Bakgrund: Palliativ vÄrd Àr en vÄrdform som de senaste Ären fÄtt mer gehör i Sverige. Med palliativ vÄrd menas att öka livskvaliteten samt vÄrdandet av svÄrt sjuka och döende patienter. Syfte: Syftet med studien var att belysa betydelsen av stödet som sjuksköterskan förmedlar i interaktionen med patienter under en palliativ vÄrdsituation. Metod: Metoden som anvÀndes i studien var litteraturstudie. Resultat: Resultatet i studien visar att sjuksköterskor bÀst bemöter patienter som vÄrdas palliativt om de har ett professionellt förhÄllningssÀtt och skapar en tillitsfull relation till patienten.

Patienter med cancer har behov av individuellt stöd i samband med den förÀndring av livssituationen som ett cancer besked innebÀr. VÄrdpersonalen tillbringar en stor del av sin arbetstid tillsammans med patienten och bör dÀrför vara medveten om vilka beteenden som patienten identifierar som ett bra bemötande. Studiens syfte var att beskriva cancerdiagnostiserade patienters upplevelse av vÄrdpersonalens bemötande och dess betydelse för patientens vÀlbefinnande. Metoden för denna uppsats var en litteraturstudie. Litteratursökningen gjordes i databaserna CINAHL och Medline och resulterade i 10 vetenskapliga artiklar.

Som specialpedagog Àr det viktigt att se det goda, det friska och vad det Àr som skapar framgÄng, med andra ord, att ha ett salutogent perspektiv. Detta har jag försökt att anamma i denna studie. Syftet med följande arbete Àr att hitta framgÄngfaktorer för elever med en dyslexidiagnos. De elever som jag har intervjuat gick pÄ ett individuellt program pÄ gymnasiet och jag har undersökt vilka orsaker eleverna anser har varit de frÀmsta framgÄngsfaktorerna för att de skulle uppnÄ sina mÄl ? att bli behöriga till ett nationellt program. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats dÄ jag har intervjuat tre elever och deras förÀldrar samt tvÄ pedagoger.

I Sverige har medellivslÀngden ökat under det senaste seklet. Detta stÀller krav pÄ en anpassning i samhÀllet för att tillgodose den Àldre populationens behov. SÀllskapsdjurs goda effekter pÄ hÀlsan började uppmÀrksammas inom vÄrden pÄ 1700-talet. Idag anvÀnds djur i vÄrden frÀmst inom Àldreomsorgen. En del av sjuksköterskans omvÄrdnadsansvar ligger i att förebygga hÀlsorisker och tillvarata det friska hos varje individ.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters kliniska resonemang i folkhÀlsoarbetet inom primÀrvÄrden. Den undersökta gruppen bestod av tio arbetsterapeuter med 1- 26 Ärs yrkeserfarenhet. Arbetsterapeuterna intervjuades med en öppen frÄgestÀllning samt fick Àven berÀtta om ett patientfall. Intervju utskrifterna analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄlls analys. Analysen utmynnade i tre kategorier.

Bristen pÄ organ Àr ett vÀlkÀnt och diskuterat Àmne inom transplantationsverksamheten. Den har dock ökat donationsfrekvensen, genom att utvecklingen av att transplantera organ frÄn en levande individ till en annan har pÄskyndats. Detta i sin tur har gett större möjligheter att belysa och samla kunskaper om hur organdonatorer, mottagare och nÀrstÄende beskriver sina upplevelser. Syftet med vÄr studie var dÀrför att fördjupa oss i hur de mÀnniskor som ger organ och de mÀnniskor som tar emot ett organ har upplevt donationsprocessen. Vi ville ocksÄ belysa de kÀnslomÀssiga upplevelser som de nÀrstÄende till en patient som drabbats av hjÀrndöd beskriver.Vi har gjort en systematisk litteraturstudie, och anvÀnt vetenskapliga artiklar publicerade mellan Är 1997 och 2007.

För mÀnniskor som fÄtt en hjÀrtdefibrillator implanterad (ICD) i sin kropp gÀllde det att försöka acceptera livet som det var och göra det bÀsta av sin situation. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen att leva med implanterad hjÀrtdefibrillator. 8 vetenskapliga artiklar har analyserats med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre kategorier: Att ÄterfÄ livskvalité och kÀnna kontroll trots begrÀnsningar i dagligt liv. Att kÀnna fruktan och osÀkerhet.

BAKGRUND: För att utveckla en skapande verkstadsverksamhet dÀr barnet stÄr i centrum, i egenskap av en kompetent individ, mÄste ledarskap och grupprocesser kritiskt granskas. Genom pedagogisk dokumentation synliggörs problemomrÄden att förÀndra och utveckla. Reggio Emilia-filosofin bidrar med den pedagogiska grunden och synen pÄ barnets rÀtt till sin egen kreativa process.SYFTE: Att ta reda pÄ hur en verkstadsverksamhet för barn, dÀr samma barngrupper sÀllan Äterkommer, kan utvecklas med hjÀlp av pedagogisk dokumentation.METOD: Studien baseras pÄ aktionslÀrande som metod, dÄ uppstart och utveckling av verksamheten Àr i fokus.RESULTAT: Resultatet visar att miljön i vilken barnen vistas antingen kan skapa förutsÀttningar eller hinder för dem. Genom ett kritiskt förhÄllningssÀtt gentemot miljön och genom att vÀlja att förÀndra den har vi Àven möjlighet att förÀndra barnens agerande i miljön. Genom att anvÀnda oss av deltagande observationer i konstverkstaden har vi fÄtt kunskap om vÄr egen verksamhet och vÄrt pedagogiska ledarskap..

Vi har valt att kalla vÄrt examensarbete för; Barn med "större uppmÀrksamhetsbehov" ? Hur bemöter förskolans pedagoger dessa individer. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka och fÄ en inblick i hur pedagogerna i verksamheten möter de barn som utmÀrker sig genom större uppmÀrksamhetsbehov. VÄr frÄgestÀllning lyder som följande; Hur bemöter förskolans pedagoger barn med större uppmÀrksamhetsbehov? Vi, (Caroline & Jenny) har anvÀnt oss utav kvalitativa intervjuer som metod för vÄr undersökning.

Enligt WHO Ă€r övervikt en global epidemi. Gastric bypass-operationer för viktminskning blir vanligare. Syftet med studien var att undersöka psykologiska aspekter och konsekvenser av att genomgĂ„ en Gastric bypass-operation. Åtta intervjuer utfördes och analyserades med Grundad teori. Sex kategorier utformades: negativt bemötande/positivt bemötande, jag/andra, dumping som vĂ€n/dumping som fiende, att tillhöra massan/att stĂ„ ut frĂ„n massan, eget ansvar/andras ansvar och bevarad sjĂ€lvbild/förĂ€ndrad sjĂ€lvbild.

Reklambranschen Àr en bransch som lÀgger mycket fokus och stort vÀrde pÄ skapandet av originalitet och nytÀnkande för att frambringa effektiva lösningar. Reklam handlar om att pÄverka en individ och skapa reaktioner, vilket kan leda till att personen köper den marknadsförda produkten eller tjÀnsten. En reklambyrÄs vardag Àr att arbeta med flera olika uppdrag i varierade storlekar och projektledaren kan leda runt tjugo projekt samtidigt. Projektgruppen har en stÀndigt tuff utmaning att övertrÀffa sig sjÀlva och kundens önskemÄl för att slÄ igenom marknaden samt nÄ ut till konsumenten. Projektledaren har en viktig roll i denna process genom att bÄde leda sina medarbetare och att motivera dem till att vara kreativa.Denna studie har som syfte att studera samt ge exempel pÄ hur projektledare pÄ en reklambyrÄ motiverar kreativiteten hos projektdeltagarna.

Nöjeslivet Àr ett viktigt omrÄde nÀr det gÀller att göra en stad attraktiv för dess invÄnare och besökare. Efter en besöksundersökning av centrumföreningen Centrala Stadsrum visade det sig att det finns invÄnare och besökare som inte Àr helt nöjda med dagens nöjesliv i Falun. UtifrÄn detta och en nyfikenhet frÄn vÄr sida valde vi att göra en kartlÀggning av Faluns nöjesliv och undersöka nöjesverksamheternas profilering. UtifrÄn vÄr definition av nöje, ?en upplevelse dÀr en individ gör ett tidsfördriv utan praktiskt syfte och dÄ kÀnner tillfredsstÀllelse, vÀllust och/eller glÀdje?, genomfördes en teoretisk litteraturstudie av Faluns historia, attraktiva stÀder och vÄra utvalda nöjeslivsomrÄden: mat & fika, bar & klubb, handel, kultur, sport och evenemang.

I vÄrden sker stÀndiga förÀndringar för att effektivisera verksamheten. FörÀndringar som ofta leder till att nÀrstÄende till patienter mer eller mindre frivilligt fÄr ge sig in i vÄrden. NÀrstÄende behöver dÀrför ett helt annat stöd idag Àn tidigare, behöver mer information och allmÀnna och specifika kunskaper. Teoretisk referensram i denna studie Àr SAUK-modellen som Àr en omvÄrdnadsmodell för att fÄ ett bekrÀftande möte. Syftet Àr att belysa hur nÀrstÄende till patienter upplever sig i mötet med sjuksköterskan.

Syftet med denna litteraturstudie var att utifrÄn individens upplevelser av ÄterhÀmtning under och efter en psykos undersöka vilka faktorer som Àr betydelsefulla för den personliga ÄterhÀmtningen. Den frÄgestÀllning som författarna hade var: Vilka faktorer bidrar till den personliga ÄterhÀmtningen för mÀnniskor med psykosproblematik? Kvalitativa studier (n=12) som Àr sökta i databaserna PsycINFO, CINAHL och sökmotorn ELIN@dalarna ligger som grund för resultatet. Artiklarna söktes och valdes ut om de var relevanta gentemot syfte och frÄgestÀllning och granskades dÀrefter med hjÀlp av en granskningsmall. Resultatet visade att upplevelser under ÄterhÀmtningsprocessen Àr olika för varje individ, och det finns ett flertal faktorer som Àr betydelsefulla för den personliga ÄterhÀmtningen.

Goodwill Àr ett redovisningsbegrepp som uppkommer vid förvÀrv och redovisas i ett bolags balansrÀkning. Balansposten uppstÄr nÀr ett bolag förvÀrvar en enhet för mer Àn det verkliga vÀrdet pÄ ett företags nettotillgÄngar, d.v.s. goodwill utgör ett restbelopp. GoodwillvÀrdet ska spegla framtida ekonomiska fördelar som skapas vid genomförandet av ett förvÀrv. Visar det sig i framtiden att förvÀrvet inte genererar de ekonomiska fördelar tvingas bolaget att redovisa en nedskrivning av goodwill som i sin tur blir en kostnad i resultatrÀkningen.Syftet med studien Àr att fÄ en tydligare förstÄelse för goodwill samt granska hur bra redovisningen av begreppet Àr mot en individs egenintressen.