Bakgrund: Övervikt och fetma är ett kraftigt ökande hälsoproblem i världen. Att kunna bemöta och förstå patienter som har övervikt eller fetma är därför väsentligt för sjuksköterskor. Sjuksköterskorna bör kunna bemöta och ge råd gällande alternativa behandlingar som oftast involverar förändring av livsstil och vanor hos patienten. Syfte: Syftet var att studera hur sjuksköterskor bemöter patienter som har övervikt och fetma. Metod: Studien grundar sig på ett kvalitativt synsätt av hur sjuksköterskor bemöter patienter med övervikt och fetma.

Författarna till denna studie har gjort en kvalitativ utredning kring alkoholvanor och missbruk, samt vilka orsaker det kan finnas till en hög alkoholkonsumtion i industristaden Oxelösund. Informanterna har utpekat vissa orsaker samt vilka förändringar de vill se i samhället..

Vi har genom intervjuer och klassrumsobservationer undersökt hur tre pedagoger i grundskolans tidigare år använder elevernas erfarenheter från sin vardag i matematikundervisningen, varför pedagogerna undervisar som de gör samt vad de använder för material i sin undervisning..

Syftet var att undersöka en grupp elevers upplevelser efter att ha undervisats enligt undervisningsmetoden Flipped Classroom. Flipped Classroom skiljer sig från vanlig traditionellundervisning då läraren inte längre föreläser framför eleverna, utan låter sina elever ta åt sig materialet utanför lektionstimmen. Lektionstimmen spenderas istället till gruppuppgifter och diskussioner angående materialet samt också en stor del till eget arbete. Undervisningsmetoden har tidigare visat sig ha tagits emot väl av studenter på universitetsnivå, då de känt en högre delaktigheti sitt lärande och kunnat reflektera över andras tankemönster.En gymnasiegrupp med 13 elever undervisades av mig enligt Flipped Classroom. Elevernasupplevelser av denna undervisningsform har undersökts med en kvalitativ metod därdatainsamlingen genomförts med semi-strukturerade intervjuer.Resultatet visar att en stor majoritet av eleverna var nöjda och positiva till undervisningen.

Arbetet som klasslärare innebär att fungera sida vid sida med samtliga elever i skolan, oavsett förutsättningar, kunskaper eller behov. För att tillgodose alla behov som finnsinom skolans verksamhet krävs det idag även kunskap att som klasslärare kunna hantera och vägleda de elever som är i behov av särskilt stöd, då de specialpedagogiska insatserna inte alltid räcker till. Syftet med denna studie är att undersöka de arbetsmetoder och didaktiska val specialpedagoger gör i skolans verksamhet för att underlätta och stödja inlärningen av matematik för elever som är i behov av särskilt stöd. Kvalitativa intervjuer med en fenomenografisk ansats har använts som metod i undersökningen. De didaktiska valen har jag kategoriserat som Respondenternas matematikundervisning i praktiken, Lärandemiljöns utformning och Samspelets betydelse.

Bakgrund: I sjuksköterskans roll förväntas det att hon ska kunna kommunicera med patienten på ettrespektfullt sätt. Sjuksköterskan har ett ansvar att tillgodose patientens trygghet inför ett operativtingrepp. Målet med det preoperativa samtalet är att informera, undervisa och planera inför detkirurgiska ingreppet. God kommunikation och ett gott bemötande kan inverka positivt på patientenstillfrisknande och tillit till vården.Syfte: Att beskriva det preoperativa mötet mellan sjuksköterska och patient samt dess betydelse vid detkirurgiska vårdtillfället.Metod: Arbetet är en litteraturstudie där sökningarna gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed somresulterade i 11 veteskapliga artiklar vilka granskades och analyserades enligt Fribergs modell förlitteraturöversikt.Resultat: Det preoperativa samtalet har stor betydelse för patienten och sjuksköterskan. Resultatetinnefattar tre teman; kunskapsförmedling, dialog, relation.

Flera forskningsrapporter visar att utomhusmatematik kan vara en effektiv och kompletterande metod till den traditionella matematikundervisningen. Vår erfarenhet är att utomhusmatematik inte tillämpas i så stor utsträckning i dagens skola. Syftet med studien är att undersöka lärarnas inställning till val av undervisningsmetod i matematik samt att få en ökad inblick i vilka faktorer som påverkar detta val. Frågeställningen som ligger till grund för studien är: Vilka faktorer påverkar om en lärare använder sig av eller inte använder sig av utomhusmatematik i sin undervisning? Internationella studier visar att svenska skolelevers resultat i matematik har försämrats.

BAKGRUND:Matematik finns överallt i vår närmiljö och är mycket mer än bara siffror. Utemiljön kan användas på många olika sätt och det är bara fantasin som sätter gränser för vilka. I läroplanerna och kursplanen för matematik finns det exempel på mål som fördel kan uppnås på andra platser än i klassrummet. Utemiljön kan erbjuda bland annat ett lustfyllt lärande, lättillgängliga konkreta material, arbete med kropp och sinnen och en obegränsad stor yta. Matematiken är som ett landskap med öar och broar som med fördel kan arbetas med utomhus.

Det socialkonstruktivistiska synsättet på lärande och vikten av samspel och kommunikation som ett medel för lärande är idag mycket aktuellt. Det framhålls av både forskare inom pedagogik och i läroplaner. Följande studie har behandlat undervisningen i ämnet matematik, med utgångspunkt i hur kommunikation används som ett lärandeverktyg. Teorier om att kunskap är något som överförs till eleverna, traditionell förmedlingspedagogik, eller att det byggs upp främst genom enskild aktivitet, konstruktivism, får idag mindre intresse. Därför är det intressant att ta reda på i vilken grad dessa utgör en del av matematikundervisningen.

Syftet med denna studie var att belysa de situationer i förskolan där barn tar eller ges tillfälle till reflektion kring känslor samt hur detta kan möjliggöra eller hindra utvecklingen av emotionell kompetens. Vi har tagit utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet samt inspirerats av en etnografisk metodansats. För att uppnå syftet använde vi oss av videoobservation för att fånga olika situationer i vardagen. Vi filmade tre dagar i förskolan, två dagar lades fokus på samtal mellan barn och en dag mellan barn och pedagoger. Den insamlade empirin analyserades med stöd av en kvalitativ innehållsanalys och resultatet presenterades varvat med våra tolkningar av empirin.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare arbetar med laborativa inslag i sin matematikundervisning under skolår F-6. Den inledande frågeställningen är vad laborativ matematik innebär. Vidare har jag undersökt hur lärare arbetar med laborativa inslag och vilken betydelse ett laborativt arbetssätt har för lärandet.Resultatet av litteraturstudien riktar sig till frågan vad laborativ matematik är och vilken betydelse det laborativa arbetssättet har för lärandet. Här finns även en beskrivning av det laborativa arbetssättets utveckling i historiskt perspektiv samt tre olika laborativa material som jag har kommit i kontakt med under min utbildning till lärare. Litteraturen visar att laborativ matematik är när eleverna får göra något med sina händer och sina kroppar.

Den här C-uppsatsen utforskar möjligheterna att utforma applikationer till interaktiva plattformar som lär barn att lösa abstrakta problem och samtidigt är användbara för lärare i skolmiljö. Uppsatsen presenterar olika teorier och använder sedan det insamlade materialet som utgångspunkt för att testa om och hur dessa teorier kan tillämpas i ett specifikt fall. Resultatet sammanställs i form av en prototyp som testas på en klass förstaårselever i Stockholm..

SammanfattningI den nya läroplanen, Lgr 11, har kommunikation en central plats i matematikundervisning. De senaste årens studier rörande matematisk kommunikation har främst behandlat språklig progression, interaktion och matematiska diskurser. Däremot saknas forskning kring hur lärare kan arbeta med matematisk kommunikation. I denna studie undersöks lärares skilda uppfattningar av hur de arbetar med uppdraget att utveckla elevernas kommunikations-förmåga i matematik. Uppsatsens empiriska del utgår från en enkätundersökning och tre intervjuer.

Anledningen till att vi valde att skriva om vardagsanknuten skolmatematik är vi som blivande lärare förstår vikten av att forma undervisningen utifrån elevernas verklighet för att fånga deras intresse och göra matematiken mer meningsfull. Om man hela tiden utgår från matematikboken finns det en risk för att eleverna tror att matematik bara handlar om att lösa tal i räkneboken. Matematiken finns överallt och ska ses som ett redskap att lösa problem i både skola och vardagsliv. Vårt syfte med studien är att undersöka hur och varför pedagoger anknyter matematikundervisningen till vardagslivet i skolan. Vi vill ta reda på hur pedagogen ser på vardagsanknuten matematik, ser pedagogen några möjligheter eller svårigheter? Vi har i vår studie haft ett kvalitativt perspektiv och genomfört en intervjuundersökning.

Vårt syfte med denna uppsats var att var att beskriva hur lärare i år 2-3 ser på användandet av ett mångdimensionerat arbetssätt i den egna undervisningen, med fokus på matematikundervisning. Det mångdimensionerade arbetssättet är en tes som vi utformat. Det finns tre faktorer som en lärare bör ta hänsyn till för att ett mångdimensionerat arbetssätt ska kunna fungera. Dessa är: elevers erfarenheter/intressen, lärstilar och den egna lärarrollen. Litteraturstudierna i bakgrunden behandlade pedagogisk forskning och tankar som stödjer vår tes för det mångdimensionerade arbetssättet.