Jag har bedrivit en studie dÀr elever fick försöka lösa en problemlösningsuppgift i matematik. Baserat pÄ hur eleverna hanterade uppgiften har de delats in i olika kategorier. Eleverna hade mÄnga olika tillvÀgagÄngssÀtt bÄde berÀkningsmÀssigt och till hur de hanterade hela frÄgestÀllningen, deras problemlösningsförmÄga vid det aktuella tillfÀllet varierade ocksÄ. NÀr en problemlösningsuppgift i matematik skall lösas sker det pÄ olika sÀtt beroende av hur innehÄllet i uppgiften uppfattas och vilken eller vilka delar som uppmÀrksammas. Olika individer kan anvÀnda olika metoder och tankeredskap, det kan ocksÄ skilja sig för samma individ vid olika tillfÀllen.

Att skolan ska arbeta med hÀlsoförebyggande insatser beskrivs av Socialstyrelsen som anger att skolhÀlsovÄrden ska vara en tydlig aktör i det hÀlsopreventiva arbetet som samhÀllet riktar till barn och ungdom. DÀrtill betonas skolhÀlsovÄrdens medverkan i det hÀlsopedagogiska arbetet sÄsom hÀlsofrÀmjande undervisning eller individuella hÀlsosamtal. UtifrÄn ett individanpassat arbetssÀtt utgör hÀlsosamtalet en naturlig del av hÀlsoarbetet för skolsköterskan. Syftet med studien var att beskriva förutsÀttningar för skolsköterskans hÀlsosamtal med elever i skolan med fokus pÄ individ, grupp- och organisationsnivÄ. Skolsköterskor inom den kommunala skolhÀlsovÄrden med representation frÄn tre lÀn ingick i studien.

Att hantera kunskapen inom organisationer blir allt viktigare för att kunna förbÀttraorganisatoriska utvecklingsmöjligheter och den konkurrenskraft som följer av detta. Fören organisation med hög personalomsÀttning Àr sÄledes kunskapshanteringen av störstavikt. Misslyckas organisationen att föra över kunskap och motverka de kunskapsglappsom kan uppkomma nÀr individer lÀmnar organisationen Àr risken att förlora avgörandekunskapsresurser överhÀngande.Uppsalas studentnationer utgör ett tydligt exempel pÄ organisationer som brottas med denhÀr problematiken. Studentnationernas ledning byts ut betydligt oftare Àn vad som Àr vanligti nÀringslivet och problematiken kring kunskapsöverföring vid hög personalomsÀttning draspÄ sÄ vis till sin spets. Syftet med denna uppsats var att skapa förstÄelse för kuratorer pÄ Uppsalasstudentnationers upplevelse av kunskapsöverföring i samband med kuratorsskiften. DetÀr sÄledes de enskilda kuratorernas upplevelse av kunskapsöverföring som Àr i fokus föruppsatsen.

Abstract Hantosi, Susann & Åström, Karin (2011). Motivation och lustfyllt lĂ€rande ur ett specialpedagogiskt perspektiv (Motivation and pleasurable learning from a special educational perspective) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LĂ€rarutbildningen, Malmö Högskola. Examensarbetet behandlar specialpedagogens förhĂ„llningssĂ€tt i omrĂ„den som rör gymnasieelevers motivation och lustfyllda lĂ€rande i förebyggande och Ă„tgĂ€rdande syfte med fokus pĂ„ individ-, grupp-, och organisationsnivĂ„. Tanken med detta arbete Ă€r att den nyvunna kunskapen ska utveckla oss i vĂ„r kommande specialpedagogroll och att detta i sin tur ska pĂ„verka organisationen som helhet, men framförallt gynna den enskilde eleven i dennes fortsatta kunskapsutveckling. VĂ„ra forskningsfrĂ„gor Ă€r följande: ? Hur kan specialpedagogen arbeta förebyggande, vad det gĂ€ller att ta till vara elevens motivation och kĂ€nsla av lustfyllt lĂ€rande? ? Hur kan specialpedagogen arbeta Ă„tgĂ€rdande, vad gĂ€ller att ta till vara elevens motivation och kĂ€nsla av lustfullt lĂ€rande? Vi utgĂ„r ifrĂ„n det sociokulturella- och det salutogena perspektivet och teorier som faller inom ramen för dessa perspektiv. Undersökningen genomfördes med hjĂ€lp av en kvalitativ halvstrukturerad intervjuform.

Barnmorskor har inom verksamhetsomrÄdet mödrahÀlsovÄrd ansvar att stödja förÀldrapar inför förlossning och förÀldraskap, för att gynna barns vÀlbefinnande. Det regleras utifrÄn nationella styrdokument av förÀldrastöd i grupp. Omfattande forskning finns angÄende förÀldrars upplevelser av stöd i förÀldragrupp och mindre av barnmorskors erfarenheter av förÀldrastöd i grupp. Syftet med denna studie Àr att belysa barnmorskors erfarenheter kring att hÄlla förÀldrastöd i grupp. Intervjuer genomfördes med nio barnmorskor pÄ tre olika barnmorskemottagningar i vÀst Sverige.

En individs framtida hĂ€lsa pĂ„verkas i hög grad av förhĂ„llanden under den första tiden i livet. Det Ă€r dĂ€rför av hög prioritet inom folkhĂ€lsa att undersöka hur omgivningen pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt kan tillrĂ€ttalĂ€ggas för att frĂ€mja barnens framtida hĂ€lsa. SpĂ€dbarnets frĂ€msta miljö Ă€r dess förĂ€ldrar. ÖvergĂ„ngen till rollen som förĂ€lder kan dock vara svĂ„r. HjĂ€lp och stöd frĂ„n samhĂ€llet behövs för att kunna mĂ€stra förĂ€ldraskapet och kunna ge sitt barn den trygghet det behöver.

Uppsatsen syftar till att undersöka vilka skillnader som föreligger i grad av anvÀndande av ekologiskt hÄllbara IT-lösningar i den interna verksamheten hos svenska kommuner utifrÄn förekomst av styrdokument inom omrÄdet samt kommunstorlek i antal invÄnare. Med ekologiskt hÄllbara IT-lösningar Äsyftas ageranden, beteenden, infrastruktur och system som kan kopplas till miljöarbete inom IT-­verksamhet eller dÀr IT anvÀnds som miljöÄtgÀrd i övrig verksamhet. Datainsamling har skett via en utfÀrdad enkÀt riktad till Sveriges kommuner. Respondent för respektive kommun har bestÄtt av en enskild individ med insikt i dels kommunens IT­-verksamhet men Àven i hur kommunens miljöarbete inom IT fungerar pÄ en organisatorisk nivÄ. Datainsamlingen har genererat kvantitativ data om i vilken utstrÀckning olika ekologiskt hÄllbara IT-lösningar anvÀnds i respektive kommun.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur konflikter uppstÄr och förebyggs pÄ arbetsplatsen. Jag finner Àmnet konflikt och hur man hanterar och förebygger konflikter pÄ arbetsplatsen som relevant eftersom det Àr nÄgot som jag personligen stött pÄ mer Àn en gÄng pÄ olika arbetsplatser. Mitt arbete som blivande personalvetare innefattar arbetet att vÀgleda och frÀmja en samverkan mellan personalen i organisationer. Detta arbete presenteras som en litteraturstudie dÀr tidigare forskning och teori avhandlas och diskuteras. Datainsamling har genomförts med hjÀlp av litteratur och relevanta artiklar som behandlar detta ÀmnesomrÄde.

Uppsatsen syftar till att undersöka vilka skillnader som föreligger i grad av anvÀndande av ekologiskt hÄllbara IT-lösningar i den interna verksamheten hos svenska kommuner utifrÄn förekomst av styrdokument inom omrÄdet samt kommunstorlek i antal invÄnare. Med ekologiskt hÄllbara IT-lösningar Äsyftas ageranden, beteenden, infrastruktur och system som kan kopplas till miljöarbete inom IT-­verksamhet eller dÀr IT anvÀnds som miljöÄtgÀrd i övrig verksamhet. Datainsamling har skett via en utfÀrdad enkÀt riktad till Sveriges kommuner. Respondent för respektive kommun har bestÄtt av en enskild individ med insikt i dels kommunens IT­-verksamhet men Àven i hur kommunens miljöarbete inom IT fungerar pÄ en organisatorisk nivÄ. Datainsamlingen har genererat kvantitativ data om i vilken utstrÀckning olika ekologiskt hÄllbara IT-lösningar anvÀnds i respektive kommun.

I uppsatsen undersöker vi om individers tandvÄrdsprevention pÄverkas av ekonomisk riskaversion, hÀlsoriskaversion samt av deras ekonomiska situation. Med enkÀtdata frÄn 1834 personer insamlad i Kalmar lÀn 2005 som underlag testas detta med en probit modell. De huvudsakliga slutsatserna Àr att vid de tandvÄrdsbeteenden dÀr signifikanta resultat pÄtrÀffas Àr det större sannolikhet att en individ med hög ekonomisk riskaversion eller hög hÀlsoriskaversion har ett preventivt beteende Àn en individ med lÀgre riskaversion. Sambandet Àr dock svagare vid hÀlsoriskaversion. En hög inkomst ökar ofta sannolikheten för ett preventivt beteende, vilket tyder pÄ att inkomsteffekten dominerar.

Uppsatsen kartlÀgger tre mindre revisionsbolags anpassning, organisatorisk som marknadsföringsmÀssig, i samband med revisionspliktens avskaffande, samt huruvida det finns skÀl att anta bibehÄllna kundrelationer avregleringen till trots. För detta syfte belystes teorier inom organisatorisk förÀndring samt fyra dimensioner vilka företag kan arbeta med för att knyta sina kunder till företaget och skapa Ätagande i relationerna. Dessa dimensioner, frÄn litteratur inom relationsmarknadsföring, var grad av kundfokus, kommunikation, tillit och tjÀnsteportföljens uppbyggnad. UtifrÄn dessa utformades frÄgor, och personliga intervjuer lÄg till grund för insamlandet av kvalitativ data. Denna analyserades sedermera och generaliseringar drogs mot bakgrund av den teoretiska referensramen.

Denna studie ville undersöka om en viss bild i det perceptgenetiska testet DMTm (Defense Mechanism Technique modified) kan vara pÄ vÀg att bli omodern. Flickan i bild K1 (som visas för kvinnor) skulle idag kunna misstas för en pojke. En design med tvÄ beroende grupper pÄ 30 mÀn i varje anvÀndes. En grupp sÄg M1-bilden med en pojke och den andra sÄg K1-bilden med en flicka. Syftet var att undersöka om det fanns nÄgon skillnad i gruppernas förmÄga att korrekt kunna identifiera barnets kön.

Syftet med studien var att undersöka om ett urval klienter som Àr aktuella för försörjningsstöd upplever att de fÄr ett professionellt bemötande av personalen pÄ Individ och familjeomsorgen i x kommun. Undersökningen var kvantitativ och fokuserade pÄ Àmnena tillgÀnglighet och information, rÀttigheter och skyldigheter samt bemötande. Den tidigare forskning som refereras i studien Àr andra utvÀrderingar som gjorts pÄ olika socialkontor runt om i landet samt Àven i Norge. Undersökningen genomfördes med en enkÀtundersökning dÀr klienterna uppmanades att besvara ett antal frÄgor om ovanstÄende Àmnen. I resultatanalysen anvÀnds det etiska perspektivet tillsammans med socionomens yrkesetiska riktlinjer samt kommunikationsteori för att tolka de resultat som framkommit.

Syftet med denna studie Àr att med variationsteorin som teoretisk grund undersöka undervisningen i tvÄelevgrupper i Ärskurs 1 dÀr fingertalen, beskrivna av Dagmar Neuman, introducerades. Studien belyser (i) vilkamönster av variation som presenterades i undervisningen samt, (ii) hur eleverna i de respektive gruppernaeventuellt förbÀttrade sig. Vidare fokuseras (iii) huruvida undervisningen verkade gynna de kunskapsmÀssigtsvaga eller starka eleverna.Studien Àr en kvalitativ experimentell studie inspirerad av arbetssÀttet i en learning study. Eleverna delades upp itvÄ grupper, och utifrÄn studiens lÀrandeobjekt, att förstÄ och kunna anvÀnda sig av fingertal, planerades tvÄlektioner för grupp A. UtifrÄn lektionsanalys och resultat i för- och eftertest reviderades lektionsplaneringeninför undervisningen med grupp B.DÄ eleverna redan i förtestet uppvisade goda resultat kunde endast en mindre förbÀttring av medelvÀrden i bÄdagrupperna pÄvisas.

SammanfattningI dagens mÄngkulturella samhÀlle blir det vÀsentligt att förstÄ mÀnniskors olika bakgrund. Skolan Àr en plats som prÀglas av kulturell mÄngfald och dÀrmed Àr behovet av förstÄelse för mÀnniskors olikheter sÀrskilt betydelsefull dÀr. NÀr en individ utvecklar och formar sin identitet i skolan sker det i samspel med andra. Det sociala samspelet Àr en viktig del i det som sker nÀr en individ formar en social identitet i olika sociala sammanhang. Syftet med det hÀr arbetet Àr tudelat och fokuserar dels pÄ att undersöka hur elever med utlÀndsk bakgrund resonerar kring formandet av sin sociala identitet i skolan, dels hur lÀrare resonerar angÄende dessa elevers formande av sin sociala identitet i relation till sitt dagliga arbete.Syftet besvaras med hjÀlp av en intervjuundersökning som har genomförts med fyra elever och tvÄ lÀrare.