Sökresultat:
746 Uppsatser om Individanpassning och multimodalt lärande - Sida 11 av 50
E-handel inom reseindustrin : En granskning av InternetresebyrÄers arbete med kundrelationer
Internet Àr idag en vÀletablerad kanal för sÄvÀl varor som tjÀnster och denna typ av försÀljning ökar hela tiden i popularitet. Anledningarna att mÀnniskor handlar via Internet istÀllet för i vanliga butiker Àr att det Àr billigare samt att det gÄr snabbt och enkelt att jÀmföra olika ÄterförsÀljares priser. En av de branscher dÀr e-handel varit mycket framgÄngsrik Àr resebranschen. Den svenska reseindustrin hade totalt 25 MdSEK i omsÀttning 2005, varav 10 Mdr kom frÄn e-handel. 3 Mdr omsattes av rena nÀtaktörer.
L?t barnet visa v?gen - L?rarrollens betydelse f?r alla barns inkludering i montessoriverksamhet.
V?rt syfte med detta examensarbete ?r att unders?ka l?rarrollens betydelse f?r alla barns inkludering i montessoriverksamhet. Skolverket betonar betydelsen av alla barns r?tt till samma m?jlighet till utveckling och l?rande. Eftersom Maria Montessoris metod uppkom efter att hon studerat just barn som var i behov av st?d blev detta extra intressant att unders?ka.
V?r studie ?r kvalitativ och den utg?r fr?n en hermeneutisk ansats.
?DET BORDE VARA STANDARD F?R BLIVANDE OCH NYBLIVNA M?DRAR ATT TR?FFA EN ARBETSTERAPEUT? - En kvalitativ studie om arbetsterapeuters erfarenheter och upplevelser av att arbeta med kvinnors transition till att bli mamma
Bakgrund Studier har visat att nyblivna m?drar kan uppleva aktivitetsf?rlust, obalans i vardagens aktiviteter samt sv?righeter att prioritera sina egna behov efter att de har f?tt barn. N?r kvinnan blir mamma genomg?r hon en transition. Transition inneb?r att en h?ndelse g?r att livet tar en annan riktning och detta kan p?verka personens aktivitetsutf?rande samt roller och vanor.
Upplevelser som verktyg för differentiering av snabbrörliga produkter inom dagligvaruhandeln: en modell för kommersiell produktdifferentiering
Dagligvaruhandeln Àr en bransch med hÄrd konkurrens. Detta sÀtter en press pÄ företagen att paketera sina produkter pÄ ett sÀtt som differentierar dem frÄn övriga marknadens produkter. Vi har sett problematiken i detta och tagit fram en modell som ger produkten en differentiering i form av upplevelser som berikar kunden med ett mervÀrde.Rapporten utgÄr frÄn metoder och teorier som skapar en förutsÀttningen för att kunder ska intresseras, involveras och engageras i en produktupplevelse vilket ska resultera i köplust. Detta gör vi frÀmst genom att behandla Àmnen och teorier sÄ som konsumtionsupplevelse, konsumentens beteende samt upplevelseekonomin och teorier dÀr inom sÄ som; the progression of economic value, the experience realms, tre generationer upplevelse, sinnen, tematisering, storytelling samt Kano-modellen. I rapporten diskuterar vi Àven Àmnen som dagligvaruhandel, individanpassning och varumÀrke.Uppsatsens syfte ?att ta fram en generell modell för kommersiell differentiering av snabbrörliga produkter inom dagligvaruhandeln utifrÄn upplevelseekonomin? undersöks utifrÄn ett positivistiskt förhÄllningssÀtt med en deduktiv ansats och Àr grundad pÄ en forskningsöversikt.
Hur barn med hörselnedsÀttning anvÀnder resurser för delaktighet och meningsskapande i förskolan
I denna studies problemomrÄde behandlas den didaktiska designen utifrÄn ett barn med hörselnedsÀttning i förskolans verksamhet. Det innebÀr att barnets lÀrprocess sker i meningskapande aktiviteter som i sin tur ger delaktighet genom anvÀndning av olika resurser genom ett mutlimodalt perspektiv. Syftet med denna studie var att fÄ en förstÄelse för vilka olika resurser och kombinationer av resurser förskollÀrarna anvÀnder för att ge barn med hörselnedsÀttning meningsskapande och delaktighet i sina lÀrprocesser i förskolan. De resurser som studien studerar nÀrmare Àr tecken som stöd (Tss), olika material och ekonomi. Genom intervjuer med respondenterna, förskollÀrare, barnskötare, specialpedagog och förskolechef har vi kommit fram till ett resultat.
Motivation i matematik: en kartlÀggning av hur man kan öka
elevers motivation i Àmnet matematik
Syftet var att kartlÀgga hur pedagogen kan öka elevernas motivation för Àmnet matematik. KartlÀggningen Àgde rum i Är fyra, sju och nio samt med pedagoger frÄn tre olika skolor i Bodens kommun hösten 2004. Avsikten var att hitta de faktorer som pÄverkar elevers motivation och vad man som pedagog kan göra för att öka motivationen för Àmnet matematik. Vi anvÀnde oss av enkÀtundersökningar för att fÄ en sÄ bred bild av helheten som möjligt. Resultatet av undersökningen tyder pÄ att eleverna Àr beroende av hur man som enskild individ mÄr, omgivningen, bemötande, eget intresse, pedagogens engagemang, individanpassning, lÀromedel och lektionens utformning.
Fyrkantsfaktorn - En textanalys om seriepedagogik
Jag har utfört en kvalitativ innehÄllsanalys av seriealbumet Bernadotte ? VÄr franske kung
(skapad 2009 av Kulturpoolen i Falun) utifrÄn ett socialsemiotiskt multimodalt perspektiv i
vilken jag utforskar frÄgestÀllningen, vilka pedagogiska bildberÀttarverktyg stÄr att finna och hur
kan dessa anvÀndas? Analysmodellen Àr hÀmtad frÄn Anders Björkvalls bok om multimodal
analys Den visuella texten ? Multimodal analys i praktiken (2009) och innebÀr inventering och
sortering av textelement och narrativa verktyg. Jag har lagt betoning pÄ redovisning av
Björkvalls modell och en rad kommunikativa serieverktyg. I sjÀlva analysen har jag funnit
exempel pÄ olika bildberÀttarverktyg under rubrikerna Interaktion, Representationer av vÀrlden,
Komposition och Modalitet. Dessa har pÄ olika vis anvÀnts för att förmedla kunskap, och jag
redovisar exempel pÄ detta i analysen som Àven innehÄller bildexempel frÄn den aktuella serien.
Nyckelord: Tecknade serier, Bernadotte, Multimodal textanalys,.
Muntlig bedömning : Med fokus pÄ elevers representationer
Muntlig bedömning Àr, frÄn och med höstterminen 2011, nÄgot som alla matematiklÀrare inom gymnasieskolan kommer att fÄ genomföra dÄ en muntlig del lÀggs som obligatorisk för alla elever inom Ärskurs 1. Syftet med den hÀr studien Àr dÀrför att konstruera kriterier som lÀrare kan anvÀnda som hjÀlp vid muntlig bedömning. Fokus kommer att ligga pÄ elevers representationsformer och transformationer dÀremellan utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Elevgrupper filmades dÄ de löste en problemlösningsuppgift och analyserades utifrÄn ett begreppsligt ramverk. Resultatet visar att elevers transformationer mellan representationer visar bÄde missuppfattningar och förstÄelse beroende pÄ hur dessa transformationer ter sig.
Förskolebarns meningsskapande genom musik som uttryckssÀtt : - Ett multimodalt perspektiv
Syftet med denna studie har varit att fÄ en djupare förstÄelse för hur förskollÀrare ser pÄ hur barn anvÀnder musik som uttryckssÀtt. Vi har Àven studerat vilken förstÄelse och kunskap förskollÀrare har av att anvÀnda musik som uttryckssÀtt för barns meningsskapande lÀrprocesser. Genom intervjuer med fem förskollÀrare samt en universitetsadjunkt har vi tillsammans med teori uppnÄtt ett resultat. Studien har visat att respondenterna ser positivt pÄ multimodalitet och arbetar utifrÄn detta perspektiv. Det har framkommit att musik som uttryckssÀtt Àr viktig i förskolans verksamhet och olika kompetenser kan utvecklas genom detta Àmne.
Sjuksk?terskans kunskap om sv?rl?kta s?r hos ?ldre ? kommunal h?lso och sjukv?rd
Bakgrund: Sjuksk?terskor inom ?ldrev?rden st?r inf?r utmaningar med sv?rl?kta s?r hos den ?ldrande befolkningen. Kunskap hos sjuksk?terskan om sv?rl?kta s?r ?r en viktig del i omv?rdnaden av patienter med sv?rl?kta s?r. Inom kommunal h?lso- och sjukv?rd sjuksk?terskor tr?ffar patienter med s?r i hemmet eller p? v?rd och omsorgsboenden och d?rf?r ?r det avg?rande att sjuksk?terskor har kunskap om bed?mning och diagnos av s?r samt s?rbehandling och s?rl?kningsprocessen.
DEN AKUTA STRESSEN En litteratur?versikt om stressfaktorer hos sjuksk?terskor p? akutmottagningar
Bakgrund: Trots nationella m?l om korta vistelsetider p? somatiska akutmottagningar ?r v?ntetiderna
ofta l?nga, vilket kan p?verka b?de patienter och personal negativt. Sjuksk?terskor p?
akutmottagningar ?r s?rskilt utsatta f?r arbetsrelaterad stress. Denna stress kan i sin tur p?verka
patients?kerheten och kvaliteten p? omv?rdnaden negativt.
Hur arbetar n?gra speciall?rare efter l?sscreening f?r att elever i ?rskurs F-3 ska utvecklas mot en god l?sf?rm?ga? En kvalitativ intervjustudie.
Nationella m?tningar visar att svenska elevers l?sf?rm?ga f?rs?mrats under 2000-talet trots att
skolor har blivit b?ttre p? att identifiera elevers l?ssv?righeter. Syftet med studien ?r att
unders?ka hur n?gra speciall?rare med specialisering mot spr?k-, skriv- och l?sutveckling som
arbetar p? skolor med god m?luppfyllelse i svenska, beskriver att de planerar, genomf?r, f?ljer
upp och vill utveckla insatser i l?sundervisningen i ?rskurs F-3 efter att l?sscreening gjorts f?r
att elever med l?ga resultat ska utvecklas mot en god l?sf?rm?ga. De centrala fr?gest?llningar
studien fokuserar p? ?r hur speciall?rare beskriver att de anv?nder elevers testresultat f?r att
planera och genomf?ra insatser efter l?sscreeningen, hur de beskriver att de f?ljer upp insatser
samt hur de skulle vilja utveckla detta arbete.
?Det ?r st?kigt att vara vuxen? N?gra l?rares och rektorers upplevda erfarenhet om ar-betet med vuxenelever i behov av st?d inom naturbruks-utbildningar
Idag finns det inte n?got krav p? elevh?lsa p? komvux eller p? yrkesh?gskolan. Samtidigt visar flera studier att vuxna elever i behov av st?d ?kar. P? komvuxutbildning l?ser eleven gymnasiekurser mot ett yrkesprogram och yrkesh?gskolan ?r en eftergymnasial utbildning som utbildar mot ett yrke.
Aktiv i Mitt Hem (AiMH) ? personalens syn p? en arbetsterapeutisk intervention genomf?rd i boenden f?r personer med allvarlig psykisk oh?lsa
Bakgrund: Boende med allvarlig psykisk oh?lsa p? s?rskilda boenden har brist p? meningsfulla aktiviteter i sin vardag. Gruppen har begr?nsade sociala kontakter och ofta sv?righeter att bibeh?lla en god aktivitetsbalans. Aktiv i Mitt Hem (AiMH) ?r en aktivitetsbaserad intervention som syftar till att motivera boende till ?kat aktivitetsengagemang.
Hur ska jag tolka det dÀr? : En studie i hur lÀrare och elever pÄ musik- eller kulturskola kommunicerar med varandra i enskild undervisning pÄ fiol
Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare och elever pÄ musik- eller kulturskola kommunicerar med varandra i enskild undervisning med fiol som instrument. Med hjÀlp av videoobservation som metod har tre lÀrare och deras elever observerats. Studiens teoretiska utgÄngspunkter utgörs av ett designteoretiskt och multimodalt perspektiv. I resultatet framkommer att lÀrarna anvÀnder sig av ett flertal olika kommunikationssÀtt i sin undervisning. KommunikationssÀtten Àr instruerande, frÄgestÀllande, förevisande, metaforiskt och humoristiskt kommunikationssÀtt.