Denna uppsats undersöker sambandet mellan familjesituation och hälsa, samt undersöker om detta samband kan förklaras av andra faktorer såsom individens utbildningsnivå, socioekonomiska status, hälsorelaterade beteende och sociala nätverk. Uppsatsen undersöker också om sambandet varierar enligt individens utbildningsnivå. Metoden som används är en binär logistisk regressionsanalys av data från Levnadsnivåundersökning år 2000 (LNU 2000) för att kunna indikera dessa faktorer. Resultaten visar att det förekommer ett samband mellan familjesituation och hälsa. Resultaten visar även att övriga faktorer visar sig ha en direkt påverkan på hälsan.

Studiens syfte var att bjuda in individer inom försörjningsstöd som medskapare genom användarinvolvering, i en för arbetsmarknads- och familjeförvaltningen i Eskilstuna, obeprövad metod. Verksamheten står inför framtida utmaningar bland annat på grund av ett högt antal individer i behov av försörjningsstöd och det utanförskap som råder. Det finns en vilja till förändring och verksamheten befinner sig i en förändringsprocess där den vill hitta en kanal mellan klient och verksamhet för att kunna involvera klienten i utvecklingsarbeten utifrån Individens behov. Studien består av en kvalitativ undersökning med frågeställningar som avsåg att besvara hur individer inom försörjningsstöd upplever sig vara medskapare samt på vilket sätt metoden ansågs vara användbar. En förhoppning låg i att behoven och medskapandet leder till värde för både verksamhet och klient.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur 50-65 åringar förhåller sig till risker och olyckor i sitt vardagsliv i hemmet. Detta har vi gjort genom att studera hur individen förhåller sig till risker genom riskuppfattning och riskförståelse samt hur de influerats av tidigare erfarenheter. Forskning har tidigare gjorts inom riskområdet men har till större del dominerats av riskperception som har en psykologisk grund. Vi ansåg det därför vara intressant att även koppla in riskförståelse för att få en djupare insikt i hur individer förhåller sig till risk. Då detta begrepp även berör individens sociala interaktion samt kontext.

Titel: Kommun i aktion via kommunikation ? en studie om Vara kommuns profil och imageFörfattare: Sophia Drejenstam och Susanna OdinKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Göteborgs Universitet.Termin: Höstterminen 2012Handledare: Marie GrusellAntal ord: 19 968Syfte: Att beskriva vilken uppfattning nyinflyttade till Vara kommun har om kommunen samt förklara varför uppfattningarna ser ut som de gör.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer.Material: Studien bygger på sex stycken intervjuer av respondentkaraktär.Huvudresultat: Individens uppfattning om Vara kommun (innan, under och efter flytten) beror på i vilken fas av flytten som individen befinner sig. Beroende på i vilken fas i flytten individen befinner sig får också individuella förklaringsfaktorer, såsom individens sociala förutsättningar, individens samhällssyn och individens medieanvändning, genomslag för individens uppfattningar om kommunen. De nyinflyttade till Vara kommun uppfattar olika aspekter av Vara kommun på ett positivt eller negativt sätt. Studiens huvudresultat inbegriper också att det finns en diskrepans mellan Vara kommuns profil och den image som de nyinflyttade har av kommunen, framförallt vad gäller kommunens satsning på entreprenörskap..

Självkoncept, och då i synnerhet individens kroppsuppfattning, kan styra individens motiv till träning samt inställning till proteintillskott. Vidare forskning krävs för att verkligen påvisa skillnader mellan könen även om tendenser kunde urskiljas..

Syfte: Syftet är att beskriva hur användningen av feedback effektiviserar organisationer. Metod: I denna uppsats har en kvalitativ ansats använts för att studera upplevelsen av feedback på individnivå. Respondenterna, från två medelstora företag i södra Sverige, har dels intervjuats genom en riktad öppen intervjukaraktär samt fått svara på en enkätundersökning för att kategoriseras efter lärstilarna. Slutsatser: Vårt resultat visar att individers olika upplevelser av feedback kan spåras till individens lärstil. Varje lärstil har sina egna utmärkande faktorer som organisationer bör ta hänsyn till vid förmedling av feedback till de anställda.

Denna uppsats undersöker sambandet mellan familjesituation och hälsa, samt undersöker om detta samband kan förklaras av andra faktorer såsom individens utbildningsnivå, socioekonomiska status, hälsorelaterade beteende och sociala nätverk. Uppsatsen undersöker också om sambandet varierar enligt individens utbildningsnivå. Metoden som används är en binär logistisk regressionsanalys av data från Levnadsnivåundersökning år 2000 (LNU 2000) för att kunna indikera dessa faktorer. Resultaten visar att det förekommer ett samband mellan familjesituation och hälsa. Resultaten visar även att övriga faktorer visar sig ha en direkt påverkan på hälsan.

Denna studie avser att jämföra brottsoffer och f.d. kriminellas upplevelser av hur individens identitet har formats. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med tio informanter som söker besvara frågan om hur individerna upplever att deras sociala band och självkänsla har förändrats av att vara kriminell respektive brottsoffer. Dessa frågor besvaras med de teoretiska utgångspunkter som valts där fokus ligger på Jenkins sociala identitetsteori. Vidare används Scheffs teori om sociala band som är associerad med känslor av skam och stolthet, samt Johnsons teori om självkänsla används som reglerar individens välmående.

Systemutveckling påverkas till viss del av olika former av processtyrning. Det kan handla om rena systemutvecklingsmetoder men kan även innefatta mer subtila former av styrningar som till exempel tidspress, ekonomiska styrningar och styrningar i termer av tekniska verktyg. Styrande faktorer som nämns ovan påverkar individens förutsättningar för att verka kreativt i sitt arbete och olika typer av styrande faktorer påverkar individens kreativitet på olika sätt. De mer individnära processtyrningarna som främst påverkar individens arbetsglädje och motiva-tion vilket i sin tur påverkar kreativiteten går att sätta i en kategori. Dessutom existerar en annan kategori som innefattar de styrningar som i större utsträckning rör verksamhetens hel-het och är något svårare att påverka.

Anknytningsteorin betonar det viktiga samspelet mellan barn och vårdnadsgivare som resulterar i trygg, otrygg/undvikande eller otrygg/ambivalent anknytningsstil. Anknytning representeras genom inre arbetsmodeller vilka färgar individens syn på sig själv och sin omgivning. Dessa synsätt tenderar även att vara stabila längs livet.  Begreppet motivation rymmer flertalet motivationsorienteringar som ligger till grund för individens handlingar. Syftet var att undersöka om anknytningsstil kan relateras till individens inre och yttre motivation i arbetet. Ytterligare syfte var att studera inverkan av kön, ålder, utbildning och/eller civilstånd på denna relation.

Syfte: Syftet är att beskriva hur användningen av feedback effektiviserar organisationer. Metod: I denna uppsats har en kvalitativ ansats använts för att studera upplevelsen av feedback på individnivå. Respondenterna, från två medelstora företag i södra Sverige, har dels intervjuats genom en riktad öppen intervjukaraktär samt fått svara på en enkätundersökning för att kategoriseras efter lärstilarna. Slutsatser: Vårt resultat visar att individers olika upplevelser av feedback kan spåras till individens lärstil. Varje lärstil har sina egna utmärkande faktorer som organisationer bör ta hänsyn till vid förmedling av feedback till de anställda. Vi har kommit fram till att organisationers effektivitet kan höjas vid medveten användning av feedback och genom att ta hänsyn till individens lärstil..

Studiens syfte är att ta reda på hur förskollärare arbeta med att se och tillgodose barns behov. Förskolans läroplan skriver att förskolläraren ska se till att varje barn får sina behov tillgodosedda, respekterade samt att varje barn ska få uppleva sitt egenvärde. Barngrupperna i förskolan växer vilket kan orsaka flera dilemman för förskolläraren i arbetet att bland annat se varje enskilt barn i sin utveckling och möta detta barn på bästa sätt. De frågeställningar som tas upp är vilka strategier förskollärarna har för att se och tillgodose barns alla behov, hur förskollärarna arbetar med att tillgodose barns alla behov och vilka dilemman förskollärarna upplever att det finns i verksamheten. Uppsatsen utgår ifrån det specialpedagogiska perspektivet där både miljömässiga och biologiska förutsättningar är viktiga faktorer som anses påverka individens utveckling i förhållande till sociala och kulturella sammanhang.

Bakgrund: Vikten av att attrahera rätt personal är stor då företag söker långsiktiga konkurrensfördelar och stora resurser läggs idag på arbetet med denna viktiga uppgift. För att attrahera potentiella arbetstagare använder sig företag idag framförallt av direkt och riktad information till de individer och formella grupper av individer som bedöms som intressanta. Denna typ av kommunikation kan ses utelämna stora delar av den omgivning som inom socialpsykologin anses ha stor påverkan på individens val och agerande. Syfte: Att söka förståelse för och vidareutveckla teorin kring hur talent attraction kan ske genom att tilltala individen emotionellt, via den sociala omgivningen och genom att se till individens identitetsskapande. Metod: Genom ett expert- och snöbollsurval har 8 experter inom det valda ämnesområdet identifierats och intervjuats.

Självkoncept, och då i synnerhet individens kroppsuppfattning, kan styra individens motiv till träning samt inställning till proteintillskott. Vidare forskning krävs för att verkligen påvisa skillnader mellan könen även om tendenser kunde urskiljas..

Denna uppsats behandlar den dolda folksjukdomen IBS och dess konsekvenser för individens sociala delaktighet. Syftet med studien är att studera individens upplevelse av delaktighet och erfarenhet av att leva med sjukdomen. IBS är en så kallad funktionell mag- och tarmsjukdom och står för Irritable Bowel Syndrome (Colon/Kolon irritabile), Irriterad tarm i svenskt tal och kännetecknas av återkommande eller kroniska symtom från mag- tarmkanalen. Medicinskt sett anses IBS vara en godartad sjukdom, men den kan vara besvärlig att leva med och ibland ge nästintill handlingsförlamande konsekvenser för individen och dennes sociala livsvärld. Forskarna vet inte orsaken bakom IBS och det finns inget medicinskt test som visar att det är IBS som en patient lider av, men man vet att individens sjukdomshistoria ofta är typisk och att sjukdomen är vanligast bland kvinnor.