denna antologi belyses sociala möten, sociala gemenskaper, sociala processer ur olika perspektiv. I de olika kapitlen behandlas barn pÄ förskolor, familjer, livsval, ungdomar, vardagskultur samt intressegemenskaper. Vi menar att livet kan ses som en resa i en social samvaro dÀr sociala möten formar individen samtidigt som individen formar de sociala mötena. Varje dag innebÀr att individen utvecklas, formas och stöper sig sjÀlv samt andra individer. I livet knyts det hela tiden nya sociala band och en individ formar dÀrigenom ett socialt nÀtverk av relationer.

Visuella vÀgledande element kan höja eller sÀnka en spelupplevelse. DÀrför har vi gjort en studie kring hur man kan uppnÄ intuitiv visuell navigation med fyra beprövade visuella vÀgledande element, nÀmligen ljussÀttning, fÀrgkulör, fÀrgmÀttnad samt objektplacering. Dessa element har anvÀnts för att skapa ett visuellt sprÄk i en bana som vi har lÄtit ett antal respondenter spela och simultant kommentera. Resultaten har varit som vÀntat, att ljussÀttning fungerar som det starkast vÀgledande elementet, samt att respondenterna reagerade pÄ, samt vÀgleddes av, nÀmnda element..

SammanfattningTitel: Om individer fÄr förberedande information om att arbeta i grupp, kan detta dÄ ses kunna förÀndra deras upplevelse av att arbeta i grupp?Författare: Hayat Ashkar och Görgen Jansson Handledare: Ilkka Henrik MÀkinen Examinator: Hedvig EkerwaldLÀrosÀte: Uppsala Universitet Datum: 5/1 2015Bakgrunden till den hÀr studien bygger pÄ tidigare forskning som visat att om en vÄrdsökande i vÀntan pÄ sin lÀkartid fÄr hjÀlp till sjÀlvhjÀlp fÄr denna patient ut mer av behandlingen, jÀmfört med en patient som endast fÄtt vÀnta pÄ sitt lÀkarbesök. Det kan dÄ tolkas som att nÄgon form av sjÀlvhjÀlp, förberedelse, innan behandlingen Àr gynnsamt.Detta ledde till en tanke om samma princip kan gÀlla för grupparbeten. Om individer som ska genomföra ett grupparbete fÄr information om att arbeta i grupp, en förberedelse, kan det dÄ förbÀttra deras upplevelse av att arbeta i grupp? Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om kunskap om socialpsykologiska begrepp kan ge nÄgon inverkan pÄ elevers upplevelser till att arbeta i grupp.

En sammanfattning av uppsatsen pÄ maximalt 8000 tecken..

Travellers pÄ Irland Àr ett resandefolk som hÄller fast vid sin kultur och grupp trots en politik som arbetat emot dem. De har lÀnge, men inte alltid, betraktats som en grupp med egen identitet men inte som en sÀrskild etnisk grupp. FN rekommenderar Irland att ge dem erkÀnnande som etnisk minoritet. Varför irlÀndska regeringen Ànnu inte gjort det har en historisk förklaring och olika politik har styrt behandling av Travellers under de senaste 50 Ären som uppsatsen behandlar. Attityden till hur de ska bemötas har gÄtt frÄn assimilering till integrering, frÄn att ha sett dem som en problemgrupp till att uppmÀrksamma dem som en diskriminerad grupp.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur bemötandet och tillgĂ€ngligheten i den fysiska miljön pĂ„ cafĂ©er upplevs av rullstolsburna cafĂ©besökare och cafĂ©Ă€gare i Örebro 2006, samt undersöka vad respektive grupp vet om handlingsplanen "frĂ„n patient till medborgare".Datainsamlingen gjordes genom intervjuer med tre rullstolsburna cafĂ©besökare samt sex cafĂ©Ă€gare som delades upp i tvĂ„ grupper, grupp 1 med fysiska hinder vid entrĂ©n och grupp 2 utan hinder vid entrĂ©n.Resultatet av studien visade att de rullstolsburna cafĂ©besökarna tyckte oftast att cafĂ©miljön ger ett gott bemötande men att utbudet av fysiskt tillgĂ€ngliga cafĂ©er var dĂ„ligt. Samtliga cafĂ©Ă€gare upplevde att de gav ett gott bemötande men upplevelsen av den fysiska tillgĂ€ngligheten varierade. Samtliga rullstolsburna cafĂ©besökare var insatta i handlingsplanen "frĂ„n patient till medborgare", ingen av cafĂ©Ă€garna var insatta i den..

Uppsatsen börjar med definitionen av en grupp och fortsÀtter med grundlÀggande begrepp och egenskaper hos grupper sÄsom undergrupper, homomorfismer, isomorfismer, normala undergrupper, faktorgrupper och permutationsgrupper. Sedan behandlas konjugerade undergrupper, konjugatklasser och klassekvationen med vars hjÀlp det visas att en grupp med ordning $p^{2}$ Àr abelsk. Vidare behandlas direkta och semidirekta produkter av grupper. Det konstateras att omvÀndningen till Lagranges sats i allmÀnhet inte gÀller men att Sylows satser finns istÀllet. Med hjÀlp av den tidigare teorin visas sedan att de enda enkla grupperna med ordning mellan 1 och 60 Àr av primtalsordning.

Studien undersöker om och i sÄ fall hur elevens frÄga i grupp anvÀnds inom gymnasieskolan. Syftet var ocksÄ att undersöka om det Àr sÄ att lÀrare tror att elever lÄter bli att stÀlla frÄgor av rÀdsla för att verka dumma. TvÄ metoder anvÀndes i undersökningen: observation och intervju. Observationerna gjordes vid sammanlagt fem tillfÀllen med fem grupper i undervisningssituationer. Djupintervju genomfördes med de tre lÀrare i vars klasser observationerna gjordes.

Syftet med underso?kningen var att utro?na huruvida problemlo?sning i grupp ger ett ba?ttre resultat a?n individuellt. Fyrtiotre elever, i tva? slumpvis utvalda gymnasieklasser, svarade pa? ett fra?geformula?r enskilt fo?r att da?refter tillsammans, i elva grupper, la?mna in ett gemensamt svar fo?r sin grupp. Tanken med underso?kningen var att ta reda pa? hur ma?nga korrekta svar eleverna fick individuellt och i grupp och om man kunde utla?sa om det uppsta?tt teamthink och/eller gruppta?nkande ur ba?de gruppens och den enskildes perspektiv. Efter att ha diskuterat fra?gorna i grupp, och la?mnat ett gemensamt svar fo?r gruppen, fick eleverna 260 korrekta svar ja?mfo?rt med 150 korrekta svar individuellt.

Bakgrund: Fritidsutbudet för personer med utvecklingsstörning Ă€r begrĂ€nsat. År 2009 antogs FN-konventionen om rĂ€ttigheter för personer med funktionsnedsĂ€ttning. Den innebĂ€r att dessa personer ska ges möjlighet att kunna delta i fritidsaktiviteter. Syfte: Att undersöka hur personer med lindrig utvecklingsstörning uppfattar sina anpassade fritidsaktiviteter i grupp. Metod: Intervjuer genomfördes med Ă„tta vuxna personer med lindrig utvecklingsstörning vilka deltog i fritidsaktiviteter i grupp.Resultat: Samtliga intervjupersoner upplever det positivt att delta i sina respektive fritidsaktiviteter.

I föreliggande arbete redovisas en studie gjord för att försöka se hur olika forskare ser pÄ ett intoleransproblem, ett socialt fenomen som mobbning. Hur definieras begreppet och skall problemet lösas pÄ individ- grupp- eller samhÀllsnivÄ? Hur kan den praktiskt verksamme pedagogen anvÀnda sig av de arbetssÀtt som idag finns? AngreppsÀttet i studien bygger uteslutande pÄ dokument. Det Àr alltsÄ text som utgör mitt empiriska material. Forskningslitteraturen representeras av vÀl erkÀnda författare.

I denna studie studerar jag validering av reell kompetens i barnskötaryrket. Det innebÀr att jag undersöker vad som kan vara att ha ?omsorg om? en annan individ, genom att intervjua validerare, vilka Àr de som bedömer och validerar denna kompetens. De som blir validerade genom att deras kompetens blir bedömd har intervjuats om vad de uppfattar Àr att ha ?omsorg om? barn och unga.

Forskningen belyser att var tredje individ i Sverige kommer drabbas av cancer nÄgon gÄng i livet. Cancer Àr en livsförÀndrande sjukdom som medför multipla symtom och ofta har en negativ laddning för individen. Syftet med studien var att beskriva hur patienter med cancer upplever sjuksköterskans bemötande. Studien genomfördes enligt Polit och Becks (2008) modell för hur en litteraturstudie genomförs. Efter sökningar i databaserna CINAHL och PubMed granskades och analyserades 12 artiklar.

Syftet med denna uppsats Àr att ge en bild av hur nÄgra specialpedagoger arbetar med pedagogisk kartlÀggning av elever i behov av sÀrskilt stöd, frÄn förskoleklass till Är 9, en kartlÀggning som skall ligga till grund för utarbetandet av ÄtgÀrdsprogram. Studien bygger pÄ en kvalitativ undersökning med intervjuer av sju specialpedagoger i en kommun i södra Sverige. Resultatet visar, att specialpedagogerna framhÄller vikten av att en pedagogisk kartlÀggning görs utifrÄn de tre nivÄerna; organisation, grupp och individ. Trots detta kan vi konstatera, att den pedagogiska kartlÀggningen anvÀnds frÀmst nÀr det handlar om elever i stora svÄrigheter. PÄ organisationsnivÄ var det syn pÄ lÀrande, lÀrarens kompetens och resursers betydelse i den pedagogiska kartlÀggningen som poÀngterades.

Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka vilka faktorer det Àr som styr ett avhopp frÄn en nazistisk organisation. För att fÄ en helhetsförstÄelse har dessa faktorer undersökts pÄ individ-, grupp- och samhÀllsnivÄ. Empirin bestÄr, förutom litteraturstuder, av halvstrukturerade intervjuer med en intervjuguide som vÀgledande verktyg. Att studera avhoppet som fenomen Àr bÄde kÀnsligt och komplext varför det krÀvts flera teoretiska perspektiv, vilka dessutom diskuterats pÄ olika nivÄer. Resultatet har visat att det Àr de trasiga, svikna och vilsna ungdomarna som söker sig till nazistiska grupperingar, och att det Àr trygghet och bekrÀftelse de söker i dessa grupper.