En individs framtida hĂ€lsa pĂ„verkas i hög grad av förhĂ„llanden under den första tiden i livet. Det Ă€r dĂ€rför av hög prioritet inom folkhĂ€lsa att undersöka hur omgivningen pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt kan tillrĂ€ttalĂ€ggas för att frĂ€mja barnens framtida hĂ€lsa. SpĂ€dbarnets frĂ€msta miljö Ă€r dess förĂ€ldrar. ÖvergĂ„ngen till rollen som förĂ€lder kan dock vara svĂ„r. HjĂ€lp och stöd frĂ„n samhĂ€llet behövs för att kunna mĂ€stra förĂ€ldraskapet och kunna ge sitt barn den trygghet det behöver.

Jakttraditionen Àr ett exempel pÄ speciesism ? diskriminering av en individ pÄ grund av dess arttillhörighet. Jakten rÀttfÀrdigas helt enkelt av att djurens liv inte antas ha samma vÀrde som mÀnniskans. Men jakten Àr ocksÄ ett till synes mycket mansdominerat och heteronormativt fÀlt. Denna text Àr en diskussion kring parallellerna mellan heteronormativa strukturer och jakttraditionen, baserat pÄ en undersökning av sprÄket och attityderna i jakttidskrifter och analyserat ur ett queerteoretiskt och antispeciesistiskt perspektiv.Jag har undersökt jakttidskrifternas texter utifrÄn kategorierna kontroll, objektifiering och kategorisering, maskulinitetsnormering, vÄldsglorifiering, och hierarkistrukturering, som alla bidrar till ett speciesistiskt förhÄllningssÀtt, och som dÀrmed Àr förutsÀttningar för jaktens varande och rÀttfÀrdigande.

Detta Àr en etnografiskt inspirerad studie med vilken jag vill uppmÀrksamma och aktualisera en grupp gymnasieelevers perspektiv pÄ en arbetsprocess med en estetisk gestaltning. Den studerade elevgruppen bestÄr av fyra flickor, en dramaelev och tre musikelever. De genomför arbetsprocessen som en del av ett obligatoriskt 100 poÀngs projektarbete under sitt andra Är pÄ gymnasiets Natur/Estetiska program. Gymnasieskolan dÀr den estetiska gestaltningen tar form ingÄr i ett internationellt nÀtverk av gymnasieskolor belÀgna i 18 europeiska lÀnder. NÀtverkets grundtanke Àr att eleverna genom sÄ kallad internationalisering skall utveckla lÀrande och förstÄelse om andra kulturer.

Relationen mellan samhÀlle och individ har lÀnge varit ett omtvistat Àmne i samhÀllsvetenskapen. Diskussionen har ofta kommit att föras mellan de tvÄ motsatta stÄndpunkterna holism och individualism. Enligt den förstnÀmnda mÄste samhÀllet förstÄs som en helhet vilken inte lÄter sig reduceras till summan av individerna betraktade separat. Enligt den andra mÄste sociala fenomen förklaras som resultat av individers handlingar. Medan bÄde Durkheim och Weber enkelt lÄter sig placeras i varsin Ànde i detta motsatsförhÄllande, har varken Marx eller Mead tolkats pÄ ett motsvarande entydigt sÀtt.

Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser och erfarenheter av fysisk aktivitet i grupp efter hjÀrtinfarkt. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie och hade en beskrivande design. Genom ett ÀndamÄlsurval intervjuades tio patienter som deltog i hjÀrtgymnastikgrupp pÄ ett sjukhus i Mellansverige. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Insamlad data analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys.

Studiens övergripande syfte Àr att jÀmföra och analysera elevers uppfattningar av tvÄ arbetsÀtt i matematikundervisningen. ArbetsÀtten Àr: enskilt rÀknande i lÀrobok och problemlösning i grupp. Detta undersöks med hjÀlp av intervjuer av tio elever i skolÄr 5. Elevernas uppfattningar av arbetsÀtten analyseras utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv kompletterat med forskning om elevers uppfattningar av matematik. I resultatet framgÄ att mÄnga av eleverna har en uppfattning om matematik som rÀkning, göra mÄnga tal och att det Àr viktigt att det blir rÀtt, vilket överensstÀmmer med tidigare forskning.

This thesis deals with the concepts of individual and individuation as defined by Leibniz and Spinoza. I go through the use and definition of the concept of individual in four stages.First I discuss the individual as conceived by Spinoza as a relation formed by a composition of parts and the individual as conceived by Leibniz as a complete notion consisting of all the events in the life of a subject.Next is the roll of perception in Leibniz discussed, likewise individuation through different perception with varying distinctness, and the affinity of perception with affection.The discussions concerning the individual concludes in a section about the essence of the individual as being the desire of the individual. In the last stage, I discuss the multitude as being an own individual..

Syftet med denna studie Àr att genom kvalitativa metoder undersöka omgivningens betydelse för hur en ADHD-diagnostiserad individ upplever sin livskvalitet samt undersöka vilka faktorer som Àr av betydelse för den diagnostiserades vÀlmÄende. Det material som presenteras har genererats utifrÄn elva kvalitativa intervjuer med individer som antingen Àr diagnostiserade med ADHD, lever i nÀra relation med en ADHD-diagnostiserad individ eller arbetar med ADHD. Det presenterade materialet analyseras sedan utifrÄn relevanta socialpsykologiska teorier av Becker (2006), Goffman (2006) och May (2013).Resultatet visar att omgivningen har en stor betydelse för hur den ADHD-diagnostiserade individen upplever sin livskvalitet. Den problematik som ADHD-diagnosen bidrar med försvÄrar för individen att leva upp till de krav och normer som förvÀntas av deras omgivning. Detta leder till att den diagnostiserade individen kan definieras som avvikande frÄn gruppen och riskerar att hamna i ett utanförskap. Individen riskerar att identifiera sig med de egenskaper som omgivningen tilldelar den för att leva upp till de rollförvÀntningar som stÀlls pÄ den och spela en roll de inte trivs med i strÀvan efter bekrÀftelse och att kÀnna tillhörighet..

SammanfattningSyftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka hur pedagoger tÀnker kring lekens betydelse förbarns utveckling, pedagogernas synsÀtt och delaktighet. Jag har anvÀnt mig av Àmneslitteratursamt intervjuat 4 pedagoger som arbetar i en förskola men med 2 olika Äldersgrupper.Resultatet visar att pedagogerna anser att leken har stor betydelse för barns utveckling ochlÀrande inte minst i sociala sammanhang. Lek och lÀrande gÄr hand i hand. Det skall varalustfyllt att lÀra. Att leka stÀrker barnen bÄde som grupp och som individ.

SprÄket Àr i stÀndig förÀndring vilket innebÀr att sprÄkligt material med tiden förÄldras och blir inaktuellt. Vid talaudiometrisk testning av barn Àr det viktigt att testmaterialet innefattar ord som Àr vÀlkÀnda för barn eftersom förstÄelsen för materialet kan inverka pÄ mÀtresultatet. Det talaudiometriska test som idag anvÀnds för barn bygger pÄ ordmaterial som ursprungligen insamlats under 1930-talet. Föreliggande studie Àr en del av ett större projekt och inleder arbetet med att utarbeta ett nytt talaudiometriskt material för barn.Syftet med föreliggande studie var att berÀkna och jÀmföra ordfrekvens och antal ordformer utifrÄn inspelade samtal mellan de deltagande barnen i Äldersgrupperna 5-8 Är (Grupp 1) respektive 9-12 Är (Grupp 2). Totalt 79 barn mellan 5 och 12 Är deltog i studien.

Handen har en central roll i mÀnniskans sociala liv. Förlust av en hand eller delar av en hand kan medföra en helt ny livssituation, inte minst i arbetslivet. Personer som drabbas av större handskador berÀknas till cirka 50 personer per Är. Det Àr dessa stora handskador som orsakar mest bekymmer för individen som kan omöjliggöra en ÄtergÄng till ett tidigare arbete. Patientens upplevelse av denna nya livssituation blir i allmÀnhet minskad tillfredstÀllelse, sorg och besvikelse vilket ger dÄlig sjÀlvkÀnsla.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om individer med bakgrund av upprepade fotledsstukningar har sÀmre balans och styrka jÀmfört med individer som har friska fotleder, samt om det skiljer sig i balans och styrka mellan dominant och icke-dominant fot. Författarnas hypotes Àr att kronisk instabilitet i fotleden Àr vanligt förekommande bland kvinnliga fotbolls- och basketspelare som lidit av upprepade fotledsstukningar under sin karriÀr. Följande tre frÄgestÀllningar undersöktes: (1) Har en individ med bakgrund av upprepade stukningar sÀmre resultat i balanstestet SEBT, jÀmfört med en individ utan tidigare fotledsproblem? (2) Har en individ med bakgrund av upprepade stukningar lÀgre styrka, jÀmfört med en individ utan tidigare fotledsproblem, i ett plantarflexionstest? (3) Skiljer sig resultaten i balans- och styrketestet mellan den dominanta- och den icke-dominanta foten?Metod: BalansförmÄgan testades genom att mÀta rÀckvidden i en modifierad version av Star Excursion Balance Test. Styrkan uppskattades i ett kvalitativt plantarflexionstest dÀr antal repetitioner rÀknades.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om individer med bakgrund av upprepade fotledsstukningar har sÀmre balans och styrka jÀmfört med individer som har friska fotleder, samt om det skiljer sig i balans och styrka mellan dominant och icke-dominant fot. Författarnas hypotes Àr att kronisk instabilitet i fotleden Àr vanligt förekommande bland kvinnliga fotbolls- och basketspelare som lidit av upprepade fotledsstukningar under sin karriÀr. Följande tre frÄgestÀllningar undersöktes: (1) Har en individ med bakgrund av upprepade stukningar sÀmre resultat i balanstestet SEBT, jÀmfört med en individ utan tidigare fotledsproblem? (2) Har en individ med bakgrund av upprepade stukningar lÀgre styrka, jÀmfört med en individ utan tidigare fotledsproblem, i ett plantarflexionstest? (3) Skiljer sig resultaten i balans- och styrketestet mellan den dominanta- och den icke-dominanta foten?Metod: BalansförmÄgan testades genom att mÀta rÀckvidden i en modifierad version av Star Excursion Balance Test. Styrkan uppskattades i ett kvalitativt plantarflexionstest dÀr antal repetitioner rÀknades.

Tidigare forskning pekar pÄ att psykologiska faktorer pÄverkar hur individen rekryteras till en sekt. FörförstÄelsen inför denna intervjustudie var att det skulle kunna finnas ett behov av ett rehabiliteringscentrum i Sverige, och frÄgestÀllningen gÀllde vilka behov som föreligger hos en individ som lÀmnar en destruktiv sekt sett utifrÄn professionella hjÀlpares perspektiv. 14 personer deltog, psykiatriker, prÀster, politiker, terapeuter och psykologer. Resultatet visade att det finns olika anledningar till att individer rekryteras in i en sekt liksom till att de lÀmnar den. Resultatet visade ocksÄ att det föreligger ett hjÀlpbehov hos individer som lÀmnar sekter och gemensamma svar för alla respondenter var att det behövs: (1) samtal, (2) gemenskap, (3) nÄgon som lyssnar..

Syftet med det hÀr arbetet Àr att utforska och undersöka hurvida man kan koppla eller associera kÀnslor till ett tredimensionellt objekt genom att manipulera dess fÀrg och mönster. De processer som anvÀndes vid val av fÀrger och mönster Àr baserade pÄ forskning kring fÀrgteori och fÀrglÀra. Mönstren var Àven baserade pÄ semiotik, produktutveckling och ?emotional design?.Undersökningen genomfördes i form av en semi-strukturerad intervju dÀr 17 informanter medverkade. Resultatet pÄvisar att fÀrg och mönster uppfattas pÄ olika sÀtt frÄn individ till individ men att majoriteten av objekten fick kÀnslor associerade till sig.