Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur tvÄ olika skolor arbetar med delaktighet, samt att undersöka eventuella likheter/olikheter. Vi har intervjuat tvÄ rektorer samt tvÄ specialpedagoger pÄ tvÄ olika skolor i norra Stockholm och stÀllt frÄgor som behandlar begreppet delaktighet. De teoretiska utgÄngspunkter vi har anvÀnt oss av Àr delaktighet ur ett socialt perspektiv dÀr vi diskuterar hur den sociala gemenskapen pÄverkar elevens delaktighet i klassrummet, hur eleven pÄverkas av att flyttas mellan stora och smÄ grupper och vilka metoder skolorna vÀljer att anvÀnda sig av för att skapa en delaktighet i undervisningssituationer. Vi har Àven utgÄtt frÄn delaktighet ur ett demokratiskt perspektiv dÀr vi resonerar kring hur eleven ska fÄ göra sig hörd, att de mÄste ta egna initiativ och vÄga ta för sig i undervisningen för att kunna kÀnna en delaktighet. Att vÄga ta för sig krÀver ocksÄ en del av skolan och dess organisation, som lÀrare mÄste man försöka skapa en trygg och sÀker miljö för eleven att arbeta och utvecklas i.

The aim of this Master?s thesis is to investigate the factors of children?s voluntarily reading in their spare time. We also want to know if the children choose non-fiction books for their voluntarily reading. The method as well as the empirical basis of this study is qualitative, with interviews of twenty-eight children in ages between 9 and 12 years. We conducted nine interviews with 3?4 children in each group.

PÄ bara nÄgra Är har svensk reklam gÄtt frÄn nionde plats till tjugotredje plats bland vÀrldens mest prisbelönade lÀnder. Uttalanden i media om en försÀmrad traditionell svensk reklam pÄstÄs bero pÄ ett flertal faktorer, den hÄrda konkurrensen om svensk talang inom reklam Àr en. Den digitala framgÄngen visar Ä andra sidan en ny sida av svensk reklam; fyra av vÀrldens tio mest framgÄngsrika byrÄer inom digital kommunikation Àr svenska. SÄvÀl yttre som inre mer branschspecifika krafter pÄverkar den svenska reklambranschen.Av uttalanden i media Àr det tydligt att förÀndringar ses pÄ olika sÀtt. Det torde i sin tur ha en inverkan pÄ hur en aktör med ledande befattning sedan förhÄller sig till dessa i den egna verksamheten.

Syftet med studien har varit att undersöka en specifik fÀltgrupps profession, genom att kartlÀgga fÀltsekreterarnas arbetsuppgifter samt belysa vilken betydelse det uppsökande arbetet kan ha för ungdomar i den aktuella kommunen. Tonvikten har legat pÄ att undersöka hur kommunikationen och relationen ser ut mellan fÀltsekreterarna och ungdomarna i deras mÄlgrupp. För att undersöka detta har vi anvÀnt oss av deltagande observation som metod. VÄra övriga frÄgestÀllningar har utforskats med hjÀlp av kvalitativa intervjuer utförda med bÄde fÀltsekreterare och ungdomar. Materialet har analyserats med hjÀlp av kommunikations- och relationsteori men Àven utifrÄn ett socialpedagogiskt perspektiv.Resultat som framkommit genom studien Àr att fÀltsekreterarna ser pÄ sitt arbete som viktigt och varierande.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka och beskriva om olika utemiljöer pÄverkar barns lek. Det vifokuserat pÄ Àr hur barnens samspel i lekar och aktiviteter ser ut i de olika miljöerna. Vi har jÀmförtbarnens lek pÄ förskolegÄrden och i skogen, bÄde i fri lek och i regellek. Vi vill i denna studieförmedla betydelsen av hur viktig utemiljön Àr för barns utveckling och lÀrande.Vi har valt att göra en kvalitativ studie dÀr vi observerat barn i de olika utemiljöerna. Undersökning Àrgjord pÄ en grupp barn i Äldrarna fyra och fem Är.

BakgrundTidigare forskning inom lek och interaktion mellan individer kommer att presenteras. Leken tas upp som ett viktigt moment i förskolans och förskoleklassens verksamhet och genom barnens interaktion skapas en utveckling hos barnen dÄ de delade med sig av sina erfarenheter till varandra. LÀroplanerna tas Àven upp eftersom det Àr styrdokument som verksamma pedagoger Àr skyldiga att följa i sitt pedagogiska arbete. Avslutningsvis sammanfattas avsnitten som uppkom i bakgrunden.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur barn interagerar i fri lek.MetodObservationer var den metod som valdes för att fÄ svar pÄ vÄrt syfte. Löpande protokoll anvÀndes som verktyg för att fÄ med sÄ mycket information som möjligt under observationerna.

Det salutogena perspektivet pÄ hÀlsa fokuserar pÄ att förklara varför mÀnniskor behÄller sin hÀlsa trots att de utsÀtts för en mÀngd stressorer, till skillnad frÄn de modeller som förklaringar till insjuknande. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka förhÄllandet mellan social bakgrund, livsstil och KASAM (kÀnsla av sammanhang) hos lÀrarstudenter (N = 301). KASAM Àr ett ofta anvÀnt mÄtt pÄ hÀlsa som tillsammans med frÄgor rörande studentens liv och uppvÀxt samt frÄgor kring livsstil och social bakgrund ingick i den enkÀt som deltagarna i föreliggande undersökning fyllt i. Studiens resultat visade inte pÄ nÄgra signifikanta samband mellan KASAM och livsstil, vilket överrensstÀmmer med resultaten av tidigare forskning. Det fanns inte heller nÄgra samband mellan KASAM och social bakgrund.

Syftet med följande fallstudie Àr att undersöka vilka hinder och/eller möjligheter lÀrare upplever i det förÀndrade arbetssÀtt som redaktionsarbetsformen utgör. Undersökningen beskriver de förÀndringsprocesser som sker pÄ individ- och gruppnivÄ, kopplat till sko-lan som organisation. Med hjÀlp av intervjuer, observationer och teoristudier har jag undersökt och försökt förstÄ vilka organisatoriska faktorer som utgör hinder och möjligheter i arbetslagets utvecklingsarbete. Resultaten visar pÄ att bÄde organisationsstrukturen och organisationskulturen pÄverkar förÀndringsprocessen för att arbeta enligt nya former och utgör Àven en del av de hinder och möjligheter lÀrarna upplever..

Syftet med uppsatsen a?r att ta reda pa? bista?ndshandla?ggares syn pa? a?ldre med missbruksproblematik, samt deras syn pa? samarbetet med andra enheter ga?llande denna grupp. Underso?kningen a?r baserad pa? kvalitativa intervjuer med fyra bista?ndshandla?ggare fra?n tva? olika stadsdelar. Empirin a?r uppdelad i tre olika teman och dessa a?r o?verla?mning och samarbete mellan enheter, riktlinjer fo?r bemo?tande samt fo?rha?llningssa?tt och bista?ndshandla?ggares uppfattning kring arbetet med missbrukare.

Vid start av amning Àr det viktigt att modern kÀnner att hon kan fÄ stöd frÄn anhöriga och frÄn experter. Om amningen inte fungerar kan mamman fÄ svÄrt att knyta an till sitt lilla barn och mamman kan börja tvivla pÄ sitt moderskap. BarnavÄrdcentralsjuksköterskan (BVC-sköterskan) har en framtrÀdande roll som amningsstödjare. BVC-sköterskan behöver dÀrför ha mycket kunskap kring barnets behov och ha en förmÄga att kunna samtala med förÀldrarna. Det ligger pÄ BVC-sköterskans ansvar att mötet med mamman blir vÄrdande.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om lÀrares ickeverbala kommunikation Àr av betydelse vid andrasprÄksinlÀrning, eller med andra ord om lÀrares actio bidrar till elevers andrasprÄksinlÀrning? Detta har gjorts genom att studera huruvida det Àr möjligt att observera nÄgon skillnad mellan tvÄ elevgrupper vad gÀller elevers gensvar (eller mer precist elevers delaktighet/passivitet, agerande/ickeagerande, uppmÀrksamhet/ouppmÀrksamhet, kommentarer och yttranden/tysthet) nÀr en lÀrare aktivt och medvetet anvÀnder sig av actio kontra medvetet utelÀmnar actio. Det teoretiska ramverket utgÄr frÄn Marie Gelangs definition av actio och actiokapital samt McGregor et als teori om att gestikulerad input underlÀttar konsolidering av sprÄkkunskap och att sprÄkkunskap dÀrigenom blir mer robust. Genom observation har en kvalitativ jÀmförelse mellan tvÄ grupper genomförts, dÀr en lÀrare medvetet anvÀnt sig av ickeverbal kommunikation, eller actio, i en grupp, medan samme lÀrare inte anvÀnt sig av actio i grupp tvÄ. DÀrutöver har lÀrarens egna actio iakttagits samt att lÀraren har intervjuats.

Denna studie har behandlat lÀrares syn pÄ inkluderande undervisning i matematik. Studien genomfördes med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer med sex matematiklÀrare i Är 1-6 för att ta reda pÄ hur lÀrarna anpassar undervisningen efter elevers olika förutsÀttningar samt vad de ser för hinder och möjligheter med inkluderande undervisning. Resultatet visar att lÀrarna i studien ser olika pÄ hur man bÀst individualiserar undervisningen utifrÄn elevernas olika förutsÀttningar.  Fyra av lÀrarna anser att en organisatorisk differentiering i form av nivÄgrupperingar eller sÀrskilda undervisningsgrupper skapar större möjligheter att möta elevers olika behov, medan tvÄ av lÀrarna pratar mer om hur elevernas behov kan bli tillfredstÀllda genom pedagogisk differentiering inom klassens ram vilket innebÀr att klassrumsundervisningen anpassas för att passa samtliga elever. LÀrarna lyfter fram faktorer som de anser pÄverkar deras möjlighet till en inkluderande matematikundervisning. Dessa faktorer Àr elevernas olika förutsÀttningar, arbetssÀtt/arbetsformer, elevgrupperingar, specialundervisning, klassrumsklimat, samverkan, resurser och styrdokument.

HÀlsofrÀmjande arbete har under de senaste aren fatt en allt mer framtrÀdande och viktig roll inom primÀrvÄrden och har blivit en central del i distriktssköterskornas arbete. Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors syn pÄ hÀlsa och upplevelser av att arbeta hÀlsofrÀmjande. Metoden var kvalitativ med en deskriptiv design. Urvalsgrupp var Ätta distriktsskoterskor pÄ sex olika vÄrdcentraler i ett lÀn i mellersta Sverige. Resultatet visade pÄ att halsa ses som en individuell upplevelse som handlar om mer an att "mÄ bra".   Det finns en stark vilja och ett intresse att arbeta hÀlsofrÀmjande hos distriktssköterskor.   Det finns dock hinder for genomförandet pÄ organisatorisk respektive individnivÄ.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka begreppet ?goda levnadsvillkor? i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), och hur begreppet konstrueras i förvaltningsdomstolarnas praxis. Materialet bestÄr av domar frÄn högsta instans, Högsta förvaltningdomstolen och RegeringsrÀtten. Dessa domar har analyserats med hjÀlp av Faircloughs kritiska diskursanalys för att definiera vilka diskurser som kan sÀgas komma till uttryck i rÀttens principiella diskussioner om vad goda levnadsvillkor innebÀr. Jag har anvÀnt mig av teorier om sociala konstruktioner och sprÄkets betydelse för vÄr förstÄelse av omvÀrlden samt teorier om hur funktionshinder kan förstÄs och hur det konstrueras.

HÀlsa Àr ett centralt begrepp för sjuksköterskan. Det finns mÄnga definitioner av begreppet men vad som betraktas som hÀlsa varierar frÄn individ till individ och Àr förknippat med grundlÀggande vÀrderingar och kulturmönster. Det finns ocksÄ mÄnga faktorer som kan pÄverka hÀlsan. Sverige har alltmer blivit ett mÄngkulturellt samhÀlle och detta visar sig Àven i vÄrden. Studier visar pÄ att invandrare har sÀmre hÀlsa Àn svenskar.