Syftet med denna studie Àr att undersöka hur nÀthat kommer till uttryck pÄ tvÄ olika Internetbaserade kommunikationsplattformar. Detta genom att studera hur nÀthat kommer till uttryck beroende pÄ om hatet riktas direkt till en individ pÄ bloggar, respektive indirekt till en individ pÄ ett diskussionsforum. DÀrefter undersöks pÄ vilket sÀtt nÀthatets uttryck skiljer sig Ät, beroende pÄ om det riktas direkt eller indirekt till en individ. För att möta detta syfte anvÀnds en kvalitativ textanalys dÀr kommentarer pÄ utvalda blogginlÀgg respektive kommenterar i utvalda diskussionstrÄdar analyseras. Normer och Social Identity Model of Deindividuation Effects (SIDE) anvÀnds som teoretiska utgÄngspunkter vid analysen av materialet.

Bakgrund: SkolfrÄnvaro Àr ett komplext omrÄde och som kan betraktas som ett folkhÀlsoproblem dÄ det Àr en riskfaktor för framtida utanförskap. En ofullstÀndig skolgÄng försvÄrar ett aktivt deltagande i arbets- och samhÀllsliv vilket ökar risken för framtida ohÀlsa. Riskfaktorer för hög skolfrÄnvaro finns pÄ individ-, familj-, skol- och samhÀllsnivÄ. Dessa riskfaktorer interagerar med varandra och har en kumulativ effekt. Goda relationer inom och mellan dessa nivÄer beskrivs som skyddsfaktorer för hög skolfrÄnvaro.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hypotesen om att det fanns en skillnad mellan gruppen med skolfrÄnvaro och gruppen utan skolfrÄnvaro avseende familjestruktur, sociala relationer och delaktighet hos elever i VÀrmland.Metod: Metoden var en kvantitativ empirisk studie av elevdata i ElevhÀlsodatabasen ELSA.

Skolan Àr den största institutionen i barn och ungdomars liv och dÀrför har man som lÀrare en fantastisk möjlighet att pÄverka deras utveckling. För att möjliggöra denna potential krÀvs dock att utlÀrning och ledarskap anpassas till grupp och individ. Genom Ären har undervisningen gÄtt frÄn monolog till dialog och nÀr nu social samhÀllsintegration smyger sig lÀngre ner i Äldrarna bör detta beaktas av lÀrarna. Undersökningen gjordes med en kvalitativ metod via gruppintervjuer och enskilt skrivande dÀr eleverna fick svara pÄ frÄgor kring vilken/vilka ledare de vill möta i skolan. Utefter det emiriska materialet har en litteraturundersökning om vad tidigare forskning sÀger kring ledarskap gjorts.

Syftet med studien var att undersöka och ge olika beskrivningar av en grupp förskollÀrares uppfattningar av konflikter mellan barn och konflikthantering i förskolan.De frÄgestÀllningar som stÀlldes var följande: Vad anser en grupp utvalda förskollÀrare att en konflikt mellan barn karaktÀriseras av? Vilka kommunikativa strategier uppfattar en grupp förskollÀrare att barn anvÀnder i deras konfliktsituationer? Hur gestaltas och hanteras konflikter i barngruppen utifrÄn en grupp förskollÀrares uppfattningar?Resultatet av studien visade pÄ mÄnga olika uppfattningar om vad som Àr en konflikt och hur den bör hanteras. Konflikter har olika betydelse för förskollÀrarna. En del menar att barn ska lösa sina egna konflikter beroende pÄ vilken typ av konflikt det Àr, medan andra anser att barnen behöver stöttning och hjÀlp i konflikthanteringen. Det finns mÄnga likheter mellan konflikthanteringsstilar och barns kommunikativa strategier samtidigt som flera andra aspekter sÄsom synen pÄ hur barn agerar under konflikter kan Äterfinnas i tidigare forskning.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ge en bild av hur somaliska individer uppfattar socialtjÀnstens arbetsuppgifter, befogenheter och hur socialtjÀnstens bemötande upplevs samt vad detta fÄr för konsekvenser för dessa individer. I teori delen har vi tittat pÄ symbolisk interaktionism och stÀmplingsteorin och dÀr har vi haft fokus pÄ begreppen kultur, makt och grupp. VÄr empiriska undersökning bestÄr av sex kvalitativa intervjuer. Undersökningen har fokus pÄ olika frÄgeomrÄden som Äterspeglar sex kvinnors upplevelser, uppfattningar och förstÄelse av den svenska socialtjÀnsten. Vi har analyserat resultatet utifrÄn tidigare forskning, symbolisk interaktionism och stÀmplingsteori.

Organizational democracy has been a popular research area in recent decades but the implementation in real organizations is slow (Kokkinidis, 2012; Verdorfer, Weber, Unter Rainer & Seyr, 2013). Several researchers (Schön Jansson, 2012; Falkheimer, Heide & Johansson, 2013) argue that communication practitioners have a key role in democratic processes and that because their job role is under constant change there are only a few modern studies regarding the subject. The purpose of this study is to illustrate how communication practitioners in private and public organizations experience their role in the process of internal communication and to what extent they are aware of, and work with internal organizational democracy.The practitioners we interviewed had a strong feeling that they were a support function for the business and the organizational management. As a result of the study it is clear that communication practitioners are very loyal to their employers and to the organization they work for. They are, therefore, not neutral in their professional role and argue that their task is to represent the management's interests.

Syftet med arbetet var att försöka ta reda pÄ om inkluderad eller samlad undervisning Àr att föredra för sÀrskoleelever och hur man ska arbeta för att det ska bli en lyckad inkludering. I studien anvÀndes kvalitativa och kvantitativa metoder. Data samlades in genom kvalitativa intervjuer med lÀrare som undervisade inkluderade sÀrskoleelever, samt med inkluderade elever och sÀrskoleelever pÄ en grundsÀrskola. I intervjuerna anvÀndes en intervjuguide för att fÄ djup i svaren, en attitydstudie genomförses med personalen vid den aktuella skolan. Resultatet visade att det Àr svÄrt att ge svar som gÀller för alla elever.

Studiens syfte Àr att undersöka sex förskollÀrares upplevelser och erfarenheter kring arbetet med individualisering i stora barngrupper. FrÄgestÀllningarna Àr följande:Hur organiserar förskollÀrarna verksamheten för att individualisera arbetet i stora barngrupper?Vilka hinder och möjligheter ser förskollÀrarna med individualisering i stora barngrupper?Studien vilar pÄ en kvalitativ forskningsansats och innefattar sex intervjuer med förskollÀrare som arbetar i stora barngrupper, med barn i Äldrarna tre till fem. LivsvÀrldsfenomenologin anvÀnds som inspiration i studien.De faktorer som enligt respondenterna frÀmjar möjligheten för att arbeta med individualisering Àr flera. Planering, struktur, organisation och regelbundna diskussioner inom arbetslaget Àr en faktor.

Den lilla gruppen, stödundervisning, eller vad man nu kallar den Àr ett arbetssÀtt som en del skolor arbetar med för att ge barn i behov av extrastöd en lÀmplig form av undervisning. Den lilla gruppen bildas genom att elever frÄn olika klasser samlas i ett sÀrskilt undervisningsrum tillsammans med en lÀrare/pedagog/specialpedagog. Vilka Àr dÄ de elever som placeras i den lilla gruppen och Àr dessa hjÀlpta av denna undervisningsform? I den undersökning jag genomförde genom intervjuer, fanns det tvÄ grupper av elever med svÄrigheter. Den ena gruppen bestod av elever med invandrarbakgrund och gick i liten grupp för att fÄ svenskundervisning.

Mobbning i arbetslivet Àr ett reellt problem som inte bara drabbar den mobbade utan hela arbetsplatsen. Arbetsmiljöverket berÀknade att 9 % av arbetstagarna i Sverige var mobbade Är 2009. Forskare har beskrivit mobbningens omfattning, orsaker, uttryck och konsekvenser men hittills har interventionsforskningen varit mer eftersatt. Syftet med denna studie var att utveckla kunskaper om tillÀmpade ÄtgÀrder mot mobbning pÄ arbetsplatser, med fokus pÄ respondenternas uppfattning om interventioner. Vi intervjuade 7 personer om deras erfarenheter av mobbning i arbetslivet och materialet analyserades med grundad teori.

Denna studie behandlar arbetet av laborativ matematik för grundskolans senare Är. Enligt lÀroplanen och kursplanen Àr undervisningens syfte att utveckla elevers kunskaper om matematikens anvÀndning bÄde i vardagliga situationer och inom andra ÀmnesomrÄden. Undervisningen ska Àven bidra till att elever kan reflektera över matematikens anvÀndning i vardagslivet. MÄnga elever Àr idag omotiverade, uttrÄkade och har tappat lusten för att lÀra, vilket kan bero pÄ att lÀrobokstyrd undervisning domineras i grundskolans senare Är. Studien Àr ett konsumtionsinriktat arbete med litteraturstudie som metod.

I uppsatsen undersöker vi vilken grupp av lÄg-, medel- och höginkomsttagare som kan tÀnkas gynnas mest av det nya pensionssystemet. Vi har gjort berÀkningar för att fÄ fram skattning av hur mycket respektive grupp kan tÀnkas fÄ i pension i förhÄllande till sin slutlön beroende pÄ hur man placerar sin premie- och tjÀnstepension. UtifrÄn dessa resultat har vi Àven undersökt vilken grupp som har störst nytta av att placera sin premie- och tjÀnstepension i lÄg- och högriskfonder. Undersökningen pekade pÄ att ju lÀgre inkomst man har desto högre kompensationsgrad fÄr man vid placering i högriskfonder. DÀremot fick höginkomsttagarna störst nyttoökning av att placera sin pension i högriskfonder.

Studier har visat att utrustningsorsakade munhÄleskador Àr vanligt hos svenska rid- och travhÀstar i trÀning. Förekomst av utrustningsrelaterade skador pÄ regelbundet ridna IslandshÀstar finns dock inte beskriven i litteraturen. Inte heller har ett tÀvlingsmoments eventuella inverkan pÄ munhÀlsan hos hÀstar undersökts. Tre olika grupper av IslandshÀstar i olika rid/trÀningsstatus har undersökts. Grupp 1 bestod av tÀvlande hÀstar som precis avslutat ett tÀvlingsdeltagande.

Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur specialpedagogens kompetens anvÀnds i grundskolan. Vi avser att undersöka vilka likheter och skillnader som finns i uppfattningar, hos lÀrare och specialpedagoger, om det specialpedagogiska uppdragets innehÄll och funktion. Metod: LitteraturgenomgÄng samt kvalitativa intervjuer med tre specialpedagoger och sex lÀrare, verksamma pÄ tre olika skolor, ligger till grund för vÄr studie. Resultatet: Intervjuerna visar att uppfattningen om specialpedagogens uppdrag skiljer sig Ät pÄ skolorna. Enligt specialpedagogerna Àr deras huvudsakliga uppdrag att ha ett övergripande ansvar för det specialpedagogiska stödet bÄde pÄ individ- grupp- och organisationsnivÄ. Det stÀmmer vÀl överens med Utbildningsplanen för Specialpedagogprogrammet vid Malmö högskola (2008). Enligt lÀrarna Àr emellertid den viktigaste funktionen att specialpedagogen ska finnas till för eleverna pÄ individnivÄ.

I mitt arbete fördjupar jag mig i Àmnet pedagogiskt drama. Mitt syfte Àr att undersöka hur pedagogiskt drama kan frÀmja gruppsammanhÄllning pÄ lÄgstadiet. Syftet Àr Àven att fÄ en förstÄelse om hur individen pÄverkas. För att fÄ svar pÄ detta har jag anvÀnt mig av mina frÄgestÀllningar och min preciserade frÄgestÀllning.Jag har anvÀnt mig av kvalitativ intervju som metod i min undersökning, vilket Àr passande dÄ det kommer till att förstÄ individers sÀtt att reagera och resonera. Jag har valt att intervjua tre pedagoger, alla har en kopplig till drama och de arbetar pÄ lÄgstadiet.Min slutsats Àr att pedagogiskt drama kan frÀmja gruppsammanhÄllningen, genom att mÄnga faktorer verkar tillsammans.