Syftet med denna konsumtionsuppsats är att studera vad som händer med lärarrollen i klassrummet när IKTanvänds i matematikundervisningen. Det görs genom att undersöka vilka argument som finns för att använda IKT,samt vilka möjligheter och utmaningar som finns för lärarrollen när IKT används i matematikundervisningen. Dettahar undersökts genom en kvalitativ litteraturstudie där analysprocessen har bestått av att tolka forskares uttalanden ilitteraturen om IKT i skolan generellt och mer specifikt i matematikundervisningen.De slutsatser, som kan dras av studien, är att IKT ska ses som ett verktyg för läraren att skapa variation iundervisningen, motivera samt skapa verklighetsanknytning för eleverna. Dock är det av vikt att läraren förstår hurIKT ska användas för att skapa goda lärförhållanden. För att åstadkomma detta måste läraren ha goda kunskaper iämnet som ska läras ut, men även veta på vilket sätt det bör läras ut.

SammanfattningExamensarbetet handlar om sambandet mellan elevers attityd till matematik och prestationerna i ämnet. Det kan kännas uppenbart att elever blir bättre på något de tycker är roligt, men det känns ändå viktigt att kunna få det bekräftat.Min förhoppning är att undersökningen ska skänka ytterligare ljus åt elevernas syn på skolan och undervisningen, med speciellt fokus på matematik. Om det kan bevisas att elever skulle lära sig mer om de tyckte det var roligt så kan skolan utvecklas på ett sätt som gör elevernas skoldag lättare att se fram emot.Undersökningen är gjord med enkäter som eleverna fått fylla i själva, alla svar kommer alltså direkt från eleverna även om tolkningarna är gjorda av mig.Med enkäterna tolkade och analyserade syns en tydlig statistisk signifikans. Elever som tycker matematik är roligt har i allmänhet även ett högre betyg än de som tycker det är tråkigt..

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka metoder som våra observerade lärare använder för att stimulera till kommunikation i matematikklassrummet. Utöver detta har vi övergripande undersökt hur talutrymmet är fördelat mellan lärare och elever. Vi har valt att observera, samt att göra ljudupptagningar av våra lärare för insamling av data till den här undersökningen. Genom detta har vi kommit fram till fem övergripande resultat som har inverkan och kan påverka kommunikationen i en positiv riktning. Resultaten är, språkval, bemötande, konkret tydlighet, öppna frågor samt tidsaspekten, det vill säga hur talutrymmet är fördelat mellan lärare och elever.

Syftet med studien är att undersöka erfarna lärares syn på problemlösning i matematikämnet. I fokus ligger vad problemlösning är och hur lärarna förklarar begreppet, vilket förhållande som råder mellan lärarnas och kursplanens syn på problemlösning och vilken syn de har på problemlösningens roll i undervisningen. Vi använder oss av en kvalitativ undersöknings-metod och intervjuar fem erfarna lärare som arbetar med de tidigare åren på grundskolan. Lärarnas svar analyseras med inspiration av fenomenografi. I undersökningen kommer vi fram till att lärarna beskriver problemlösning på olika sätt, ur detta kunde vi härleda deras syner till fyra kategorier vilka är flera möjliga svar, utan matematisk uträkning, matematikämnet = problemlösning och kompetens ? lösningsstrategi.

Syftet med uppsatsen är att försöka ta reda på om andraspråkselever har svårare med matematik på grund av att de inte behärskar språket eller om det finns andra orsaker till detta. Hur kan man förebygga och åtgärda detta och hur kan undervisningen anpassas till dessa elever?Mina frågeställningar är:? Har språket en stor betydelse i matematikundervisning?? Hur arbetar lärare respektive speciallärare med elever som har invandrarbakgrund i matematik?? Finns det andra orsakar till svårigheterna att förstå matematik?Jag har gjort intervjuer med tre lärare som alla har flerårig erfarenhet av att undervisa elever med invandrarbakgrund.Resultat visar att den stora svårigheten för de här eleverna, är bristen av språkförståelse och underliggande orsaker, som man bär med sig från sitt liv i ett krigshärjat land. Allt tillsammans skapar en brist på koncentration.Slutsatsen blir: För elever med invandrarbakgrund är det så viktigt att öka förståelsen och begreppsinlärningen att känna till vad ordet betyder ger en ingång till problemet. Bildens betydelse förstärker tänkandet tillsammans med ordets innebörd och bilden förstärker vi inlärningen..

Syftet med undersökningen var att granska vilka vardagliga situationer en grupp elever i skolår 5 associerade aritmetiska uppgifter till. I de aritmetiska uppgifterna var alla fyra räknesätten representerade då elever har olika förmågor att knyta an olika räknesätt. I studien undersöktes även om anknytningarna eleverna gjorde var rimliga i relation till verkligheten. Vi valde att använda en enkät där eleverna skrev räknehändelser till givna aritmetiska uppgifter med utgångspunkt i deras egen vardag. Undersökningen visade att mer än hälften av eleverna inte hade kunskapen att knyta an aritmetiska uppgifter till vardagliga egenupplevda situationer.

Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) är en av skolans vanligaste diagnoser och det uppskattas att omkring 2-3 procent av den svenska skolans elever tillhör denna kategori. Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka tolkningar som finns för begreppet ADHD. Det har även varit ett syfte att undersökt hur en kommun i Stockholms län, en grundskola i den valda kommunen och grundskolans idrottslärare arbetar utifrån styrdokumenten för att skapa en individualiserad undervisning för elever med diagnosen ADHD.Intervjuer har genomförts med en kommunanställd specialpedagog, rektorn på den valda grundskolan samt tre av grundskolans idrottslärare för att spegla arbetet i den dagliga verksamheten.Det studien har kommit fram till är att begreppet ADHD är ett väldigt komplicerat begrepp som skolan, kommunen och forskare har svårt att enas om gemensamma förklaringar till. Enligt grundskolans styrdokument är diagnoser inte nödvändiga, men de kan ses som en stor hjälp för skolan och skolans lärare när det kommer till deras förståelse för elevens beteende. Diagnosen ADHD kan ses som ett fenomen i sig för att ge förståelse för personer runt omkring eleven.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur fyra vägledare i Malmö ser på gruppvägledning, gällande lämpliga deltagare och gruppvägledningens syfte, vidare är syftet att jämföra gruppsamtalet med det individuella samtalet genom de intervjuades ögon. Problemformuleringarna som används till arbetet är följande: ? Hur uppfattar vägledarna gruppvägledning med eleverna i niondeklass inför gymnasievalet? ? Vilka faktorer uppger vägledarna som viktiga i gruppsamtalet gällande dess syfte? ? Hur uppfattar vägledarna det enskilda samtalet i förhållande till gruppsamtalet? Huvudteorin som används är Baumans teori om den individualiserade människan, teorin valdes på grund av att efter att allt material insamlats gjordes bedömningen att det var den teorin som passade bäst. Enligt Baumans teori blir människan mer och mer individualiserad och detta inverkar på personens förmåga att kunna samverka med andra individer. Från början var arbetet tänkt att vara en kvantitativ enkätundersökning, då svarsfrekvensen för enkäten var för låg för att basera ett arbete på, så bestämde jag istället mig för att göra en kvalitativ studie där fyra vägledare på olika grundskolor i Malmö intervjuas gällande sina erfarenheter av gruppvägledning.

BAKGRUND:Forskning visar att monotona inlärningsmetoder gör att eleverna förlorar intresset förmatematik. Detta anser vi vara intressant för vår kommande profession som lärare och serdet som vår uppgift att skapa en lärandemiljö som inspirerar eleverna till vidareutveckling.SYFTE:Syftet med studien är, att ta reda på hur pedagogerna upplever att de arbetar och hur deskulle vilja arbeta, för att hålla elevernas motivation uppe och inspirera alla elever tillvidareutveckling vad det gäller ämnet matematik.METOD:Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsmetod, där vi valt redskapet self reportvilka har besvarats av nio verksamma lärare.RESULTAT:Resultatet i vår studie visar, att de gemensamma drag som våra respondenter har, när detgäller hur de upplever att de arbetar för att motivera och inspirera sina elever tillvidareutveckling i matematik, var att variera undervisningsmetoderna, kommuniceramatematik och verklighetsanknyta undervisningen. Genom att möta varje elev på dennesnivå och förutsättningar göra matematiken intressant upplevde respondenterna att elevernasmotivation ökade..

Syftet med min undersökning är att ta reda på hur lärare förhåller sig till praktisk matematik, hur de tar sig an undervisningen och vad de vill uppnå med tanke på elevernas utveckling och förståelse för ämnet. Med studien vill jag också se hur praktisk matematik fungerar i undervisningen. För att få svar på mina frågor har jag intervjuat lärare på olika skolor, från årskurs 1 till 5. Jag har gjort klassrumsobservationer för att se hur lärare tar sig an undervisningen och därefter jämfört med intervjusvaren. Praktisk matematik grundar sig på att eleverna får arbeta på ett konkret sätt, där de ser kopplingen mellan skolmatematiken och vardagsmatematiken.

Alla elever borde få möta en positiv matematikundervisning, en undervisning som både är lärorik och rolig på samma gång. Under min tid i grundskolans tidigare år (årskurs 1-3) upplevde jag matematiken som ett väldigt roligt ämne, men någonting hände, i årskurs fyra försvann den glädje jag förknippat med matematik och jag fann ämnet mer och mer trist. De allra flesta svaren fick jag utifrån att titta i facit, och läraren verkade aldrig se att mitt intresse för matematiken försvann. Genom detta examensarbete ville jag se om det gick att förbättra matematikundervisningen genom att ändra innehållet till mer lekfull matematik, eftersom jag aldrig varit i kontakt med det under min tid i grundskolan. I detta examensarbete redogör jag för några olika matematiklekar som läraren kan ta in i sin undervisning för att underlätta lärandet för eleverna.

Rapporter från bland annat skolverket visar att intresset för matematik har minskat under de senaste åren, samt att eleverna har svårigheter med att klara godkänt i ämnet. Syftet med arbetet var att undersöka elevernas synpunkter till matematikundervisningen, med fokus på lärarna, lektioner, förståelse, läxor och läroboken. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer där vi intervjuade elever på två gymnasieskolor i Boden och Älvsbyn, för att få deras synpunkter på matematiken. Resultatet av våra intervjuer med eleverna visar på att lärare har stor betydelse för hur eleverna uppfattar matematiken. Eleverna tyckte att läraren måste kunna göra matematiken intressant och vilja att de ska lära sig.

Syfte med arbetet var att ta reda på om, på vilket sätt och varför dialogen används i matematikundervisningen. Fokus har legat på att se hur dialogen kan individualiseras utifrån elevers olika behov och möjligheter. Jag har själv upplever svårigheter med att använda dialogen som pedagogsikt redskap med elever som har sociala svårigheter och låg kunskapsnivå. Där av val av ämne. Studien är kvalitativ där den semistrukturerade intervjun, observation samt strategiskt urval använts som metod.

Som njursjuk är patienten beroende av en kärlaccess, tillgång till blodbanan, för att kunna få dialysbehandling. För att få adekvat dialysbehandling behöver kärlaccessen fungera tillfredsställande. Kärlaccessen kan utsättas för många komplikationer som i sin tur skapar ett behov av insatser av såväl vårdpersonal som patienten själv. Patientens oro och ångest över kärlaccessens funktion skapar ett lidande och därmed ett behov av god vård som ger patienten möjlighet att känna sig trygg i vårdsituationen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur det är för hemodialyspatienten att leva med en kärlaccess samt finna patientens uttryckta behov av vård av kärlaccessen för dialys.

Rules on parental leave have over the years been the subject of several gender debates. The big question has particularly been whether a further individualization of the days should be established. Sweden is a relatively equal country but differences still exist between men and women in the labor market, such as differences in wages. A fact that is considered encouraging for this is the uneven distribution of parental leave between men and women. It has now been nearly 40 years since the introduction of the first parental insurance but we have still not achieved gender equality in working life which was the main purpose.The main purpose of this essay is to study the motives for the proposal of individualized parental leave, and in addition examine how this change of rules could impact on gender equality in the work place.