kind of lessons. The interaction between these two individuals, in singing lessons, is the main subject of this thesis. The identity and acting of the singing teacher has a central part and advises are given for successful teaching.The study is based on literature on the subject and interviews with teachers and pupils..

The aim of this study is to bring forward four teachers of Arts-education, their statements and reasoning concerning the condition and meaning of the subject of Arts-education along with their statements in relation to theory and earlier research, give voice and insight in their intentions according to what teaching of Arts-education should contribute to.The basis for the study is brought out of the dilemma that there, in the subject of Artseducation is ?crowding of matter? in the nine-year compulsory school, difficulties in selecting the importance of various subjects and different opinions between teachers, due to curriculum being modified in accordance with the development in society. The earlier research that this study relates to shows how teacher?s opinion of different subjects varies. My questions concerning the subject are the following;How do four teachers of Arts-education reason concerning the condition and meaning of the subject of Arts-education?What are the teachers intentions according to what teaching of Arts-education should contribute to?What are the similarities and differences between the statements of the teachers in this study versus the teachers' statements according to previous research?To find answers on my issues and questions I have made interviews with four teachers of Arts-education and have then put their reasoning and statements against theories , which  all concerns the creative process.

AbstractThis essay aims to problematize and illuminate the connection between special-education and nature-based activities. With a theoretical ground that is based upon a sociocultural perspective I consider the information from the field. Through a qualitative and critical perspective I performed individual interviews with five pupils from the sixth school-year in the Swedish elementary-school. I also performed Focus-group interviews with two educators and three teachers in the same school-form. By a Hermeneutical working-method I have found out that the informants in my survey have a common experience that activities performed in nature has a positive effect on learning.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka tankar tre lärare har kring läsförståelseundervisning samt se hur de undervisar i läsförståelse. Dessa lärare arbetar i årskurs två respektive årskurs fyra och i studien genomfördes en intervju och två observationer med varje informant. Jag har valt att undersöka detta område då jag under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen noterade ett flertal elever som visade bristande förmågor i sin läsförståelse. Jag blev intresserad av hur det kunde komma sig att så många elever visade samma tendenser även om de gick på olika skolor i olika kommuner. Denna studie är skriven ur ett sociokulturellt perspektiv där modellering, kommunikation och stöttning är centrala delar.

The purpose of this study is using McDonald?s in China and Sweden as a case to find out how fast food restaurant retailers combine adaptation and standardization with symbolic attributes of store atmospherics under different cultural background, and find out possible reasons. The study used McDonald?s in a case format to study in-store atmospheres. Further, the research has an investigating and explanatory qualitative approach, collecting the empirical data through observation with photos.

Vi har uppmärksammat den variation av individer som finns i en grupp och framförallt sett elever med behov av särskilt stöd i undervisningen på yrkesprogrammen. Att individualisera undervisningen innebär att den ska anpassas för elevernas individuella behov och förutsättningar. Det finns många individuella skillnader hos elever med inlärningssvårigheter, en del av inlärningssvårigheterna kan bero på olika diagnoser hos eleverna. Ett bra område att titta på det här närmare är på nya yrkesintroduktionen där det inte finns specifika kursmål eller studieplaner..

Kultur differentierar samhällen världen över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den holländske forskaren Geert Hofstede har under mer än 40 år bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt värderat ett stort antal länder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av Osäkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrån Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frågor kopplade till nationell kultur baserade på Hofstedes dimensioner använts och personer på fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.

Placed within the field of recent research concerning religion and contemporary religious landscapes, this thesis aims to show conceptions of human life and body displayed in ten Swedish health magazines. The analysis aims to demonstrate the appearance of body and bodily experience and in addition see in what way ?westernized? religious traditions and methods from east Asia may contribute to perspectives of health. The main theories for the study are objectified versus phenomenological understanding of the human body by Drew Leder (1992; 1990) and Kristen Zeiler (2010). The quote in the main title is from the empirical material (Hälsa & Fitness, 2014 (11), cover).

Betydelsen av kulturer har ökat till följd av globaliseringen och uppkomsten av multinationella företag. En intressant aspekt är därför att undersöka huruvida det är nationell kultur eller organisationskultur som präglar ledarskapet i ett utländskt dotterbolag vars kultur är vitt skild från moderbolagets. Därför ämnar denna studie att undersöka vad som influerat utformningen av ledarskapet på det svenska multinationella företaget Perten Instruments dotterbolag i Kina. Detta genom att se om ledarskapet speglar landets egna nationella kultur eller om det har influerats av företagets organisationskultur och därmed mer stämmer överens med den svenska kulturen. Studien utfördes genom intervjuer med anställda på moderbolaget i Sverige och dotterbolaget i Kina.

The purpose of this study was to gain a deeper understanding of teacher´s motives to engage in outdoor education in their teaching. A qualitative approach through interviews was used and a total of eight teachers were interviewed. The result showed that there were several motives to engage in outdoor education. These motives were divided into three main categories which were: to engage in outdoor education from teacher`s interest, to engage in outdoor education based on teacher`s perceptions of children's needs and to engage in outdoor education based on external factors..

En av de viktigaste utvecklingstendenserna i det senmoderna samhället är en mycket långt gången individualisering. Denna utveckling tycks å ena sidan ha medfört en hög grad frihet och självbestämmande men den har å andra sidan också kritiserats för att leda till en kollektiv flykt från ansvar. I ljuset av detta har det förts en diskussion kring möjligheten av en ny förståelse av fenomenet ansvar. Flera tänkare har på olika sätt gestaltat en möjlig förståelse av ansvar som att `svara an´ alltså det outtalade kravet av att ta ansvar för sitt uppträdande i interaktion med andra då människans blotta närvaro ger svar hos den andre. Denna studies syfte är att undersöka hur människa i det senmoderna samhället upplever fenomenet ansvar.

Syftet med denna uppsats är att studera hur depression diskuteras som ett socialt problem i pressen. De frågor som ställs är; 1) På vilket/vilka sätt definieras depression? 2) Vilka praktiker kopplas till specifika definitioner av depression? 3) Hur ser kopplingen mellan definitioner av depression, de praktiker som är kopplade till dessa, och individen, ut? 4) Vilka aktörer är inblandade i definitionsprocessen?För att besvara dessa frågeställningar har artiklar publicerade i Dagens nyheter, Svenska dagbladet, Expressen och Aftonbladet täckande ett år (2008-04-21 till 2009-04-21) samlats in och analyserats med hjälp av diskursanalys.I analysen identifieras fyra diskurser; en biomedicinsk-, en psykologisk-, en alternativmedicinsk- samt en strukturalistisk diskurs. Av dessa är den strukturalistiska diskursen minst framträdande (4 av 240 artiklar). Depression definieras i materialet främst som en fysisk eller psykisk sjukdom och de behandlingsformer som lyfts fram oftast är medicinering och KBT.

In this essay I present an outline and examination of the Finnish Luther research, withan aim to learn more about some different aspects of Luther?s teaching on justificationas sanctification, and sanctification as the growth of the new man. I will also draw myattention to the formal language of metaphysics, as it is continuously employed by Luther to depict the issues and the content of his reformation theology. Apart from the program of research in Helsinki, I have turned to the writings of Luther himself; and I have as well tried to engage in a broader survey of Luther-scholars, some of which seem to, or in fact, support the Finnish interpretation, others which raise a critical stance towards it. The later portion of the essay picks up on the Finnish critique of dominant 19th and 20th century German Lutheran theologians, such as Albrecht Ritschl and Gerhard Ebeling.