I Sverige är 365 000 personer drabbade av sjukdomen diabetes mellitus typ 2. Sjukdomen kan bero på ärftliga eller miljömässiga faktorer. Sjukdomen börjar med insulinresistens i muskler, lever och fettvävnad som kan leda till allvarliga komplikationer. Patienter har behov av stöd från sjukvårdspersonalen för att hantera de egenkontroller och livsstilsförändringar som är nödvändiga. Genom empowerment kan patienter ta kontroll över sjukdomen.

Inledning: En ökad etablering av externa köpcentrum utanför stadskärnan har lett till att inblandade aktörer i stadskärnan bör sträva efter att tillgodose konsumenternas önskemål och behov för att öka sin attraktionskraft. För att värde för konsumenten ska uppstå bör dock aktörerna veta vad konsumenter och besökare värdesätter i stadskärnan. Om aktörerna baserar sin profil på vad de tror att kunderna efterfrågar kan ett gap mellan det önskade och erbjudna värdet uppstå. Vår huvudfråga är: Hur skapas överensstämmelse mellan vad invånare värdesätter och hur aktörer samverkar för att skapa värde?Syfte: Syftet är att skapa en förståelse och ge kunskap om hur inblandade aktörer kan skapa ett ökat upplevt värde och attraktionskraft av och för en stadskärna.Metod: Vi har valt att använda oss av både en kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod för att uppnå studiens syfte.

Mitt syfte med detta examensarbete är att se hur man bör hantera elever med behov av särskilt stöd i matematik. För att få en bättre förståelse för ämnesvalet har jag läst i litteraturen om hur vanligt förekommande matematiksvårigheterna är, vilka hinder som finns för inlärning i matematik samt hur man ska hantera eleverna med behov av särskilt stöd. Dessutom har jag genomfört en undersökning i år 6 på två olika skolor. Jag har intervjuat lärare och speciallärare om hur de hanterar de elever som inte nådde upp till godkänt på det nationella provet i matematik i år 5. Jag har även studerat skolornas kommunala skolplaner samt lokala arbetsplaner, för att se vilka riktlinjer som ges i arbetet med elever i behov av särskilt stöd.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka behov och upplevelser av stöd personer som drabbats av hjärtinfarkt och deras närstående har. En litteraturstudie har genomförts, vilket har inneburit granskning och sammanvägning av resultat från vetenskapliga publikationer. Resultatet visar att personer som drabbats av hjärtinfarkt och deras närstående har stort behov av information, psykosocialt stöd och tillgänglighet av hälso- och sjukvårdspersonal. Det behovs fortfarande forskning kring personer som drabbats av hjärtinfarkt och deras närståendes behov av stöd speciellt ur ett genusperspektiv. Framförallt finns kunskapsbrist om hjärtinfarktens inverkan på relationen då en man förväntas vårda sin hustru.

Syftet med denna studie var att får mer kunskap om hur skolan kan bli bättre på att organisera lärares kompetensutveckling. Fem grundskollärare har intervjuats om vilken kompetensutveckling de anser sig behöva för att de ska kunna möta sina elevers behov. Den form för kompetensutveckling lärarna önskade stämmer väl överens med hur några forskare anser kompetensutveckling ska utformas för att den ska få effekt på elevers lärande och utveckling. Det innehåll lärarna önskade stämde väl överens med lokala och nationella utvecklingsområden. Det stämmer överens så mycket att jag ifrågasätter om elevernas behov verkligen tas i beaktande. Jag menar att utmaningen för skolledare blir att lyssna på lärarnas önskemål om innehåll och utformning av deras kompetensutveckling..

Syftet med denna studie är att undersöka socialsekreterares bakomliggande synsätt på alkoholberoende. Studiens frågeställningar är: Hur förklarar socialsekreterarna alkoholberoende, vilka perspektiv grundar de sig på och hur kan de olika perspektiven kombineras och hur ser socialsekreterarna på individens ansvar och vilja? Studien har genomförts med en kvalitativ ansats genom intervjuer med sju socialsekreterare på vuxenenheter i 5 olika stadsdelar i Göteborg. Det insamlade materialet har analyserats utifrån tre olika perspektiv på alkoholberoende, ett medicinskt, ett psykologiskt och ett socialt och utifrån hur dessa perspektiv kan kopplas till tankar om individens ansvar och val. Vi fann att alkoholberoende är en komplex fråga och vi fann även att de flesta av socialsekreterarna använder sig av flera förklaringsmodeller där de olika perspektiven blandas men att det finns en tonvikt på de sociala och psykologiska faktorerna.

Ett uttryck som ofta träffas på i skolvärlden är elever i behov av särskilt stöd. Elevens svårigheter förklaras med att de är i behov av särskilt stöd. Syftet med vår undersökning är att få förståelse och kunskap om vilka barn lärare och rektorer i två skolor, anser vara i behov av särskilt stöd. Studien avsåg att undersöka hur lärare, från förskoleklass till år tre, samt rektorer definierar och reflekterar om begreppet särskilda behov. Studien syftade till att undersöka hur rektorer, lärare, speciallärare och resurspedagog definierade och reflekterade om begreppet särskilda behov.

Det är komplext att i ett palliativt skede ge korrekt och individanpassad information till patienter. Därför är det viktigt att sjuksköterskan använder sig av ett etiskt förhållningssätt och identifierar de behov som patienten har. Syftet var att belysa patientens behov av information i den palliativa omvårdnaden. En litteraturstudie genomfördes där femton vetenskapliga artiklar bearbetades och granskades. Fem teman framkom som belyser behovet av information för att få kunskap om sin sjukdom, behov av information för att leva med sjukdomen, behov av information för att klara av sista tiden, behov av anpassad information, behov av att få information från rätt person.

Att leva med en livshotande sjukdom, så som cancer innebär många förändringar. För att personer som lever med cancer ska kunna känna välmående trots sjukdom måste behov personer uttrycker tillgodoses. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva behov i dagligt liv hos personer som lever med cancer. I litteraturstudien analyserades 14 kvalitativa empiriska studier genom en kvalitativ innehållsanalys, med manifest ansats. Detta resulterade i fem kategorier; att vilja känna kontroll, att önska stöd och personligt bemötande från andra, att försöka omprioritera för att kunna leva normalt, att uppleva kroppsligt välmående samt att sträva efter hopp och försöka finna mening.

Bakgrund: Livet förändras för individer som drabbats av en brännskada. Många får beståendeärr och funktionsnedsättning som innebär stora sociala, fysiska och psykiska utmaningar sompåverkar deras liv. Brännskada är ett trauma som uppstår när huden kommer i kontakt medvärme. Huden fungerar som skydd för inre organ, reglerar kroppstemperatur ochvätskemängd, fungerar som känsel och kontaktyta samt infektionsbarriär.Syfte: Syftet var att belysa individers upplevelser av livet efter en brännskada.Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes baserad på kvalitativa och kvantitativavetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet visade att individer som drabbats av en brännskada upplevde sin kroppsom främmande och kände sig begränsad i vardagen på grund av funktionsnedsättning ochsynliga ärr. Stödet från närstående var ovärderligt för dessa personer och det hjälpte demgenom den långa rehabiliteringen.

SammanfattningDetta är en uppsats som handlar om hur några studenter i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi hanterar olika läs- och skrivsituationer och hur de kämpar vidare trots sitt funktionshinder.Att ha dyslexi är som att köra bil med handbromsen i, det går men det går åt mycket mer energi och är inte bra i längden.Syftet är att studera de faktorer som kan göra att studenter i läs- och skrivsvårigheter kan övervinna skriftspråkliga hinder och väja att studera vidare.Uppsatsen är skriven ur ett studentperspektiv och beskriver hur tre informanter i kvalitativa interjuver beskriver att de upplevt och upplever olika situationer i relation läs- och skrivsvårigheter, men framför allt handlar uppsatsen om hur informanterna övervunnit och övervinner de skriftspråkliga svårigheterna på olika sätt. Denna kunskap tror jag är mycket värdefull för elever, föräldrar, lärare och till viss del även skolledning för att kunna höja läs- och skrivkunnigheten. Dagens samhälle förutsätter att vi kan ta till oss och förmedla oss via skriftspråket för att kunna delta i samhället som aktiva och demokratiska medborgare.I uppsatsen presenteras en mängd faktorer som förebygger läs- och skrivsvårigheter eller fungerar som hjälpmedel att ta sig över de hinder som läs- och skrivsvårigheterna medför. Individens föreställningar om sig själv, individens vilja och envishet att ta kontroll över sitt liv är de viktigaste faktorerna för i vilken grad individen i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi utvecklar positiva drivkrafter..

SammanfattningUtav alla ungdomar som besöker ungdomsmottagningar idag, utgörs cirka 15 % av besöken av killar. De killar som besökt ungdomsmottagningen har en mer negativ bild av den än de som inte varit där, vilket visar på att deras behov inte har tillgodosetts. Syftet med studien var därför att undersöka hur killar resonerar kring deras behov av ungdomsmottagningen. Studien inriktades på 18-åriga killar, och de behövde inte ha någon personlig erfarenhet av ungdomsmottagningen. Kvalitativ metod med fokusgrupper användes med 16 killar, indelade i fyra grupper.

I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ ansats för att ta reda på hur förskollärare definierar barn i behov av särskilt stöd, samt hur insatserna kring dessa barn ser ut. För att få svar på våra frågor har vi genomfört en intervju samt delat ut enkäter på fyra skilda förskolor. I resultatet har det framkommit att begreppet barn i behov av särskilt stöd är svårdefinierat och att det går att studera utifrån två skilda perspektiv. De olika synsätten har betydelse för hur man definierar ett barn i behov av särskilt stöd, eftersom man antingen ser barnet eller miljön som bärare av problemet. Dessutom påverkas arbetet med barn i behov av särskilt stöd av vilket perspektiv man väljer att angripa svårigheterna utifrån.

Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar som några förskollärare har kring professionalism i sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd. Studien är kvalitativ och intervjuer genomfördes i fokusgrupper samt individuellt. Resultatet visade att uppfattningar kring professionalism i arbete med barn i behov av särskilt stöd var att förskollärarens professionella roll uppfattades utifrån flera kategorier. Dessa kategorier var kunskap, reflektion, barnsyn, inkludering och förhållningssätt. Förskollärarnas uppfattningar om stödet de fick från andra professionella i arbete med barn i behov av särskilt stöd uttrycktes som positivt och väsentligt för att kunna genomföra ett arbete med professionalism.

Syftet med denna studie var att belysa vad arbetsgivare kan göra för att minska stressen hos den enskilde individen och på så sätt också minska ohälsotalen. Ett antal forskares syn på stress har studerats för att få fram vilka faktorer som har betydelse för den enskilde individens psykosociala arbetsmiljö. En enkätundersökning genomfördes för att mäta vilka faktorer som framkallar upplevd stress hos individen. Vår utgångspunkt bestod till stor del av Karaseks krav och kontrollmodell. De faktorer som mättes i enkäten var individens upplevda kontroll, krav, sociala stöd, personliga egenskaper och tekniskt informativt stöd.