Syfte: Att finna en metod, enkÀtform som kan upptÀcka tidiga tecken pÄ stressutlöst utmattningsreaktion. Metod: En grupp pÄ 19 personer följdes med en Äterkommande mÄnadsenkÀt innehÄllande 8 frÄgor under 4 mÄnader. 14 personer kunde fullfölja studien. Vid bÄde studiestart och avslutning gjordes en undersökning med 2 andra vÀl validerade metoder. (GHQ 12 samt SHC) Avslutningsvis fick gruppen utvÀrdera mÄnadsenkÀten.

By the year of 2007, 97 % of all listed companies in Europe had a CSR strategy described on their website. As the concept of CSR during the last decades has increased rapidly in popularity, a need to understand how such a strategy can be implemented has followed. While working with CSR in an integrated manner shows similarities to other popular management ideas, such as Lean and TQM, companies applying to a CSR strategy has been shown to be under higher scrutiny from media and NGO:s. Through a case study this thesis examines how these special circumstances of a CSR strategy makes The Body Shop use organizational control to avoid being subject to scandals due to not fulfilling the promises made to its customers. The results show that The Body Shop's commitment to CSR creates a need for a stringent bureaucratic control system that highly restricts the freedom of action for its employees.

Bland elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd finns en grupp elever som benÀmns elever med problemskapande beteenden. Fokus ligger ibland under lÄnga tidsperioder pÄ att hantera beteendeproblematiken, under det att kunskapsutveckling och delaktighet ofta fÄr stiga Ät sidan. Detta stÀller krav pÄ att personal i skolan har kunskap om verktyg för att hantera problemskapande beteenden.Syftet med denna studie Àr att fÄ förstÄelse för hur personalen i grundsÀrskolan menar att problemskapande beteenden kring elever med autism och intellektuella funktionsnedsÀttningar uppstÄr. Denna studie syftar Àven till att fÄ förstÄelse för personalens meningar om förebyggande och motverkande verktyg nÀr det gÀller problemskapande beteenden.Intervjuer med sju personer som arbetar i grundsÀrskolan ligger till grund för resultatet i denna studie. Vid analysen av intervjuerna anvÀndes George H.

Denna rapport Àr skriven inom ramen för magisterkursen Management och pÄ uppdrag av HSB Malmö. Rapporten Àr indelad i tre delar dÀr den första utgör huvuddelen och syftar till att spegla vÄrt projektarbete pÄ HSB Malmö. I denna delen beskrivs och tolkas HSB Malmö i nulÀget, samt presenteras rekommendationer till hur ledningen i framtiden bÀttre ska kunna skapa organisatoriska förutsÀttningar för ett strategiskt förÀndringsarbete. UtifrÄn vÄrt syfte och den information som vi samlat in, har vi valt ut ett antal teman som vi anser Àr mest intressanta och utmanande för HSB Malmö att jobba med i önskan om att nÄ större framgÄng i strategiskt förÀndringsarbete. Dessa teman (medlemsorganisation eller vinstdrivande företag?, kundorientering, kommunikation och information, kompetens, visionsarbete, ledarskap, företagskultur och organisationsstruktur) utgör grunden för den diagnos av situationen pÄ HSB Malmö som vi presenterar i rapporten.

Bland elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd finns en grupp elever som benÀmns elever med problemskapande beteenden. Fokus ligger ibland under lÄnga tidsperioder pÄ att hantera beteendeproblematiken, under det att kunskapsutveckling och delaktighet ofta fÄr stiga Ät sidan. Detta stÀller krav pÄ att personal i skolan har kunskap om verktyg för att hantera problemskapande beteenden.Syftet med denna studie Àr att fÄ förstÄelse för hur personalen i grundsÀrskolan menar att problemskapande beteenden kring elever med autism och intellektuella funktionsnedsÀttningar uppstÄr. Denna studie syftar Àven till att fÄ förstÄelse för personalens meningar om förebyggande och motverkande verktyg nÀr det gÀller problemskapande beteenden.Intervjuer med sju personer som arbetar i grundsÀrskolan ligger till grund för resultatet i denna studie. Vid analysen av intervjuerna anvÀndes George H.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen har varit att öka kunskapen om idrottslÀrares uppfattningar om inkludering av elever frÄn sÀrskolan och hur detta pÄverkar undervisningen i idrott och hÀlsa.Vilka förutsÀttningar Àr enligt idrottslÀrarna centrala i den inkluderande undervisningen? Vilka fördelar respektive nackdelar finns det för individen och gruppen i en inkluderande undervisningsmiljö? Hur ser idrottslÀrarna pÄ utvecklingsmöjligheterna för individ och grupp genom inkludering i idrott och hÀlsa? MetodStudien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Urvalet bestod av sex idrottslÀrare med erfarenhet av ett inkluderande arbetssÀtt. Dessa valdes ut via ett bekvÀmlighetsurval. Ett sociokulturellt och pragmatiskt perspektiv kÀnnetecknar studiens teoretiska utgÄngspunkt.ResultatRespondenterna anser att viktiga utvecklingsmöjligheter för den inkluderade eleven Àr det sociala samspelet och att se och lÀra.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med arbetet var att undersöka skolledares syn pÄ fysisk aktivitet och Àmnet idrott och hÀlsa. Följande frÄgestÀllningar behandlades: Vilken instÀllning har skolledarna till fysisk aktivitet?, Vilken syn har de pÄ Àmnet idrott och hÀlsa?, Vilka möjligheter till ökad fysisk aktivitet i skolan identifierar skolledarna? och Hur ser skolledarna pÄ skolans roll nÀr det gÀller elevernas fysiska aktivitet utanför skoltid?Metod: Studien bygger pÄ 17 kvalitativa intervjuer med skolledare, genomförda av tre forskare vid GIH Är 2002. Intervjuerna gjordes ursprungligen som en del av projektet ?Skola ? Idrott ? HÀlsa? (SIH), med syfte att beskriva skolor vars deltagande klasser utmÀrkte sig antingen i positiv eller negativ bemÀrkelse vad gÀllde elevernas fysiska aktivitet.

SammanfattningMycket forskning har gjorts kring ungdomars tankar om Sex och Samlevnad, men fÄ studier har gjorts kring ungdomars tankar och Äsikter om Sex och Samlevnad ur ett genusperspektiv.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om tjejers och killars Äsikter kring Sex- och Samlevnadsundervisningen i skolan skiljer sig Ät och om deras beteende mot varandra förÀndras och i sÄ fall hur de förÀndras nÀr de pratar i en större grupp med det andra könet medverkande, till skillnad mot nÀr de pratar i en mindre könshomogen grupp. Detta har vi försökt uppnÄ genom att först göra parintervjuer med könshomogena par för att slutligen anvÀnda oss utav en fokusgrupp med en könsheterogen grupp. Resultatet blev inte riktigt som vi tÀnkt oss dÄ vi trodde att killarna skulle vara det mer utmÀrkande könet Àn vad de faktiskt var. Killarna var de som styrde samtalet i fokusgruppen men ville ÀndÄ försöka fÄ med tjejerna. Tjejerna lÀt killarna ha övertaget och gjorde ingen större anstrÀngning att försöka ta över makten i samtalet.

I detta arbete kommer barnens utformning av deras könsidentiteter i förhÄllande till sina klÀder att diskuteras. Metoden som anvÀnts Àr fokusgruppsintervjuer med barn i fem-sexÄrsÄldern. Intervjuerna har utförts pÄ en förskola i en storstad med en könsblandad grupp och tvÄ könshomogena grupper. Barnen anvÀnder frÀmst klÀder och fÀrger för att visa sin tillhörighet inom en viss grupp, flicka eller pojke. KlÀderna och fÀrgerna som barnen anvÀnder Àr till stor del könsnormativa.

GEHC Àr en del av GE koncernen som har som sin uppgift att vara ledande inom sitt affÀrsomrÄde. För en sÄdan organisation Àr det viktigt att ha ett framgÄngsrikt samarbete och att allokera sina resurser pÄ bÀsta möjliga sÀtt för att skapa innovativa produkter. GEHC upplever ett missnöje i den innovativa processen mellan finans- och FOU avdelningen. Detta missnöje Àr en brist i kommunikationen som försvÄrar samarbete, informations- och kunskapsöverföring mellan dessa tvÄ avdelningar. GEHC har bestÀmt sig för att genomföra en organisatorisk förÀndring dÀr avsikten Àr att förbÀttra samarbetet mellan FOU- och finansavdelningen i den innovativa processen.

Abstract The aim was to see how burn victims experience their situation and if they feel suffering. Then it is discussed against different perspectives of suffering. The problems were ?How does a burn victim experience their situation??, ?Does a burn victim suffer?? and ? How does the attitude inflect the suffering?? To find the answers, the authors made a literature review in which already published interviews from ordinary papers were used. In the result, the authors used the individual?s own words.

I detta examensarbete har vi gjort en undersökning av attityder och förvÀntningar kring lÀrande i fysik och matematik hos en grupp gymnasieelever pÄ NV-programmet. Vi har sökt sammanlÀnka dessa attityder och förvÀntningar med elevernas motivation sÄ som vi tolkar den utifrÄn en specifik teori som benÀmns ?self determination theory?. Detta Àr en teori inom psykologin som beskriver olika typer av motivation och hur dessa Àr knutna till vÀlbefinnande och kreativitet hos individer. Vi har samlat in data i form av intervjuer och enkÀtsvar. Dessa data har vi analyserat pÄ tre olika sÀtt.

Syftet med undersökningen var att analysera och problematisera samarbeten mellan skola och museum i historieundervisningen. I undersökningen anvÀndes kvalitativa intervjuer för att undersöka tre museipedagogers och tre lÀrares tankar och erfarenheter av samarbeten mellan skola och museum i historieundervisningen. Undersökningen visar att ett samarbete mellan skola och museum i historieundervisningen Àr nÄgot som upplevs som positivt och önskvÀrt, och att lÀrare och museipedagoger upplever en rad olika vinster med ett sÄdant samarbete. I undersökningen har dock Àven en rad hinder för en givande samverkan mellan skola och mu-seum identifierats. Dessa hinder Àr frÀmst av organisatorisk art, men Àven fördomar och olika syn pÄ kunskap kan utgöra hinder.

Bland elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd finns en grupp elever som benÀmns elever med problemskapande beteenden. Fokus ligger ibland under lÄnga tidsperioder pÄ att hantera beteendeproblematiken, under det att kunskapsutveckling och delaktighet ofta fÄr stiga Ät sidan. Detta stÀller krav pÄ att personal i skolan har kunskap om verktyg för att hantera problemskapande beteenden.Syftet med denna studie Àr att fÄ förstÄelse för hur personalen i grundsÀrskolan menar att problemskapande beteenden kring elever med autism och intellektuella funktionsnedsÀttningar uppstÄr. Denna studie syftar Àven till att fÄ förstÄelse för personalens meningar om förebyggande och motverkande verktyg nÀr det gÀller problemskapande beteenden.Intervjuer med sju personer som arbetar i grundsÀrskolan ligger till grund för resultatet i denna studie. Vid analysen av intervjuerna anvÀndes George H.

Syfte: Att finna en metod, enkÀtform som kan upptÀcka tidiga tecken pÄ stressutlöst utmattningsreaktion. Metod: En grupp pÄ 19 personer följdes med en Äterkommande mÄnadsenkÀt innehÄllande 8 frÄgor under 4 mÄnader. 14 personer kunde fullfölja studien. Vid bÄde studiestart och avslutning gjordes en undersökning med 2 andra vÀl validerade metoder. (GHQ 12 samt SHC) Avslutningsvis fick gruppen utvÀrdera mÄnadsenkÀten.