Studiens syfte var att undersöka hur elever med diagnosticerade lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter och/eller koncentrationssvĂ„righeter uppfattar det stöd de fĂ„r pĂ„ gymnasieskolan. Vidare undersöktes likheter och skillnader mellan elever som har lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter och elever som har koncentrationssvĂ„righeter. Även genusaspekten studerades vad gĂ€ller likheter och skillnader i uppfattningar. En fenomenografisk ansats och kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer anvĂ€ndes som datainsamlingsmetod. Respondenterna lĂ€ste alla sitt tredje och sista Ă„r pĂ„ sina yrkesinriktade gymnasieutbildningar.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur unga studenter och de som möter studenter i sitt arbete upplever och förhÄller sig till den ökade valfrihet som karaktÀriserar dagens samhÀlle.FrÄgestÀllningarna Àr:- Hur upplever och förhÄller sig unga studenter i Göteborg till dagens ökade valfrihet?- Enligt dem sjÀlva och enligt de som arbetar vid StudenthÀlsan och StudentprÀsterna?Metod och material:Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod och genomfört samtalsintervjuer med studenter, studentprÀst samt studenthÀlsa. Dessa har analyseras med hjÀlp teorier och tidigare forskning som berör uppsatsens ÀmnesomrÄde. Det empiriska materialet utgörs av Ätta stycken intervjuer, sex stycken med studenter samt tvÄ stycken med de som arbetar med studenter. Den teoretiska delen innehÄller Ulrich Beck, Anthony Giddens, Zygmunt Baumans och Tomas Ziehes resonemang kring individualisering, valfrihet och identitet.Huvudresultat:VÄr uppsats visar att majoriteten av studenterna Àr nöjda med den ökade valfriheten.

AbstraktHuvudsyftet med denna uppsats Àr att skapa en förstÄelse för hur olika omstÀndigheter pÄverkar ungdomars lÄntagande, samt hur ungdomar förhÄller sig till dessa. FrÄgestÀllningarna som stÀllts Àr ? Hur pÄverkar olika omstÀndigheter i det moderna samhÀllet, ungdomars syn pÄ SMS-lÄn?? och ?Hur kan dessa omstÀndigheter leda till att man tar/inte tar SMS-lÄn??.  För att skapa en förstÄelse av fenomenet har en kvalitativ metod anvÀnts. 8 stycken semistrukturerade samtalsintervjuer med ungdomar i Äldern 19-24 Är har genomförts och utgjort grunden för studien.

ADHD (attention deficit hyperactivity disorder) is a phenomena that is much talked about in both schools and in communities. Today, there is a conflict surrounding the diagnosis ADHD. A part of the conflict takes part between the sociologist Eva KĂ€rfve and Christopher Gillberg, professor in child- and teenage psychology. The roots of this conflict surrounds the much debated line of what is seen as normal and ?too? different, basically how many children that actually should have the diagnosis.

Denna studie behandlar arbetet av laborativ matematik för grundskolans senare Är. Enligt lÀroplanen och kursplanen Àr undervisningens syfte att utveckla elevers kunskaper om matematikens anvÀndning bÄde i vardagliga situationer och inom andra ÀmnesomrÄden. Undervisningen ska Àven bidra till att elever kan reflektera över matematikens anvÀndning i vardagslivet. MÄnga elever Àr idag omotiverade, uttrÄkade och har tappat lusten för att lÀra, vilket kan bero pÄ att lÀrobokstyrd undervisning domineras i grundskolans senare Är. Studien Àr ett konsumtionsinriktat arbete med litteraturstudie som metod.

Bakgrund: Under de senaste Ären har debatten om ungdomars psykiska besvÀr hamnat i rampljuset. Undersökningar som gjorts pÄ omrÄdet visar bland annat att orsakerna, till att ungdomar upplever kÀnslor som Ängest, oro och stress, kan vara ökad individualisering och ökad valfrihet. Dagens samhÀlle erbjuder en rad olika valmöjligheter och livsstilar och det kan för vissa ungdomar vara en utmaning att orientera sig bland dessa. Syfte: Med redogörelser och resonemang, som beskrivs i uppsatsen, kan man anta att de förÀndringar som skett, i takt med det moderna samhÀllets framvÀxt, har pÄverkat ungdomarnas situation i samhÀllet. Uppsatsen syfte Àr att lyfta fram en grupp ungdomar som upplever ett sviktande vÀlbefinnande och presentera deras berÀttelser för att pÄ sÄ vis synliggöra deras instÀllning till hur dagens samhÀlle pÄverkar deras vÀlbefinnande. Jag vill Àven skapa en förstÄelse för hur de rör sig inom och förhÄller sig till olika samhÀllsarenor och sociala arenor.Metod: Studien Àr baserad pÄ narrativ metod.

Studien syftar till att undersöka konsumentens roll för en hÄllbar utveckling genom att analysera hur fyra organisationer som arbetar för hÄllbar livsmedelskonsumtion konstruerar hÄllbarhet och konsumenten.Organisationerna representerar olika intressen och empirin bestÄr av officiella kommunikationsdokument samt intervjuer. Empirin analyseras i relation till postmodernitetens individualisering som beskriver hur individer, genom kommunikation om miljörisker och ohÄllbarhet ÄlÀggs ta ansvar för en hÄllbar samhÀllsutveckling. Analysen visar att hÄllbarhetsbegreppet stÀndigt omformuleras vilket leder till ambivalens hos konsumenten, och vikten av politiska ÄtgÀrder för hÄllbar konsumtion framhÄlls av organisationerna med politisk inriktning.Tre konstruktioner av konsumenten uttrycks. Samtliga organisationer konstruerar i en officiell diskurs en hÄllbar konsument som med hjÀlp av kunskap tar ansvar genom aktiva livsmedelsval. I en vardagsdiskurs konstrueras konsumenten som förvirrad av budskapen om hÄllbara livsmedelsval och sÀgs behöva hjÀlp genom förenklad kunskap.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vad pedagoger har för attityder till högpresterande elever och hur de upplever att ha högpresterande elever i skolan bÄde ur ett pedagogiskt perspektiv samt ett socialt perspektiv. Hur de anpassar sin undervisning för dessa elevers behov och vilka metoder de anvÀnder sig av i sin undervisning. Vidare har uppsatsen som mÄl Àr att göra en jÀmförelse mellan detta och hur högpresterande elever sjÀlva, i Ärskurserna fyra till sex, upplever sin situation i skolan idag. Att hitta likheter och skillnader mellan forskning och aktörer i skolans verksamhet. För att fÄ reda pÄ detta har vi valt att genomföra djupintervjuer med pedagoger och en enkÀtundersökning med högpresterande elever.

Uppsatsens namn lyder pĂ„ följande sĂ€tt: Hur mycket mĂ„ste jag anstrĂ€nga mig egentligen? - En studie om ungdomars upplevda psykiska ohĂ€lsa i relation till skola och framtidsval. Studien Ă€r skriven av Melissa GĂŒlĂŒnay och Mirela Koljenovic som lĂ€ser sitt tredje Ă„r pĂ„ Södertörns Högskola. Syftet med denna uppsats Ă€r att fĂ„ en förstĂ„else för hur studierna i skolan och de framtidsval som studiens intervjupersoner stĂ€lls inför kan ha ett samband till deras upplevda psykiska ohĂ€lsa i form av oro och Ă„ngest. För att kunna svara pĂ„ denna frĂ„ga kommer  uppsatsen i sin tur att belysa fenomenet individualisering som stĂ„r för utformningen av samhĂ€llet och de olika institutionerna sĂ„ som skola och arbete.

Jönsson, Malin och Pettersson, Jennie (2010) LÀs- och skrivutveckling. En studie om pedagogens roll i mötet med barn med sprÄk- och kommunikationsproblem (Reading and writing development. A study about the role of the educationalist in the meeting with children with language and communication problems.) Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. I vÄrt arbete vill vi lÀra oss mer om sprÄk- och kommunikationsproblem samt hur lÀs- och skrivutvecklingen hos dessa barn kan se ut. Vi vill Àven undersöka hur man kan individualisera för barn med sprÄk- och kommunikationsproblem samt vilka alternativa verktyg som finns att tillgÄ.

Denna kvalitativa studie har till syfte att belysa om en per definition kollektivistisk institution som kyrkan klarar av att motstÄ det moderna samhÀllets individualistiska pÄtryck. För att kunna synliggöra detta har sju djupintervjuer genomförts med verksamma prÀster inom Svenska kyrkan med fokus pÄ hur de upplever sin vardag i dagens tjÀnstebetonade samhÀlle. Studien stÀrker att Durkheims kollektivistiska samhÀlle till stor del har försvunnit i Sverige till förmÄn för det individualistiska samhÀllet. Uppsatsen illustrerar följaktligen att Àven en institution som inte borde mÀrka av individualisering och tjÀnstesamhÀllet prÀglas av dessa processer. UtifrÄn respondenternas resonemang kring hur de upplever att gemen man ser pÄ Svenska kyrkan visar resultatet att kyrkan prÀglas av rÄdande samhÀllslogik pÄ flera plan och tvingas anpassa sig till denna. Svenska kyrkan utgör idag en aktör pÄ en konkurrensutsatt marknad vilket medför att det individuella behovet och marknadsanpassning stÄr i fokus.

Syftet med studien Àr att undersöka de praktiska möjligheter och svÄrigheter som gymnasielÀrare i Àmnet svenska har med att anpassa sin undervisning efter sina elevers olikheter, för att skapa optimala förutsÀttningar för deras lÀrande. Möjligheterna och svÄrigheterna att individualisera diskuteras och undersöks framförallt mot bakgrund av de problem som forskningen har uppmÀrksammat, dÄ individualisering praktiseras som individuellt arbete med fÄ gemensamma samtal och genomgÄngar. Undersökningen gjordes genom att djupintervjua tre erfarna gymnasielÀrare i Àmnet svenska. FrÄgorna handlade framförallt om möjligheter och svÄrigheter för lÀrare att skapa förutsÀttningar för elevers lÀrande inom olika arbetsformer. Resultaten visar pÄ likheter i de intervjuade lÀrarnas syn pÄ möjligheten att skapa förutsÀttningar för elevers lÀrande med hjÀlp av kollektiva genomgÄngar i helklass.

UtgÄngspunkten för denna studie Àr att arbete och studier Àr och förblir en stor del av mÀnniskors identitet. Idag Àr arbetslösheten bland unga hög och inte alla vÀljer att studera vidare efter avslutad grundskola. Vi Àmnar undersöka hur unga vuxna, genom narrativ, skapar sin identitet i en position mellan skola och arbete, samt undersöka hur dessa narrativ kan analyseras och förstÄs utifrÄn rÄdande diskurser i dagens senmoderna samhÀlle. FrÄgorna denna studie har för avsikt att besvara Àr: Hur talar unga vuxna mellan skola och arbete om sin identitet? Vilka faktorer pÄverkar den identitetsskapande processen i detta mellanrum? Hur kan de identitetsskapande narrativen förstÄs utifrÄn det senmoderna samhÀllet och rÄdande diskurser? Metoden Àr kvalitativ i form av livsberÀttelseintervjuer av Ätta unga vuxna i Äldrarna 20-29 Är som samtliga befinner sig, eller fram till ganska nyligen befunnit sig, mellan skola och arbete.

Malmö Högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning Höstterminen 2007 Persson, Maria (2007). ArbetssÀtt i sÀrskolan, utifrÄn enskilda pedagogers och elevers perspektiv (methods and assistances for education in specialschool, based on some teachers and pupils perspectives). Abstract Undersökningen grundar sig pÄ litteraturstudier, en kvalitativ undersökning och intervjuer av halvstrukturerad karaktÀr. MÄlet för undersökningen har varit att undersöka vilka arbetssÀtt som nÄgra pedagoger anvÀnder sig av i deras arbete i sÀrskolan och vilken faktor/ vilka faktorer som bidrar till valet/ valen av arbetssÀtt. Med arbetssÀtt menas metoder och hjÀlpmedel som frÀmjar lÀrandet. Utöver en presentation av olika metoder och hjÀlpmedel som anvÀnds pÄ den undersökta grundsÀrskolan presenteras den intellektuella funktionsnedsÀttningens inverkan pÄ individen.

Syftet med arbetet var att se hur pedagoger pÄ en förskola förhöll sig till barns lek ur ett genusperspektiv. Genom observationer har vi fÄtt se barns lek och för en djupare förstÄelse har vi intervjuat pedagoger och barn. Resultatet visar att pedagogerna arbetar med genus, men benÀmner det som jÀmstÀlldhet och individualisering av varje barn som unikt utan könskodning. Barnen uttalar en medvetenhet om vad som anses flickigt och pojkigt, men i observationerna visar det sig att de ÀndÄ kan leka med allt..