I den hÀr slutreflektionen kommer ni att kunna lÀsa om vÄrt kandidatarbete i sin helhet. Ni fÄr ta del av det koncept vi arbetade fram och strÀvade efter att realisera. Ni kommer att fÄ följa med i arbetsprocessen dÀr vi lÄter er fÄ inblick i hur vi gick frÄn idé till fÀrdig produkt inom de tre avdelningarna programmering, grafik och ljud. Avslutningsvis kommer vi att reflektera över kandidatarbetstiden, bÄde som grupp och pÄ individnivÄ. NÄgra av de frÄgestÀllningar vi tar upp handlar om hur vi har lyckats genomföra projektet trots bristande planering och utan nÄgon hierarkisk ordning samt hur det har varit att arbeta i en grupp dÀr majoriteten av medlemmarna har haft en ny roll för första gÄngen i ett projekt.

Denna studie beskriver en grupp Ättondeklassares uppfattning om vad de lÀr sig via ett Internetbaserat lÀromedel i relation till min tolkning av kursplanens mÄl, samt Àven vilken relation det finns mellan min analys av detta lÀromedels förutsÀttningar till mÄluppfyllelse och elevernas enkÀtsvar. Min teoridel tar sin utgÄngspunkt i olika delar av sprÄkforskningen och tyngdpunkten Àr lagd pÄ Krashens teorier om acquisition och learning, det vill sÀga sprÄktillÀgnelse och inlÀrning. Jag analyserade det Internetbaserade lÀromedlet ?LÀr dig franska med Charlotte? utifrÄn kursplanens mÄl i moderna sprÄk. DÀrefter genomförde jag en enkÀtundersökning bland eleverna om hur vÀl de sjÀlva tyckte att lÀromedlet hjÀlpte dem att nÄ upp till delar av dessa mÄl.

Bakgrund: MÀnniskor tenderar att identifiera sig sjÀlva med olika sociala grupper, exempelvis utifrÄn professions- eller organisationstillhörighet. Individer inom samma sociala grupp formar ofta liknande normer och vÀrderingar, vilket skapar en kÀnsla av tillhörighet. I en professionell organisation tenderar medarbetare tillhörande en profession att identifiera sig med sin profession snarare Àn sin organisation, vilket i sin tur pÄverkar relationen mellan individ och organisation. Under de senaste Ären har begreppet medarbetarskap blivit alltmer populÀrt pÄ den svenska arbetsmarknaden. Begreppet innefattar hur medarbetare hanterar relationen till sin arbetsgivare och till det egna arbetet.

Titel Investor Relations framtid - Den digitala generationens krav pÄ kommunikation.Författare Johan Sahlman Simon KarlssonKurs C-uppsats i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborg universitetTermin VÄrterminen 2009Handledare Jan StridSidantal 61 sidor exklusive bilagorSyfte Syftet med studien Àr att undersöka en yngre generation finansiella intressenters uppfattningar och önskemÄl av företags finansiella kommunikation.Metod Fokusgrupper, tvÄ grupper aktieÀgare en grupp finansanalytiker & investerare.Material TvÄ grupper aktieÀgare frÄn Högskolan i BorÄs, totalt 7 st. deltagare, en grupp finansanalytiker & investerare frÄn Andra AP-fonden, totalt 4 st. deltagare.Huvudresultat VÄrt resultat visar att aktieÀgare, finansanalytiker och investerare Àr positiva till vissa format beroende pÄ deras förutsÀttningar. TrovÀrdigheten i formaten och av innehÄllet Àr av stor betydelse för deras anvÀndande. Tryckta finansiella rapporter Àr fortfarande positivt uppskattade och de digitala formaten ska istÀllet ses som komplement.

Dagens utbildningar och arbetsliv stÀller stora krav pÄ mÀnniskors kommunikativa kompetens. MÄnga elever i gymnasieskolan har nÄgon form av talÀngslan, dvs. de undviker att tala i eller inför en grupp. UtgÄngspunkten i arbetet med elever med talÀngslan Àr en trygg och stödjande miljö.Denna studie avser att belysa hur ett antal gymnasielÀrare gör för att upptÀcka och stödja elever med talÀngslan. Den teoretiska ansatsen Àr lÀrande i ett sociokulturellt perspektiv.

Introduktion: Hemlösa har ett stort tandvÄrdsbehov och behöver engagerad tandvÄrdspersonal som Àr beredda att arbeta kliniskt med denna grupp. Syfte: Syftet Àr att studera vad som engagerar tandvÄrdspersonal till att arbeta med hemlösa. Metod: En kvalitativ studie och kvalitativ innehÄllsanalys har anvÀnts. Urval: Studien baseras pÄ intervjuer med en tandlÀkare och en tandsköterska. Resultat: Resultatet presenteras i tvÄ domÀner. DomÀnen FÀngslande speglar vad informanterna upplever spÀnnande i kliniskt arbete med hemlösa. Tre kategorier finns under denna, Intresse, Ovillighet bland kollegor och Team-work. Under domÀnen MedkÀnsla finns tvÄ kategorier Nytta och VÀlvilja. DÀr speglas kÀnslor som informanterna upplevde i arbetet med denna grupp.

Syftet med denna studie Àr att undersöka och beskriva hur grupparbete upplevs som undervisningsform och grupprocess av studenter och lÀrare pÄ institutionen för socialt arbete. För att fÄ en djupare förstÄelse för hur grupparbete gÄr till och hur det pÄverkar studerandes lÀrande valde vi att anvÀnda oss av följande frÄgestÀllningar: ? Hur har studenterna upplevt grupparbete under utbildningen?? Har kunskaper om grupp och grupprocesser nÄgon betydelse för genomförande av grupparbete?? Hur upplever lÀrarna studenternas grupparbete? Metoden för studien Àr kvantitativ och som undersökningsinstrument har vi anvÀnt oss av tvÄ olika enkÀter. Med hjÀlp av statistik försöker vi att testa hypoteser utifrÄn den empiri vi inhÀmtat med hjÀlp av enkÀt och webbenkÀt frÄn studenter och lÀrare vid institutionen för socialt arbete. Analysen utgÄr ifrÄn Lennéer-Axelsson och Thylefors teorier om grupper och Svedbergs psykodynamiskt perspektiv.Resultatet visar att studenter överlag upplever grupparbete pÄ utbildningen som nÄgonting positivt, Àven om det relativt ofta förekommer konflikter.

ForskningsfÀltet som omfattar hur militÀrt indirekt ledarskap genomförs under pÄfrestande förhÄllanden och i extrema miljöer Àr mycket begrÀnsat. Studiens syfte har dÀrför varit att kartlÀgga indirekt ledarskap i ett svenskt förband som genomförde skarp insats i Afghanistan 2010.Studiens teori har utgjorts av en svensk preliminÀr hierarkisk top-down modell som beskriver hur indirekt ledarskap utförs. 220 respondenter har deltagit i enkÀtstudien som genomförts i tre nivÄer, hög, mellanliggande och lÀgre organisatorisk nivÄ. Kvalitativ empiri kompletterar den kvantitativa empirin.Resultatet av studien innebÀr att det indirekta ledarskapet inte upplevdes koherent i den studerade miljön. Kontingentschefens bidrag till förbandets resultat, geografiska avstÄnd, olika ledningsstrukturer samt graden av utsatthet Àr aspekter som pÄverkar hur dennes indirekta ledarskap upplevdes av förbandet.Studiens bidrag till krigsvetenskapen och den militÀra professionen utgörs av att ny empiri tillförts med nya perspektiv som pÄverkar utövandet av indirekt ledarskap i denna typ av kontext.

Syftet med studien Àr att undersöka huruvida Self-Determination Theory kan appliceras som förklaringsmodell för motivationen hos de anstÀllda pÄ Företaget X. Enligt Self-Determination Theory rÄder ett samband mellan tillfredsstÀllelsen av basbehoven; autonomi, kompetens och slÀktskap i arbetsmiljön och motivationstypen hos individen. TillfredsstÀllelse av basbehoven frÀmjar autonom motivation framför kontrollerad motivation och genererar antingen internalisering av yttre motivation och/eller bibehÄllande av den inre motivationen. För att undersöka sambandet mellan variablerna genomfördes en enkÀtundersökning med bÄde anstÀllda i ledande och icke-ledande position. EnkÀtens resultat visar att basbehoven Àr tillfredsstÀllda och att motivationstypen Àr av karaktÀren inre motivation respektive hög grad av internaliserad motivation.

Abstract Hansen, Caisa och Wohlert Karolina (2012). Barns kommunikation i den fria leken ur ett genusperspektiv. Malmö högskola: LÀrarutbildningen Detta examensarbete kommer att handla om kommunikationen ur ett genusperspektiv i en grupp av 4- och 5-Äringar i den fria leken. FrÄgestÀllningar som besvarades Àr följande: Hur kommunicerar pojkar med varandra under den fria leken? Hur kommunicerar flickor med varandra under den fria leken? Hur kommunicerar flickor och pojkar med varandra i blandad grupp under den fria leken? I tidigare forskning beskriver vi hur ett barn tidigt lÀr sig vilket kön de tillhör och hur barn tidigt har en tendens att vÀlja lekkamrater av samma kön.

Under sjuksköterskeutbildning har diskussioner kring familjen och dess roll inom vÄrden förts. Familjen har dock för oss förblivit ett diffust begrepp eftersom vi saknat en tydlig definition pÄ vad en familj Àr. VÄrt syfte blev dÀrför att klargöra begreppet familj och dess komplexitet ur ett omvÄrdnadsperspektiv samt att studera familjebegreppet inom barnsjukvÄrden. Inriktningen mot barnsjukvÄrd gjordes dÄ vi uppfattat familjen som central dÀr. För att uppnÄ vÄrt syfte valdes en begreppsanalysmodell av Walker och Avant.

I denna uppsats undersöker jag hur det Àr att arbeta som hbt-aktivist i Litauen, och redogör för hur man som aktivist förbereder sig inför landets första Prideparad: Baltic Pride. Uppsatsens syfte Àr att ur ett queerteoretiskt perspektiv undersöka hur litauiska hbt-aktivister arbetar för att synliggöras som grupp.Jag undersöker pÄ vilka sÀtt litauiska hbt-aktivister förhÄller sig till, och verkar inom, heteronormativa praktiker i sitt dagliga arbete och i förberedelserna av Baltic Pride. Mitt material bestÄr av sex semi-strukturerade intervjuer med litauiska hbt-aktivister.Resultatet visar att det litauiska samhÀllets i mÄngt och mycket negativa instÀllning till hbt-personer pÄverkar hur aktivisterna vÀljer att presentera sig sjÀlva som grupp. I presentationen av sig sjÀlva vill aktivisterna bryta ner stereotypa bilder av homosexualitet genom att iscensÀtta ett genusbeteende som associeras till normalitet. Inom ramen för Baltic Pride innebÀr detta en slags Anti-Pride, dÀr iscensÀttningen av hbt-identiteten som en del av normen uppfattas som en effektivare strategi för att utmana heteronormen snarare Àn att anvÀnda lekar med könsroller, stereotyper eller parodier av normativa genusbeteenden..

Syftet var att undersöka om sÀttet att förmedla och hantera ekonomisk information och annan verksamhetsnÀra information i form av rapporter och/eller andra sÀtt att förmedla informationen pÄ, pÄverkar förstÄelse och motivation hos individer inom sjukvÄrdsverksamhet, sÄ att det avspeglas positivt pÄ effektiviteten, bÄde vad avser ekonomi och vÄrdproduktion. En fallstudie gjordes i tvÄ landsting för att förstÄ och förklara informationsförmedlingens betydelse för effektiviteten i sjukvÄrdsproducerande verksamhet. Personliga intervjuer av det semistandardiserade slaget jÀmte sekundÀrdata i form av interna rapporter och andra dokument anvÀndes vid datainsamlingen. Analysarbetet gjordes med hjÀlp av kategorisering av det insamlade materialet jÀmte ett antal datamatriser. Resultatet av studien visar att det förekommer samband mellan informationsförmedling, motivation, kognition och effektiviteten hos de studerade klinikerna.

Företagare runt om i Sverige blir allt mer medvetna om att personalens fysiska hÀlsa pÄverkar produktiviteten i företaget. Att aktivera sin personal i nÄgon form av fysisk aktivitet Àr idag en punkt som ligger högt upp pÄ mÄnga företagares dagordning. Denna kvantitativa studie genomfördes pÄ ett mellanstort företag i södra Sverige, vilket idag bedriver fysiska friskvÄrdsaktiviteter. Syftet var att undersöka varför vissa vÀljer att delta i gruppaktivitet medan andra vÀljer att delta i individuell aktivitet. För att besvara syftet genomfördes en enkÀtstudie, vilken kartlade respondenternas sociala bakgrund, Älder och kön.

Syftet med undersökningen var att se om det fanns nÄgon skillnad i personlighet mellan beroende mÀnniskor och icke-beroende mÀnniskor. Med ?beroende mÀnniskor? menas mÀnniskor som Àr beroende av alkohol, narkotika eller andra kemiska substanser, eller mÀnniskor som Àr beroende av aktiviteter, som exempelvis spel. Studien bygger pÄ att mÀnniskan, i enlighet med trait-biologiska perspektivet, har vissa fundamentala personlighetsegenskaper som Àr biologiskt grundade och som pÄverkar mÀnniskans beteende och dÀrmed hans/hennes sÀtt att leva. Tanken bakom studien var att vissa personlighetsdrag kan inverka nÀr det gÀller benÀgenheten att utveckla ett missbruk.