Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Sex kvinnor intervjuades med öppna frÄgor. Intervjuerna skrevs ut och analyserades som text med kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i Ätta kategorier som kunde sammanföras till fyra huvudkategorier: Att fÄ diagnosbesked: Att lÀra sig leva med sjukdomen: Att leva i vardagen och Att oroa sig för framtiden. Resultatet visade att kvinnor som lever med diabetes typ 2 kunde uppleva diagnosbeskedet mycket olika, chockartat eller inte alls överraskande.

Syftet med denna studie a?r att fa? o?kade kunskaper om hur personer som har erfarit en hja?rtinfarkt upplever efterfo?rloppet av sin sjukdom, samt att utifra?n dessa upplevelser underso?ka det psykosociala sto?dets funktion och betydelse. Studien syftar a?ven till att underso?ka huruvida dessa upplevelser skiljer sig o?ver tid. Studien a?r en kvalitativ studie och datainsamlingstekniken som anva?nds a?r fokusgruppintervjuer.

Det förvÀntas att var tredje person i Sverige nÄgon gÄng under sin livstid kommer att drabbas av cancer. Upplevelserna av att leva med en cancersjukdom Àr individuella dÄ patienter Àr unika individer bestÄende av kropp, sjÀl och ande. Det lidande cancersjukdomen medför kan leda till att patienterna ifrÄgasÀtter sin egen tillvaro pÄ ett biologiskt, psykologiskt och existentiellt plan. För att sjuksköterskor skall kunna ge god omvÄrdnad till cancersjuka patienter krÀvs det att de fÄr en ökad förstÄelse för patienternas livsvÀrldar. Syftet med uppsatsen Àr att belysa patienters upplevelser av att leva med obotlig cancersjukdom nÀr livets slut Àr nÀra.

Hittills finns det ytterst lite undersökt och skrivet om fÀrgupplevelse av vegetation. För att fÄ ytterliggare kunskaper som utvecklar fÀrgförstÄelsen vid gestaltning av miljöer dÀr vedartad vegetation Àr ett viktigt inslag, behövs en grundligare undersökning av vegetationens upplevelsevÀrden inklusive fÀrgen pÄ olika avstÄnd och under skilda Ärstider. Artikeln behandlar individers upplevelse av vegetationsburen fÀrg och Àr en undersökning av upplevd fÀrgperception i skogsbestÄnd. HuvudfrÄgorna som behandlas Àr: Vad hÀnder med vÄr fÀrgperception samt vÄrt kÀnsloliv nÀr ett vegetationssystem betraktas och hur mycket pÄverkar avstÄndet till objektet vÄr upplevelse? Dessutom berörs hur mÀnniskan pÄverkas av den fÀrgförÀndring som sker med ÄrstidsvÀxlingarna samt den roll artsammansÀttningen spelar för fÀrgupplevelsen.Undersökningen bestod av fyra delmoment.

Bakgrund: I Sverige lider ca 400 000 individer av Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL). De frÀmsta riskfaktorerna för att utveckla KOL Àr rökning och ökad Älder. Vanliga symtom vid KOL Àr andfÄddhet, hosta, ökad slemproduktion, trötthet och Ängest.Syfte: Belysa upplevelser av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom.Metod: Systematisk litteraturstudie har genomförts med en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest och latent ansats. Sökningar efter artiklar utfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Tio artiklar som överensstÀmde med syftet inkluderades i den systematiska litteraturstudien.Resultat: Analysen resulterade i tvÄ teman: FÄngad i en sjuk kropp och Ensam med existentiella tankar.

Ett kafébesök Àr en informell social hÀndelse och utgör en social paus i vardagen. Med dessa ord har Oddner (2003) klargjort för innebörden av ett kafébesök, eller?För att vara specifik Àr syftet med min studie att ta reda pÄ hur gÀsten upplever ett kafébesök, samt ta reda pÄ om det Àr nÄgon skillnad pÄ att besöka ett kafé under eftermiddag och kvÀll. MÄlet med undersökningen Àr att generera större kunskap om hur de fem mÄltidsaspekterna faktiskt utgör en viktig roll vad gÀller gÀstens förvÀntningar och upplevelser. Ett flertal studier har visat pÄ att olika faktorer pÄverkar och inverkar den enskilda individens sÀtt att tolka och uppleva en mÄltidssituation.

Personlig assistans Àr en insats inom Lagen om Stöd och Service (LSS) och en del av det samhÀllssystem som syftar till att tillgodose vÄra mÀnskliga rÀttigheter. De mÀnskliga rÀttigheterna speglar olika mÀnskliga behov och inskrÀnkningar av dessa leder till att behoven inte kan tillgodoses. För att en individ ska utvecklas, nÄ sin fulla potential och uppleva vÀlbefinnande Àr det avgörande att individens behov tillgodoses. Insatsen personlig assistans Àr en del av samhÀllets initiativ för att överbrygga de funktionshinder en individ kan uppleva med grund i de handikappolitiska vÀrdena om bland annat delaktighet och sjÀlvbestÀmmande. I detta examensarbete fokuseras pÄ dem som fÄr personlig assistans genom LuleÄ kommuns försorg, och Àr en kvantitativ inventering av tillfredsstÀllelsen av de grundlÀggande behoven autonomi, kompetens och samhörighet, samt upplevelser av delaktighet och vÀlbefinnande.

BipolÀr sjukdom Àr en livslÄng sjukdom och livet tar en stor vÀndning, bÄde för de somdrabbas samt de anhöriga. Det Àr av stor vikt för en sjuksköterska att kunna hantera ochstödja de anhöriga pÄ ett bra sÀtt och genom att förstÄ de anhörigas upplevelser kan ettbÀttre stöd ges. Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelser av att leva meden person som lider av bipolÀr sjukdom. Studien Àr litteraturbaserad och sju vetenskapligaartiklar har analyserats. Resultatet visade att de anhöriga upplevde att det dagliga livetpÄverkas pÄ olika sÀtt.

Hur elever upplever sin fysiska skolmiljö Àr frÄgan vi stÀller oss i den hÀr undersökningen. Syftet Àr att undersöka och kartlÀgga gymnasieelevers upplevelser av den fysiska skolmiljön och hur deras utsagor kommer till uttryck. För att ta reda pÄ detta har vi lÄtit elever pÄ tvÄ gymnasieskolor svara pÄ en enkÀt med öppna frÄgor gÀllande deras syn pÄ deras fysiska skolmiljö och vi har Àven valt att föra ett samtal med nÄgra av dessa elever kring deras upplevelser. Under intervjun förde eleverna samtalet och guidade oss runt pÄ skolan med syfte att beskriva den fysiska skolmiljön fÄngad ur deras perspektiv. De lokaler/utrymmen som eleverna hade mÄnga Äsikter om fotograferades av oss i syfte att ge mer djup Ät undersökningen dÄ denna undersökning Àmnar kartlÀgga dessa elevers upplevelser kring deras fysiska skolmiljö. För att kunna kartlÀgga elevernas upplevelser har vi tittat nÀrmare pÄ tidigare forskning inom detta Àmne.

Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka vad forskningslitteraturen s?ger om relationen mellan dansundervisning och elevens utveckling av sociala h?llbarhetsf?rm?gor hos eleverna i ?ldrarna 10?25. Den svenska skolan har ett ansvar att f?rbereda elever att kunna verka inom ett demokratiskt samh?lle och det ?r viktigt att ge elever en undervisning d?r de f?r m?jlighet att utveckla f?rm?gor som de kan anv?nda sig av i en st?ndigt komplex och f?r?nderlig v?rld. Vi har anv?nt oss av ?United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization?:s (UNESCO) lista p? f?rm?gor vars tanke ?r att frambringa ?sustainability citizens?.

Urininkontinens hos kvinnor i Sverige och i resten av vÀrlden Àr idag ett vÀxande problem och ett dolt hÀlsoproblem. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med urininkontinens. Metod som anvÀndes var en kvalitativ litteraturstudie med vetenskapligt granskade artiklar. Sökningen resulterade i nio artiklar. Vetenskapliga artiklar söktes i CINAHL och LibHub databas.

Bakgrund: Ätstörning bland tonĂ„ringar har uppmĂ€rksammats allt mer under de senaste decennierna, parallellt med att kunskapen om sjukdomen har ökat. Eftersom sjukdomen drabbar hela familjen Ă€r det viktigt att Ă€ven lĂ€gga fokus pĂ„ familjens upplevelser. Syfte: Studiens syfte var att beskriva familjens upplevelser kring att leva med en tonĂ„ring som drabbats av Ă€tstörning. Metod: Metoden som anvĂ€ndes var en litteraturstudie, sju vetenskapliga artiklar granskades. Med hjĂ€lp av Graneheim & Lundmans analysmetod gjordes en innehĂ„llsanalys.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Personer med demenssjukdom vÄrdas vanligtvis av sina anhöriga i hemmet. Det lÄnga vÄrdförloppet samt den ökande belastningen kan pÄverka anhörigas upplevelser och Àven livssituation. Studien vÀnder sig frÀmst mot sjuksköterskor samt anhöriga som vÄrdar individer med demenssjukdom.Syfte: Att belysa anhörigas upplevelser av att vÄrda en familjemedlem med demenssjukdom i hemmet.Metod: En systematisk litteraturstudie dÀr sökningar genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Sammanlagt elva kvalitativa artiklar utgjorde grunden för resultatet. De analyserades med innehÄllsanalys.Resultat: Resultatet indelades i sex kategorier: Den nya rollen som vÄrdare; Personlig utveckling; FörÀndrad relation till personen med demenssjukdom; KÀnslomÀssiga reaktioner; Vikten av goda relationer; Brist pÄ stöd.

Bakgrund: Varje Är drabbas runt 30 000 personer av stroke i Sverige. MÄnga av de strokedrabbade drabbas av en hjÀrntrötthet eller av ett psykiskt lidande och det kan i vissa fall leda till en depression. Diagnostiseringen av depression kan vara svÄr att stÀlla framförallt nÀr den strokedrabbade har funktionsnedsÀttningar. Livssituationen förÀndras efter en stroke och för mÄnga blir det en psykisk pÄfrestning.Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av psykisk pÄfrestning i vardagen efter strokeMetod: En litteraturstudie baserad pÄ totalt 10 kvalitativa artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjÀlp av en granskningsmall.

Tidigare forskning har pÄvisat att det fanns vissa skillnader i hur kvinnor och mÀn pÄverkades av att vara sjukskrivna. De vanligaste diagnoserna, oavsett kön, Àr muskel- och ledsjukdomar samt psykiska diagnoser. Syftet med denna studie var att urskönja likheter och skillnader i kvinnors och mÀns upplevelser och konsekvenser av sin sjukskrivning samt hur deras medverkan i Nystart uppfattades. Ett annat syfte var att öka kunskapen om hur företag kan hjÀlpa sina anstÀllda tillbaka till sysselsÀttning. Nystart Àr en enhet inom ett svenskt företag dÀr sjukskrivna fÄr hjÀlp att omskolas för att ÄtergÄ till sysselsÀttning.