Tidigare forskning har visat att motivation kan ha en avgörande roll för arbetssökandes förmÄga att pÄverka sin situation mot arbete, Àven att professionellt stöd kan minska risken för att en individ blir lÄngtidsarbetslös. Vidare har forskning visat att arbetssökandes grad av ?kÀnsla av sammanhang?, (KASAM), kunde pÄverka utfallet i individens situation. Forskning visade Àven att ju högre arbetssökande vÀrderade arbetets betydelse, desto mer kontroll upplevdes över arbetssökandet. Den aktuella studien undersökte betydelsen av inre faktorer och yttre faktorer för arbetssökandes motivation till att söka arbete.

Syftet med litteraturstudien var att belysa vikten av att sjuksköterskan kan skapa en god relation och inge trygghet till en patient som vÄrdas inom psykiatrisk vÄrd. Vad det Àr som skapar denna trygghet i relationen mellan patient och vÄrdgivare? Litteraturstudien behandlar tio vetenskapliga artiklar, vars data analyserats enligt Fribergs principer för kvalitativa studier. Under resultatanalysen framtrÀdde fyra teman kring att etablera trygghet; vad som frÀmjar respektive hÀmmar trygghetskÀnslan ur patientens och sjuksköterskans perspektiv. BÄda parter pÄverkar relationens kvalitet och klimat, och sjuksköterskan har i sin professionella yrkesroll större möjlighet och ansvar att upprÀtta och vidmakthÄlla en god relation Àn vad som kan ÄlÀggas en patient.

I denna kvalitativa studie har vi undersökt icke-heterosexuellas upplevelser av att ?kommaut? som icke-heterosexuell i förhÄllande till rÄdande samhÀllsnormer samt undersökt derasupplevelse av att vara icke-heterosexuell i dagens samhÀlle. I studien intervjuades Ättakvinnor om deras upplevelser och erfarenheter. Materialet analyserades sedan med hjÀlp avheteronormativitet och socialkonstruktionism. Av studien framgÄr att respondenternaupplevde att det blir allt mer socialt accepterat i samhÀllet att ha annan sexuell lÀggning Ànheterosexuell.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur offer för sexualbrott upplever bemötande av polisen, frÀmst under förhör men ocksÄ under rÀttsprocessen. Denna studie lyfter sju berÀttelser angÄende anmÀlan av sexualbrott. Vi har i denna studie analyserat de kvalitativa intervjuerna med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys. Denna analys gjordes utifrÄn teorierna stigma-, system- och stÀmplingsteorin. Genom analysen av intervjuerna har vi bland annat kommit fram till att intervjupersonerna har olika uppfattningar om vad som anses vara ett gott och dÄligt bemötande.

Syftet med rapporten var att studera, tolka och försöka finna svaret pÄ hur gymnasieelever ser pÄ motivation och vad motivation betyder för dem. Det finns flera tidigare studier utförda inom omrÄdet, dÀr forskarna försöker tolka, förstÄ och förklara begreppet motivation Kortfattat och summerat kan motivation definieras pÄ följande sÀtt. Motivation har mÄnga olika betydelser, för varje enskild individ har det sin egen betydelse. Yttre motivationsfaktorer Àr nÄgot individen generellt pÄverkas av, men den inre motivationen Àr strÀngt personlig. Den inre drivkraften som motiverar och fÄr individen att gÄ vidare, Àr en kÀnsla och en sinnesstÀmning, en sjÀlvupplevd positiv erfarenhet som ger vÀllustkÀnslor och dÀrmed ökad motivation.Resultatet i min rapport visar att motivation Àr styrd av flera faktorer.

SAMMANFATTNING Att möta och vÄrda personer som Àr allvarligt sjuka och döende Àr svÄrt. Syftet med studien var att belysa pÄ vilket sÀtt som sjuksköterskan kan förmedla empati till en patient i livets slutskede samt att beskriva hur den empatiska relationen kan förstÄs med hjÀlp av Joyce Travelbees omvÄrdnadsteori. Studien Àr litteraturbaserad och bygger pÄ engelsksprÄkiga artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Studien bygger pÄ sex vetenskapliga artiklar publicerade mellan 1997 och 2000, varav fem Àr kvalitativa studier och en Àr litteraturstudie. I resultatet framkom att en god relation mellan sjuksköterska och patient Àr av betydelse för en empatisk relation, samt olika kommunikationsvÀgar och socialt samspel för att fÄ patienten att uppleva livskvalitet.

Syftet med denna litteraturstudie var att utifrÄn individens upplevelser av ÄterhÀmtning under och efter en psykos undersöka vilka faktorer som Àr betydelsefulla för den personliga ÄterhÀmtningen. Den frÄgestÀllning som författarna hade var: Vilka faktorer bidrar till den personliga ÄterhÀmtningen för mÀnniskor med psykosproblematik? Kvalitativa studier (n=12) som Àr sökta i databaserna PsycINFO, CINAHL och sökmotorn ELIN@dalarna ligger som grund för resultatet. Artiklarna söktes och valdes ut om de var relevanta gentemot syfte och frÄgestÀllning och granskades dÀrefter med hjÀlp av en granskningsmall. Resultatet visade att upplevelser under ÄterhÀmtningsprocessen Àr olika för varje individ, och det finns ett flertal faktorer som Àr betydelsefulla för den personliga ÄterhÀmtningen.

Syftet med studien Àr att undersöka lÀrarstudenters matematiklÀrarutveckling under VFU. Studenternas egen uppfattning om vilka faktorer som Àr avgörande för deras utveckling stÄr i fokus. Metoden för studien Àr kvalitativa intervjuer. SÄdana genomfördes med 4 lÀrarstudentgrupper. Den teoretiska delen av studien lyfter fram lÀrares socialisation in i yrket och lÀrares kunskap.

Denna studie har undersökt hur pedagoger i skolan anvÀnder sig av fysisk aktivitet som pedagogiskt hjÀlpmedel i undervisningen för elever med ADHD. Studien belyser Àven problematik kring medicinering för diagnostiserade barn, skillnader mellan pojkar och flickor med ADHD, samt vad som skiljer pedagogiska tillÀmpningar i yngre och Àldre Äldrar. Detta Àr en kvalitativ studie dÀr fem lÀrare intervjuats, samtliga frÄn sydöstra Sverige. Resultatet visar att samtliga pedagoger anser sig ha bristande kunskap gÀllande elever med funktionsnedsÀttning, men delgav Àven att de i olika utstrÀckning anvÀnder sig av fysisk aktivitet som pedagogiskt hjÀlpmedel för eleverna, vilket ansÄgs i mÄnga fall pÄverka elevens skolsituation positivt. Vidare ansÄg samtliga lÀrare att relationen mellan dem och varje enskild elev var mycket viktig, de belyste i flera fall det viktiga i att se varje elev som en egen individ och ha förstÄelse för att alla fungerar olika..

VÄrt syfte har varit att exemplifiera hur fredagsmys kan gestalta sig i barnfamiljer och vad fredagsmyset kan innebÀra för familjens individer och individernas familj samt dess sammanhÄllning. Detta Àr en kvalitativ undersökning. Vi har valt att anta ett induktivt angreppssÀtt vilket innebÀr att vi har utgÄtt frÄn vÄrt material och dÀrefter har alla uppsatsens delar fÀrdigstÀllts. Vi har med andra ord gÄtt upptÀckandets vÀg. Vi har varit intresserade av att undersöka varför mÀnniskor gör som de gör och vad det har förbetydelse för dem men Àven varit intresserade av att finna mönster.

Syskon till barn med cancer Àgnas lite tid inom hÀlso- och sjukvÄrden. De Àr ofta emotionellt försummade av hÀlso- och sjukvÄrdspersonal samt nÀrstÄende. Syftet med studien var att belysa behovet av stöd hos syskon till barn med cancer. Metoden var en litteraturstudie innehÄllande totalt 16 vetenskapliga artiklar. Artiklarna var bÄde av kvalitativ och kvantitativ ansats.

Det finns betydande svÄrigheter i att urskilja vad det Àr som gör att en behandling fungerar. Behandlingsutfallet pÄverkas av olika faktorer och beroende pÄ vilken infallsvinkel behandlingen har, antas olika angreppssÀtt. I föreliggande studie undersöks de specifika- och icke-specifika faktorerna samt kriminogena behov för att fÄ en överblick i vad det Àr som pÄverkar en individ i behandling utifrÄn ett relationellt perspektiv. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka vad behandlingsrelationer och terapeutiska allianser tillskrivs för vÀrde i forskning samt vilken vikt relationer ges i forskning om kriminogena behov. I följande studie har en litteraturöversikt med en begreppsanalys tillÀmpats för att kunna fÄ svar pÄ det uppstÀllda syftet och frÄgestÀllningarna.

Stress definieras som en obalans mellan krav och resurser. Krav och kontrollmodellen samt krav- resursmodellen menar att krav Àr en negativ faktor. Andra menar att det finns negativt hindrande och positivt utmanande krav. En individ hanterar stress genom olika copingstrategier, tvÄ av dem Àr problemorienterad strategi och emotionell strategi. Forskning har visat att individer med en problemorienterad strategi hanterar stress bÀttre Àn de med emotionell strategi.

Kronisk sjukdom berör mÄnga mÀnniskor och livsstilsförÀndringar i samband med sjukdomsbilder Àr viktiga ur bÄde individ- och samhÀllsperspektiv. Litteraturstudie anvÀndes som metod för genomförandet av studien. Syftet med studien var att undersöka vilka metoder för patientutbildning som fanns beskrivna för hur sjuksköterskor skulle kunna öka motivationen till livsstilsförÀndringar hos patienter med kronisk sjukdom samt hur dessa metoder upplevdes av patienter och sjuksköterskor. Sökning efter relevanta artiklar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. BegrÀnsning gjordes till vuxna patienter med de kroniska sjukdomarna: KOL, ischemisk hjÀrtsjukdom och diabetes typ 2.

Denna studie belyser förÀldrautbildning pÄ individ-, organisations-, och samhÀllsnivÄ. VÄrt syfte Àr att beskriva samhÀllssynen pÄ förÀldraskapet och förÀldrautbildning i ett historiskt perspektiv för att kunna lyfta dagens syn pÄ förÀldraskapet och den speglar dagens förÀldrautbildning. Vi stÀller oss frÄgorna om de manualbaserade förÀldrautbildningarna som diskuteras i samhÀllet har ökat, vem som har initierat dem och vilka utmaningar som förÀldrar stÀlls inför som de behöver hjÀlp med? Med hjÀlp av den kvalitativa forskningsmetoden har vi vÀxlat mellan litteraturstudier och tematiska, halvstrukturerade intervjuer med deltagare och ledare för förÀldrautbildningar samt telefonintervjuer med tjÀnstemÀn pÄ en kommun. Vi har valt det sociokulturella perspektivet som teoretisk ram i vÄr analys av deltagare och ledares upplevelser av förÀldraskapet och erfarenheter av förÀldrautbildning.