Detta examensarbete fokuseras på sambanden i matematikundervisningen och varför många elever inte uppnår målen i matematik. Vi har valt den kvalitativa intervjun och vi har intervjuat tre lärare och två av deras elever. Syftet med detta har varit att dels få en inblick i hur undervisningen ser ut i skolorna och dels hur eleverna upplever ämnet. Vår problemprecisering belyser vad som är viktig att tänka på vid undervisningen i matematik. I litteraturgenomgången belyses olika delar i undervisningen såsom språkets betydelse, motivation, lärarens profession, individualiseringen samt arbetet med matematikboken.

För över två decennier sedan lades den myndighet ner som godkände svenska läromedel innan de lades ut på marknaden. Trots att läromedel idag inte är kvalitetssäkrade pekar forskningen på att läroböcker har en dominerande roll i matematikundervisningen. Enligt läroplanen ska matematikundervisningen bland annat syfta till att förmågorna att resonera och kommunicera ska utvecklas. I denna studie har därför innehållet i tre aktuella läromedelserier kritiskt granskats utifrån vilket utrymme som ges till resonemangs- och kommunikationsförmågan. Det visade sig att både resonemangs- och kommunikationsförmågan gavs möjlighet att utvecklas i arbete med läromedelsserierna, men i otillräcklig grad.

Individualisering är ett idag mycket omdiskuterat ämne som finns reglerat i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo94. Utifrån denna reglering och de kunskaper som idag finns om individers olika förkunskaper, egenskaper och förutsättningar har vi valt att som huvudsyfte med denna studie kartlägga och analysera läraruppfattningar om individualisering vid två skolor, samt att undersöka skillnader och likheter mellan dessa läraruppfattningar. För att finna material och få svar på våra frågeställningar har vi genomfört två kvalitativa intervjuer och enkätundersökningar på de två skolor där dessa pedagoger är yrkesverksamma. Resultaten har vi sammanställt, bearbetat och analyserat genom att använda ett interaktionistiskt perspektiv. En grundtanke inom interaktionismen är att individen är en social och aktiv person som lär i samspelet tillsammans med andra individer.

Detta examensarbete har som syfte att undersöka om kalkylprogram kan vara ett användbart hjälpmedel i matematikundervisning på högstadiet. Den frågeställning som legat till grund för undersökningen är: Vilka skillnader finns i elevernas kommunikation kring en matematisk uppgift, då de arbetar med ett kalkylprogram, jämfört med när de löser samma uppgift med papper och penna? 14 elever indelade i sju par deltog i undersökningen. Försöken inleddes med att de fick se en ca fem minuter lång instruktionsvideo om kalkylprogram. Därefter fick de lösa en matematisk uppgift med papper och penna respektive på datorn.

Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka vad unga arbetslösa med utomeuropeisk bakgrund anser om sin situation och sina framtidsmöjligheter, för att få en ökad förståelse om deras situation och upplevelser.Undersökningen har byggt på kvalitativa samtalsintervjuer med sex respondenter med utomeuropeisk härkomst i åldrarna 16-25. Studien har utgått från en hermeneutisk ansats och analysen har byggt på tidigare forskning samt socialpsykologiska teorier.Resultaten visar att individerna upplever att de står utanför samhället och dess sociala medborgarskap pga. avsaknaden av ett arbete samt att de anser sig stämplad en negativ social identitet av samhället, både i arbetslivet och på fritiden, vilket följaktligen bidragit till social exklusion och sämre förutsättningar till erhållandet av arbete. Därtill framkommer det en efterlysning från dessa individer av en annorlunda individanpassad arbetssätt för minoritetsgrupper med handläggare med kulturkompetens, för att följaktligen skapa bättre förutsättningar till arbete för dem..

Att leva med fibromyalgi påverkar livet på alla plan. Kvinnor med fibromyalgi lever med en ständig värk och trötthet som påverkar livet både socialt och yrkesmässigt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med fibromyalgi. Fjorton kvalitativa artiklar analyserades med innehållsanalys med en manifest ansats. Analysen resulterade i fyra slutkategorier som beskriver upplevelser av att leva med fibromyalgi.

Jag har undersökt ifall det är möjligt att väcka ett ökat elevintressse för skolans matematikundervisning under deliberativa klassrumssamtal med en metod som jag själv utvecklat, foto-matematik. Foto-matematik är även ett försök att väcka lärarens, i detta fall pedagogens, intresse att vilja använda sig av denna metod i sin skolundervisning.Det visar sig att genom denna metod ges eleven ett mera aktivt och lustfyllt lärande, samtidigt som lärarnas förståelse för elevens resonerande, svårigheter och problemlösande kring matematiken ökar genom positiva överraskningar i klassrummen. Även matematiksvaga och/eller passiva elever i klassen visar på ett starkt engagemang och vilja..

Elever i den svenska grundskolan blir allt sämre på matematik enligt den senaste PISA undersökningen. Syftet med denna litteraturstudie är att besvara om användandet av laborativt material inom matematikundervisningen i grundskolan förbättrar elevernas matematikkunskaper och vad som påverkar användandet av laborativt material.Denna kvalitativa litteraturstudie är baserad på nio tidigare studier. Den visar att användning av laborativt material i undervisningen bidrar till att öka grundskolelevers matematikkunskaper. Flera faktorer påverkar resultatet och hur materialet används, lärarens uppfattning om laborativt material, kombinationen av tydliga instruktioner till eleverna och ett bra anpassat laborativt material för respektive matematikproblem samt lärarens egen kompetens att använda sig av materialet i undervisningen..

Studien belyser uppfattningar om och av barn med ADHD samt uppfattningar av ADHD-diagnosens betydelse för undervisningen. Det empiriska materialet är insamlat genom kvalitativa intervjuer med en fenomenografisk ansats. Urvalet består av fyra personer som på olika sätt har anknytning till skolan. Barn med diagnosen ADHD uppfattas som impulsstyrda, hyperaktiva och att de har koncentrationssvårigheter. En fastställd diagnos kan å ena sidan ses som en fördel då den sätter ord på barnets svårigheter, men å andra sidan kan den även ses som en nackdel eftersom att diagnosen kan ha en viss stämplande effekt.

När en familjemedlem drabbas av Alzheimers sjukdom förändras hela livssituationen för de närstående. För att kunna ge en individanpassad omvårdnad med god kvalitet för personer med Alzheimers sjukdom krävs en bra samverkan mellan sjuksköterskan och de närstående. Genom att få en ökad förståelse och kunskap om de närståendes upplevelser har sjuksköterskan möjlighet att möta de närståendes behov och stödja dem i vårdarrollen. Syftet med studien är att belysa upplevelsen av att vårda en person med Alzheimers sjukdom i hemmet. Metoden utgår från Lundman och Graneheims kvalitativa innehållsanalys där tre självbiografier granskas och analyseras.

(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, särskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berättartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsättet om kriget studeras särskilt. Minnet och tiden uppmärksammas.

Syftet med studien är att undersöka lärarstudenters matematiklärarutveckling under VFU. Studenternas egen uppfattning om vilka faktorer som är avgörande för deras utveckling står i fokus. Metoden för studien är kvalitativa intervjuer. Sådana genomfördes med 4 lärarstudentgrupper. Den teoretiska delen av studien lyfter fram lärares socialisation in i yrket och lärares kunskap.

Matematikundervisning är ofta likvärdig med enskilt arbete i läroboken. Ett ofta ensamt arbete där det är boken som styr innehållet i lektionen. Matematikdelegationen skriver bland annat om att detta enskilda arbete är negativt och bör brytas. Man menar att genom att skapa variation ger man alla elever möjlighet att ta till sig undervisningen.I denna uppsats har vi valt att intervjua åtta lärare som arbetar inom grundsärskolan, på såväl låg- som mellan- och högstadium. Vi ville ta reda på hur man ser på läroboken om den är en viktig del i undervisningen och hur den används.Resultatet visar på att läroboken används flitigt i undervisningen, inte minst som stöd när läraren planerar, men också som en idépärm att plocka tips ur.

BAKGRUND: Vi har i vår bakgrund tagit upp aktuell forskning kring olika sättatt bedriva matematikundervisning i grundskolan. Vi har valt att sepå detta ur ett sociokulturellt perspektiv när det gäller eleverslärande.SYFTE: Syftet med undersökningen är att få kunskap om några lärares ochelevers uppfattningar om den egna undervisningen i matematik.METOD: Vi har använt oss av kvalitativ fallstudie, där vi gjort vårdatainsamling genom kvalitativa intervjuer, med två pedagogeroch 12 elever uppdelat på två klasser på en skola.RESULTAT: Vi har i vår undersökning kommit fram till att undervisningen imatematik är väldigt läromedelsstyrd och att undervisningen sällaneller aldrig varieras. Undervisningen kopplas inte till elevernasvardag i den utsträckning som är önskvärt. Eleverna har svårt attuttrycka meningen med matematik och visar upp stora brister i attförklara varför och när de använder matematik. Pedagogernakänner att de saknar tillräcklig kompetens i ämnet matematik ochskulle behöva en kompetensutveckling..

Syftet med denna studie var att undersöka grupp- och kommunikationsprocesser i en online community där den gemensamma nämnaren mellan medlemmarna var intresset för spelet World of Warcraft. Undersökningen utfördes med hjälp av en egenkonstruerad enkät samt observationer vars syfte var att undersöka deltagarnas grupptillhörighet, vänskap, konflikthantering och kommunikation online, samt deras beteenden gentemot varandra. Syftet var även att undersöka om sociala anpassningsstrategier, standardroller och in-och utomgruppsfavoritism var applicerbara på en virtuell grupp. Undersökningsresultaten pekar på att många av de teorier gällande grupptillhörighet och vänskap även är applicerbara på grupper formade online samt att kommunikationshjälpmedel såsom smileys underlättar konversationer i skriven form. Resultaten pekar även på att de sociala anpassningsstrategierna och standardrollerna är applicerbara på en virtuell grupp, dock anses urvalet för litet och observationstiden för kort för att med säkerhet säga att dessa återfinns.