Bakgrund: Intensivv?rden ?r en h?gspecialiserad v?rdform d?r patienter ofta ?r kritiskt sjuka och beroende av avancerad medicinteknik. I denna milj? har intensivv?rdssjuksk?terskan en central roll, inte bara i att ge livsuppeh?llande v?rd, utan ?ven i att tillgodose patientens och n?rst?endes behov. N?rst?endes n?rvaro kan ?ka patientens trygghet och v?lbefinnande, men involvering i v?rden utmanas ofta av stress, kommunikationsbrister och h?g arbetsbelastning. Att f?rst? intensivv?rdssjuksk?terskans erfarenheter av att involvera n?rst?ende ?r avg?rande f?r att fr?mja personcentrerad och kvalitetss?ker v?rd inom intensivv?rden. Syfte: Att belysa intensivv?rdssjuksk?terskans upplevelser av att involvera n?rst?ende i v?rden p? IVA. Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativ ansats och tematisk analys.

I denna uppsats har vi gjort ett fo?rso?k att ta reda pa? hur det ga?r till i samband med vidareutbildning fo?r de som a?r ansta?llda i Socialtja?nsten. Vi har genom analys av enka?ter fo?rso?kt utskilja vad som varit sa?rskilt hja?lpsamt och vad som mo?jliggjort en god implementering av olika metoder. Vi har da?rfo?r ocksa? so?kt fo?rsta?else fo?r dess motsats, na?mligen de hinder som kan ha funnits.Vi hoppas att denna uppsats kan utgo?ra ett diskussionsunderlag fo?r sa?va?l studenter, socialarbetare och chefer, eftersom det kan vara bra att fo?rsta? processer av implementering och la?rande info?r att utbildningar ska planeras och genomfo?ras.Va?r avsikt med uppsatsen a?r inte att presentera nya teorier utan att fo?rso?ka presentera hur upplevelser av implementering kan se ut fo?r enskilda socialarbetare.

År 2000 fick 6 348 kvinnor diagnosen bröst cancer. Bröst cancer Ă€r dĂ€rmed den vanligaste formen av cancer hos kvinnor. Personer som har fĂ„tt diagnosen cancer upplever stora existentiella förĂ€ndringar, osĂ€kerhet och ensamhet. Syftet med denna studie var att beskriva bröst cancerpatienters upplevelser i mötet med sjuksköterskan. Studien Ă€r en litteraturstudie och författarna har anvĂ€nt sig av Polit & Hunglers modell.

SammanfattningNyckelbegrepp: Ma?ngkultur, va?rdegrund, va?rdekonflikt.Syftet med examensarbetet a?r att med utga?ngspunkt i en diskussion om skolans va?rdegrund belysa och underso?ka hur la?rare resonerar och fo?rha?ller sig till den va?rdekonflikt som kan uppsta? mellan att va?rna om de icke fo?rhandlingsbara va?rdena som anges i styrdokumenten samtidigt som skolan ska respektera och bevara kulturell ma?ngfald. Fo?r att besvara syftet har vi anva?nt oss av fo?ljande fra?gesta?llningar: Hur uppfattar och resonerar la?rare kring ma?ngkultur och pluralism? Hur uppfattar och resonerar la?rare kring va?rdegrundsuppdraget? Hur resonerar la?rare kring de va?rdekonflikter som kan uppsta? utifra?n skolans gemensamma va?rdegrund?Examensarbetet tar sin utga?ngspunkt i ett postmodernistiskt och interkulturellt perspektiv pa? la?rande. Uppsatsen inleds med en historisk redogo?relse fo?r hur skolans roll som norm och va?rdefo?rmedlare har fo?ra?ndrats o?ver tid.

DÄ arbetsplatserna kan upplevas som allt tystare Àr det av vikt att det trots allt finns individer som larmar om oegentligheter inom de egna organisationerna. Individer som gör sÄ kallas whistleblowers och denna studie syftar till att försöka förstÄ en del i de bakomliggande orsakerna till detta beteende. Vi har studerat vilken betydelse den rÄdande organisationsstrukturen samt individens inre principer har för whistleblowing. Studien Àr kvalitativ och bestÄr av fem intervjuer med sÄvÀl personer som agerat whistleblowers, samt personer som i sin yrkesroll fyller en funktion som whistleblowers. Alla vÄra intervjupersoner Àr kopplade till mÀnniskovÄrdande organisationer.

MÀnniskor ger mening Ät sina liv genom upplevelser, ett upplevelsesamhÀlle har vuxit fram pÄ grund av mÀnniskans behov av meningsfulla upplevelser. Meningsfulla upplevelser beskrivs som en starkare ihÄllande effekt Àn bara en upplevelse som sÄdan. En ny ekonomisk faktor, upplevelseekonomi, vÀxer fram dÀr företag kan iscensÀtta minnesvÀrda helhetsupplevelser och guida till transformation för att differentiera sig. MÀnniskor vill ha meningsfulla upplevelser bÄde pÄ fritiden och pÄ jobbet, det stÀller krav pÄ att shoppingcentrum, köpcentrum och gallerior bör hÀnga med i utvecklingen dÄ shopping Àr en populÀr fritidsaktivitet.Syftet med uppsatsen Àr att genom en empirisk studie vid LuleÄs centrumgallerior belysa centrumledares uppfattningar och Äsikter om deras gallerior, och utifrÄn det dra slutsatser om centrumgalleriorna Àr anpassade efter upplevelsesamhÀllets krav pÄ meningsfulla upplevelser.. Uppsatsen har arbetats fram med en kvalitativ ansats.

Det blir allt vanligare inom dagens intensivvÄrd att personer vÄrdas med mindre sederande lÀkemedel eller Àr vakna under delar av respiratorbehandlingen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att vÄrdas i respirator pÄ intensivvÄrdsavdelning. Studien baserades pÄ tolv vetenskapliga studier som analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i sex kategorier: Att uppleva andnöd; att inte göra sig förstÄdd; att inte veta vad som Àr verkligt; att inte kunna sova; att kÀnna sig rÀdd och utelÀmnad; att kÀnna trygghet. Resultatet visar pÄ mÄnga obehagliga upplevelser hos personer som respiratorbehandlats pÄ intensivvÄrdsavdelning.

Bakgrund: I dagens informations- och kunskapssamhÀlle har kunskapen fÄtt allt större betydelse, vilket har stÀrkt individens stÀllning gentemot andra produktionsfaktorer. Dagens unga generation, som Àr uppvuxen i detta nya samhÀlle, har andra krav, förvÀntningar och vÀrderingar i jÀmförelse med sina förÀldrar. Det Àr viktigt för företag att ta hÀnsyn till de nya krav som finns pÄ arbetsmarknaden och ett sÀtt att tillgodose dessa Àr för företaget att erbjuda kompetensutveckling i form av traineeprogram. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur deltagandet i ett traineeprogram pÄverkar individens vilja att stanna kvar i ett företag efter avslutat program samt vilka effekter deltagandet fÄr för relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare. Genomförande: För att kunna besvara vÄrt syfte har vi genomfört en fallstudie av Danske Banks traineeprogram.

Bakgrund: SjÀlvskadebeteende Àr ett samhÀllsproblem som ökar. Personer med sjÀlvskadebeteende kan ofta uppleva att de inte bemötts pÄ ett bra sÀtt av vÄrdpersonal. Beteendet kan vara svÄrt att begripa och provocerande för omgivningen. Personer som skadar sig sjÀlv gör det i syfte att lindra Ängest och smÀrta. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser i bemötandet av personer med sjÀlvskadebeteende.

Syftet med studien var att se om det Ă€r möjligt att pĂ„verka resultatet pĂ„ en kognitiv uppgift beroende pĂ„ hur uppgiften presenteras. Är det möjligt att före ett test som krĂ€ver mental anstrĂ€ngning genomföra en kort mental trĂ€ning/förĂ€ndring av instĂ€llning och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt fĂ„ ett bĂ€ttre resultat pĂ„ testet? PĂ„verkar positiva eller negativa tankar prestationsförmĂ„gan? Undersökningen utfördes i tvĂ„ delmoment. Första delen av undersökningen var en enkĂ€t som anvĂ€ndes för att undersöka studenternas attributioner inför ett prov. Andra delen av undersökningen var ett kvasiexperiment i form av ett minnestest uppdelat pĂ„ tvĂ„ grupper vars uppdelning skedde med hjĂ€lp av enkĂ€tsvaren.

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

Bakgrund: MÀnniskor som avlider i hjÀrt- och kÀrlsjukdomar gör det i de flesta fall pÄ grund av hjÀrtinfarkt. FrÄn 1987 till 2010 intrÀffade ca 110 hjÀrtinfarkter/dag i Sverige och av dem drabbade sex av tio hjÀrtinfarkter mÀn. Dödsfallen i hjÀrtinfarkt har minskat genom Ären p.g.a bÀttre behandlingsmetoder men fler överlevare innebÀr ocksÄ att fler upplever tiden efter en hjÀrtinfarkt. Att drabbas av en hjÀrtinfarkt Àr ofta skrÀmmande och leder till existentiella tankar. Forskning om upplevelser tiden efter en hjÀrtinfarkt visar att det kan förekomma skillnader i mÀns och kvinnors upplevelser.

BakgrundVid kronisk njursvikt uppho?r en betydande del av njurfunktionen vilket kan leda till ett livshotande tillsta?nd. Ett livsla?ngt behandlingsalternativ a?r hemodialysbehandling. Behandlingen a?r tidskra?vande och pa?frestande samt inskra?nker pa? sa?va?l det fysiska, psykiska och sociala va?lbefinnandet.

Avsikten med den h?r litteratur?versikten var att unders?ka vilka specialdidaktiska verktyg som anv?nds i musikundervisningen f?r elever med NPF i ?ldrarna 11 ? 16 ?r. Uppsatsen ?r utformad som en systematisk litteratur?versikt med 23 internationella forskningsstudier, vilka publicerats mellan 2013 och 2024. Musik?mnet i grundskolan ?r ett ?mne som kan vara utmanande f?r elever med NPF.

Syftet med mitt arbete Ă€r att undersöka vĂ€gledningen i den statliga verksamheten Arbetsförmedlingen och i den kommunal verksamhet VĂ€gledningscentrum. Jag vill Ă€ven undersöka hur dessa verksamheter styrs och vad som Ă€r deras övergripande mĂ„l. Ur ett vĂ€gledarperspektiv vill jag ocksĂ„ undersöka hur vĂ€gledaren upplever, genomför och uppfyller deras övergripande mĂ„l gentemot samhĂ€llets samt individens behov. Även skillnaden i dessa tvĂ„ verksamheter skall diskuteras och analyseras. Studien syftar pĂ„ att undersöka ur vĂ€gledarperspektiv hur vĂ€gledaren hanterar dilemmat att vara den sökandes ombud och samtidigt samhĂ€llets representant. Jag valde att undersöka vĂ€gledarens arbete i tvĂ„ olika verksamheter, Arbetsförmedlingen och VĂ€gledningscentrum.