Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur lärare använder sig av Individualisering och IUP. Undersökningen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer där fyra olika pedagoger från tre olika kommuner fick komma till tals och skildra sin syn på Individualisering och IUP utifrån sin verklighet i skolan. Resultatet visar att metoderna för Individualisering är många men att de huvudsakligen domineras av nivågruppering..

Syftet med denna är att undersöka vilken uppfattning utbildade lärare i årskurs fyra till sex har om Individualisering och hur de tillämpar begreppet i sin svenskundervisning. Vi använt oss av ostrukturerade intervjuer. Resultatet visar att arbetet med Individualisering är tidskrävande, men att det ger resultat för individerna. Slutsatsen är att lärare verkar kunna redogöra för vad Individualisering innebar, men att det kan vara svårt att tillämpa en individanpassad undervisning för varje individ på grund av flera olika aspekter..

Syftet med denna studie var att ta reda på hur lärare i grundskolans tidigare år arbetar med Individualisering och vad Individualisering innebär för dem. För att nå ut till en större grupp verksamma lärare i grundskolans tidigare år använde vi oss av enkäter med både kvantitativa och kvalitativa frågor. Resultatet visade att lärarna ser många fördelar med Individualisering eftersom undervisningen utgår från varje elevs behov och förutsättningar. Nackdelarna med att arbeta med Individualisering uppger de vara tidsbrist och gruppstorlek. Studiens resultat visade att majoriteten av lärarna tog hänsyn till olika lärstilar genom bland annat att anpassa såväl material och läromedel till elevens kunskapsnivå..

Syftet med vår studie var att beskriva synen på Individualisering i matematik och hur lärarna tillämpar detta i praktiken. Vi har studerat läroplanerna från 1962 och framåt, IMU?projektet (Individualiserad matematikundervisning), olika former av Individualisering och hur Individualiseringen ser ut idag. Resultatet av vår studie baserades på kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med tre verksamma lärare som undervisar i matematik i år 4?6.

Syftet med studien är att undersöka några lärares uppfattningar om sitt arbete med Individualisering  i förskoleklass och årskurs 1-3, samt att synliggöra deras erfarenheter om att individanpassa sin undervisning utifrån varje elevs behov och förutsättningar. I studien användes den kvalitativa metoden i form av semistrukturerade intervjuer. Åtta lärare på två olika skolor intervjuades. Av resultatet kom det fram att lärarnas erfarenheter av Individualisering liknade varandra, dock hade lärarna olika medel och metoder i arbetet med att individualisera och individanpassa den egna undervisningen. Slutsatserna av studien var att Individualisering innebär individanpassning för deltagarna i studien samt att det finns svårigheter vad gäller Individualisering i form av att få tid och resurser att räcka till. .

Studien syftar till att beskriva hur lärare i matematik upplever att de praktiskt hanterar elevers olika förutsättningar i sin matematikundervisning. Undersökningen genomfördes som en fallstudie av två lärare i matematik i grundskolans senare år. Det empiriska materialet består av fyra klassrumsobservationer, som analyserades för att identifiera olika typer av Individualisering, samt fyra intervjuer, för att belysa lärarnas upplevelser av och tankar kring Individualisering. Det framkom att det förekommer flera olika typer av Individualisering. En del Individualisering var ett resultat av lärarens medvetna val, men det förekom även Individualisering som lärarna delvis var omedvetna om..

Syftet med arbetet är att få en bild av vad lärare menar med Individualisering och därigenom genomför sin undervisning.Metoden som används i undersökningen är strukturerade intervjuer med ett antal verksamma lärare, fördelade från grundskolans tidigare år till gymnasiet. Resultatet av intervjuerna kopplas därefter tillbaka till litteratur och styrdokument för skolan.Resultatet av undersökningen visar att de flesta lärare är ganska överrens om vad som menas med Individualisering. Däremot tar sig detta olika uttryck i en klassrumssituation beroende på vilka yttre omständigheter som råder för de olika lärarna..

Denna studie har som syfte att undersöka hur en grupp pedagoger uppfattar och praktiserar Individualisering samt vilka utvecklingsmöjligheter som finns i verksamheten. Jag har genom fokusgruppintervju tagit del av pedagogernas tankar och diskussioner och har under samtalens gång kunnat se en utveckling hos pedagogerna. Från att se Individualisering som en individinriktad handling ser de hur Individualisering kan praktiseras utifrån gruppen. Pedagogerna känner att de inte alltid kan leva upp till sina goda ambitioner av olika anledningar, främst pga tidsbrist. Genom att utgå från pedagogernas egna tankar och vad jag hört i samtalen finner jag ett antal utvecklingsmöjligheter på individ, grupp och organisationsnivå..

Dagens svenska samhälle kräver en Individualisering på alla plan. Skolan är här ett av de viktigaste områdena för denna Individualisering och i Lpo 94 står att läsa att man ska utgå från alla elevers erfarenheter, förutsättningar och behov. Syftet med denna uppsats är att analysera begreppet Individualisering i ett skolsammanhang, hur det upplevs, tolkas och realiseras. Jag har i undersökningen intervjuat sju lärare och tre rektorer från skolan och läst om Individualisering i litteratur och styrdokument. Resultaten av mina intervjuer visar att Individualisering är ett väldigt vitt begrepp och att innebörden varierar.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andraspråk, fördjupningskurs SSA133VT 2011Handledare: Roger Källström.

Syftet med vår studie var att se om lärarna i år f - 6 i sin matematikundervisning följde de intentioner som Lpo 94 ger angående Individualisering. Vi ville även se vilken innebörd ordet Individualisering hade för olika lärare och om de ansåg att det fanns några svårigheter med att individualisera sin matematikundervisning. För att få svar på våra frågeställningar gjorde vi fyra intervjuer och en enkätundersökning med lärare på åtta olika skolor i södra Sverige. Enkätundersökningen byggde vi utifrån svaren vi fått från våra intervjuer för att få bekräftelse på om åsikterna var gällande för flertalet lärare. Vi redovisar vad tidigare forskning säger om kunskap, inlärning och Individualisering.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vad som skrivs om Individualisering av undervisningen i läroplaner och litteratur samt vad ett antal lärare säger om Individualisering och om olika sätt att individualisera i läs- och skrivinlärningen. Jag har genom min litteraturstudie studerat olika aspekter på Individualisering där jagförst har tittat på vilka motiv och vilken kritik som finns mot detta. Därefter har jag studerat läroplanerna från Lgr-62 till Lpo 94 och också respektive kursplan i svenska för att se hur Individualiseringen har beskrivits genom åren. Olika synvinklar på Individualisering i undervisningen där jag tittar på olika former, vilka ämnen som är lämpliga att individualisera, lärarens roll och Individualisering i åldersblandad undervisning är nästa del av min litteraturgenomgång. Det sista jag beskriver är hur några författare ser på hur- och varför läs- och skrivinlärningen bör individualiseras.

Syftet med studien var att undersöka några verksamma lärares syn på Individualisering och Individualiseringens möjligheter och dilemman. Studien genomfördes med hjälp av intervjuer av lärare, på två skolor i Mellansverige. Resultatet visade att samtliga respondenter använder sig av Individualisering i undervisningen, i den mån de anser sig hinna med då tiden är ett stort dilemma för de medverkande lärarna. I resultatet framkom det också att hastighetsIndividualisering och materialIndividualisering var de mest förekommande arbetssätten och att det är en fördel att eleverna får arbeta på sin nivå och i sin takt. Vidare tas även de dilemman, fördelar och olika arbetssätt för individualiserad undervisning upp i en diskussion..

Syftet med studien är att undersöka hur sex lärare i moderna språk förhåller sig till Individualisering i undervisningen. Metoden som använts är kvalitativa forskningsintervjuer med språklärare verksamma inom såväl grundskolan som gymnasiet. Undersökningens resultat åskådliggör en mångfald av tolkningar kring Individualiseringsuppdraget hos lärare i moderna språk. Utifrån informanternas svar identifieras tre skilda Individualiseringsmodeller. I den första modellen framstår Individualiseringen framförallt som en metod baserad på nivåindelning och användande av särskilt material.

Syftet med studien var att undersöka hur och i vad mån några lärare arbetar med Individualisering, vilka variationer som fanns mellan några klassrum med avseende på Individualisering samt hur variationerna kunde förstås. Dessutom hade studien för syfte att undersöka vilka pedagogiska praktiker som skapades och hur de kunde förstås ur ett sociokulturellt perspektiv. Studien hade en kvalitativ ansats där semi-strukturerade observationer stod till grund för datainsamling. Resultaten av studien var bland annat att lärarnas synsätt och åsikt kring fenomenet Individualisering skapade variation i hur och i vilken mån som Individualisering utspelades i klassrum. Slutsatsen av studien var att verksamheter arbetar med Individualisering på olika sätt och att Individualisering skapades i större utsträckning i de klassrum som följde ett eget arbetssätt snarare än de som arbetade med färdigt undervisningsmaterial..