Idag är information en av de viktigaste resurser som en organisation kan ha. På grund av den stora mängden information som flödar inom organisationen har det blivit en allt svårare resurs att skydda. Informationsläckage av hemligstämplad information blir därmed ett vanligt problem och kan leda till förödande konsekvenser för organisationer.Informationsläckage kan hanteras samt påverka organisationer på olika sätt och i denna studie undersöker vi huruvida det finns någon skillnad på hur de organisationer vi intervjuat inom den offentliga samt privata sektorn hantera samt påverkas av informationsläckage. Undersökningen inkluderar även vad enskilda individer, som på något sätt är kopplade till informationssäkerheten, inom organisationerna anser är anledningen till att någon väljer att bryta mot informationssäkerheten och läcka information.  En kvalitativ studie har gjorts på sex olika organisationer i Ljungby kommun där vi alltså intervjuat 11 personer med någon anknytning till informationssäkerhet med inriktning mot sekretessavtal.Enligt resultatet framgår det att samtliga informanter är medvetna om problemet informationsläckage och till stor del eniga om hur organisationerna de arbetar på skulle påverkas vid ett informationsläckage samt hur detta skulle hanteras.

Tidigare forskning har visat att den psykosociala arbetsmiljön är en viktig del av arbetslivet eftersom individer påverkar och påverkas av den. En betydande del är också upplevelse av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet som samtliga tillhör begreppet KASAM. Syftet med denna undersökning är att studera om olika aspekter kring psykosocial arbetsmiljö kan förklaras utifrån känsla av sammanhang (KASAM), kön, ålder och stress. Studien undersöker även samband mellan KASAM i kön, ålder samt stress. Undersökningen är fokuserad på både offentlig och privat sektor i arbetslivet n=140, fördelat på 94 kvinnor och 46 män.

Bakgrund: Antalet personer som får någon form av demenssjukdom ökar som en följd av att människor lever längre och att sjukdomen ökar med stigande ålder. Den vanligaste formen är Alzheimers sjukdom. Demens definieras ofta som de anhörigas sjukdom, den som fått sjukdomen fokuseras det sällan på. Det är en kronisk sjukdom och tillhör en av våra folksjukdomar med dödlig utgång. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelser av att få och leva med Alzheimers sjukdom.

Syftet med denna studie var att utifrån en litteraturöversikt beskriva arbetsterapeutiska fallpreventioner för äldre individer och bedöma de inkluderade studiernas vetenskapliga bevisvärde. En litteratursökning utfördes med i förhand utvalda sökord och sökordskombinationer i olika databaser. Utifrån abstrakten valde författarna att inkludera de studier som uppfyllde de på förhand uppsatta inklusionskriterierna. De studier som inkluderats lästes igenom av båda författarna upprepade gånger och analyserades för att få fram studiernas vetenskapliga bevisvärde och en sammanställning av vilka arbetsterapeutiska fallpreventioner som utförts. Dataanalysen resulterade i tre olika huvudgrupper av de utförda interventionerna i förhållande till Kielhofners (2008) indelning på miljö- och individnivå.

The purpose of this study is to increase understanding of how nursing home staff at dementia care facilities interpret, treat and manages sexual behavior of patients. Four group interviews were made with a total of thirteen participants from three different dementia care facilities. The collected material was processed and thematized in pursuance of the research questions of the study. The results were analysed using three concepts from queer theory; heteronormativity, the heterosexual matrix and power, as well as an article about how nursing home staff constructs actions of patients. The results showed that staff member?s assessments about the patient?s sexual behaviours depended on their posture towards the norm of what is considered to be acceptable.

Vad är en hipster? Hipstern omges av diffusa och svårdefinierade beskrivningar. Hipsterns egna ovilja att etikettera sig själv som hipster bidrar till att fenomenet är svårfångat. På grund av detta väcks frågor kring fenomenet: Finns egentligen hipstern och vad innefattar hipsterfenomenet? Är det en subkultur eller inte? Är det nojiga och självcentrerade individer? Eller individer med en kulturell, autentisk och framförallt unik smak och raffinerad känsla för stil? Syftet med denna studie är att analysera och belysa mönster i medias framställning samt konstruktion av hipstern och bidra med en djupare förståelse för vad hipsterfenomenet innebär.

I olika skeden av livet möts människan av olika stressande situationer som ställer krav. Hur individer upplever och hanterar dessa situationer varierar. För vissa individer leder dessa situationer till destruktiva försöksmetoder att hantera stressorn. Copingstrategier, personlighetsdrag samt debutålder för alkohol är de faktorer som visat sig vara relevanta för ungdomars riskabla alkoholvanor i tidigare forskning. Syftet med denna studie var att bredda urvalet för att se om det var generaliserbart för högre åldersgrupper, samt att undersöka vilka faktorer som influerar riskabla alkoholvanor.

I olika skeden av livet möts människan av olika stressande situationer som ställer krav. Hur individer upplever och hanterar dessa situationer varierar. För vissa individer leder dessa situationer till destruktiva försöksmetoder att hantera stressorn. Copingstrategier, personlighetsdrag samt debutålder för alkohol är de faktorer som visat sig vara relevanta för ungdomars riskabla alkoholvanor i tidigare forskning. Syftet med denna studie var att bredda urvalet för att se om det var generaliserbart för högre åldersgrupper, samt att undersöka vilka faktorer som influerar riskabla alkoholvanor.

Bakgrund: När ett barn blir akut sjukt och måste uppsöka sjukhuset med förälder är det vanligt att föräldern blir satt i bakgrunden och inte får så mycket information. Föräldern är mycket sårbar och går i dessa situationer igenom en kris som består av olika faser. Syfte: Syftet är att undersöka hur föräldrar till akut sjuka barn upplever sin delaktighet i barnets vård. Metod: En litteraturstudie har genomförts, där materialet granskades och analyserades med utgångspunkt av Graneheim och Lundmans (2004) analysmodell. Resultat: Föräldrarna hade olika förväntningar och upplevde olika känslor vid sjukhusvistelsen.

Demenssjukdomar går inte att bota, men med stöd och olika insatser kan gynnsammare förutsättningar skapas för att kunna klara av vardagen, höja livskvaliteten för personen i fråga samt närstående. I vårt samhälle blir demenssjukdomar allt vanligare med den enkla anledningen till ökad livslängd. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka på vilka sätt agitation och aggression vid en demens sjukdom kan minskas. Med utgångspunkt i systematiskt tillvägagångssätt utifrån Goodmans (1993) sju steg utfördes en litteraturstudie. Tio utvalda vetenskapliga artiklar valdes utifrån sökningar i databaserna PubMed, Cinahl samt PsychInfo, där artiklar både utgick ifrån kvalitativa samt kvantitativa studier.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros, ALS, är en neurologisk förlamningssjukdom somberor på celldöd. Det är de motoriska cellerna i hjärnan och ryggmärgen som angrips.Ryggmärgens ytskikt utsätts för ärrbildning, vilket innebär att musklerna som är kopplade tillden utsatta delen av ryggmärgen inte kommer att få några impulser från nervsystemet. Närmusklerna inte får några impulser och därmed inte aktiveras kommer de att förtvina. Kroppenförlamas successivt och den vanligaste dödsorsaken är att andningsmuskulaturen förtvinar.Individer med ALS upplever de progressiva förlamningarna med ett opåverkat medvetande.Omvårdnaden vid ALS är multidisciplinär och målet är att lindra symtomen, då det inte finnsnågot botemedel. Vanliga symtom är sväljsvårigheter, emotionell labilitet och smärta.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur individer upplever att leva med amyotrofisklateralskleros.Metod: För att besvara syftet har en forskningsöversikt utförts.

Mycket finns skrivet i ämnet frivård och återfall, varför det finns anledning att ytterligare se på hur frivårdens stödinsatser uppfattas av före detta kriminella, frivårdsanställda samt kamratorganisationen Kriminellas Revansch i Samhället, vilken frivården samarbetar med. Frivården har en tämligen hög återfallsstatistik hos de före detta kriminella som frivården fått i uppdrag att återanpassa till ett laglydigt liv. Särskilt hög är återfallsstatistiken hos de individer som haft kontakt med frivården mer än en gång efter att mer än en gång blivit lagförd för brott. Denna undersökning har sökt svar på hur frivårdens insatser uppfattas för att se på vad som eventuellt kan göras bättre i dagsläget. Frivårdsanställda och före detta kriminella, varav några medlemmar i KRIS, har intervjuats för att på så vis få en nyanserad bild av verklighetens uppfattningar.

Sväljkapacitet kan skilja sig åt mellan olika åldrar och kön. Detta kan inverka på prestationen på så kallade vattensväljtest. Ingen uttömmande studie har gjorts angående effekt av ålder, kön och vattenmängd på sväljförmåga hos friska vuxna i Sverige. Syftet med föreliggande studie var att presentera normdata för tre olika mått på sväljförmåga: sväljtid, sväljkapacitet och antal klunkar vid 1 respektive 2 dl vatten hos friska vuxna, samt att undersöka effekter av vattenmängd och ålder respektive kön på sväljförmågan. 239 vuxna deltagare stratifierades utifrån ålder och kön.

Frågor om var man kommer ifrån är något som ofta ställs i dagens samhälle. Syftet med denna studie är att undersöka upplevelsen av att leva med tre olika kulturer. Hur individer med en annan etnisk bakgrund än den svenska upplever sin kulturella tillhörighet och formar sina/sin identitet.  Jag vill studera hur mycket dessa individers hemmamiljö, samhället samt deras vänner påverkar identitetsskapandet. Även i vilka situationer de väljer att vara och bete sig på ett visst sätt, samt vilka olika roller de eventuellt spelar i olika situationer. Detta är en sociologisk kvalitativ studie, med en fenomenologisk ansats som bygger på sju intervjuer med individer i åldrarna 25-40 som biologiskt har två olika kulturella bakgrunder, och som lever i Sverige.

Denna studie är en kvalitativ analys av relationen mellan identitetsskapande, sociala normer och punken som subkultur. Denna studie undersöker hur de normer som reproduceras inom och utom subkulturen punk påverkar de som identifierar sig med denna, samt hur de resonerar kring dessa normer. För att göra detta har jag använt mig av en narrativ metod, där jag intervjuat fyra individer som identifierar sig som punkare. Resultaten visar att alla de respondenter jag intervjuat talar varmt om de normer och ideal som verkar kreativt och sammanordnande inom gruppen, eftersom dessa har en positiv effekt på individernas självkänsla och grupptillhörighet. De talar dock negativt om destruktiva beteenden som ibland sammankopplas med subkulturen, exempelvis drogmissbruk och nihilism.