Som utgångspunkt gäller enligt inkomstskattelagen att alla räntor får dras av. Kravet på att utgifter måste ha ett kausalsamband med inkomsters förvärvande och bibehållande gäller alltså inte. Sedan 1 januari 2009 begränsas dock avdragsrätten för vissa räntebetalningar. Bestämmelserna infördes som ett resultat av att Skatteverket uppmärksammat ett antal ränteupplägg som väsentligen urholkat skatteunderlaget och som inte kunde angripas med skatteflyktslagen. De nya bestämmelserna tar sikte på koncerninterna förhållanden och innebär ett avdragsförbud på räntor på koncerninterna lån som tagits för att förvärva delägarrätter från ett företag inom koncernen.

Sedan lagen om producentansvar gällade förpackningar infördes 1994 har hushållens arbete med avfallshantering ökat markant, i och med att det förväntas att dessa ska källsortera. Studien bygger på en enkätundersökning som gjordes hos 200 hushåll i Piteå kommun. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur stor betalningsvilja villahushållen har, för att inte behöva frakta avfallet till återvinningstationen. Det främsta syftet var att analysera vilka faktorer som främst kan förklara skillnaderna i betalningsvilja mellan hushållen. Studien koncentrerar sig i första hand på de avfall som innefattas av producentansvaret.

Syftet med studien är att öka kunskapen om inomeuropeisk migration till den svenska landsbygden. Fokus ligger på nederländare som under 2000-talet flyttat till Klarälvdalen i Värmland och där driver turistföretag. Mot bakgrund av tidigare huvudsakligen kvantitativa studier är syftet att fördjupa kunskapen om inflyttarnas bakgrund och motiv till migrationen och om hur de använder sig av transnationella nätverk i sitt nuvarande liv. Kvalitativ metod används i form av intervjuer med familjer/turistföretagare. Vidare har webbsidor för sjutton turistföretag som drivs av nederländare i området studerats, kompletterat med några webbsidor och en intervju med turistföretagare från ett annat nordeuropeiskt land.

Syftet med arbetet är att försöka förstå hur sociala och strukturella villkor påverkar möjligheterna till att utnyttja ett ekonomiskt förtroende och befattning för att begå ekonomisk brottslighet. De frågeställningar jag önskat få svar på är:Hur kan ett ekonomiskt förtroende användas för att begå ekonomisk brottslighet?Vilka sociala och strukturella faktorer kan förklara ekonomisk brottslighet och vilka återfinns i Skandiafallet och muthärvan inom Göteborgs kommun? Vilka likheter och skillnader till motiven kan urskönjas mellan de åtalades berättelser i domen mot Skandia och den nuvarande muthärvan inom Göteborgs kommun?Då målet med arbetet hela tiden bestått av att få en större förståelse till de bakomliggande orsakerna till hur och varför dessa ekonomiska brott inom Göteborgs kommun begicks och för att därefter ha möjlighet att jämföra likheter och skillnader mellan informanterna. Därmed togs beslutet att genomföra en fallstudie, med hjälp av kvalitativt strukturerade e-post intervjuer med standardiserade frågor samt studier av domen mot Skandia.Resultaten av studien visar att befattningen och yrkespositionen skapar ett handlingsutrymme som är centralt för att kunna begå den här typen av brott. Dessa förutsättningar synes vara ett genomgående tema i ett flertal typer av ekonomisk brottslighet..

SammanfattningMatematikundervisning kan behandlas ur olika aspekter. I examensarbetet är matematikhistoria i fokus. Jag har undersökt vissa matematikområden, men inte andra. Jag har också förklarat några logiska behov och intressanta motiv bakom dessa matematikområden. Det nämns några kopplingar mellan matematikhistoria och undervisning också.

I denna uppsats studerar vi delningar av artiklar på det sociala mediet Facebook. Syftet är att undersöka informanternas egna tankar, reflektioner och upplevelser av vad de läser och delar med sig av på Facebook. Det vi vill undersöka är användandet av artiklar som opinionsbildande material - så som krönikor, debattinlägg och nyheter. Fokus ligger på att försöka se hur informanternas förhållande till deras åsikter och värderingar påverkas av vad de läser och delar på Facebook, samt hur och varför de använder sig av delningar.Vi har genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer med informanter mellan 25-38 år, både kvinnor och män. De övergripande frågeställningar vi ville besvara var; Varför väljer informanten att läsa artiklar på Facebook? Varför väljer informanten att dela/dela vidare på Facebook? Hur ser relationen ut mellan de delningar informanten gör och informantens åsikter?För analysen har vi främst använt oss av teorierna Uses & Gratifications, som vi hämtat från Lee & Ma (2012), samt Kang et al (2013) för att förklara motivet till delningar och Nyhetsvärdering som baseras på Galtung och Ruge´s kriterier för nyhetsvärdering, för att förklara vad de läser.

Titel: Det delade spelandet ? om när dataspelet blir till videoFörfattare: Linn Bleckert och Emilia HåkanssonKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet.Termin: Vårterminen 2014Handledare: Malin SveningssonAntal ord och sidor: 19 695 ord, 57 sidor (inkl. referenser och bilagor)Syfte: Studiens syfte är att undersöka delande av spelande. Detta med utgångspunkt i delande spelares erfarenheter och upplevelser.Metod: Kvalitativ studie med respondentintervjuer.Material: Intervjuer med sex dataspelare, som gör spelvideor, i åldrarna 18-34 år.Huvudresultat: Studien visar att spelande och delande är två tätt sammankopplade aktiviteter.

The real estate industry is a sector where the companies generally have a capital structure which is high leveraged. The financing? with the related terms ? is therefore specifically of high importance for the companies in the sector. Traditionally, the way of obtain financing is by borrowing from the bank. Lately, due to new bank regulations, the banks have become more restrictive in their lending which have lead to a growth of other financing alternatives.

Det råder brist på framtida tekniker och skolorna behöver tillsammans med näringslivet jobba för ökat teknikintresse bland barn och unga. Även om teknikprogrammet på gymnasiet strävar efter att ge eleverna en teknisk bas är det också ett högskoleförberedande program och har andra förutsättningar än de yrkesförberedande programmen att ge eleverna insyn i industrins värld. Syftet med detta examensarbete är att undersöka företagens syn på samarbete med teknikprogrammet. . I litteraturen och i tidigare examensarbeten finner man exempel på företags möjliga syften och krav samt exempel på samarbetsformer med andra skolformer.

Denna uppsats avser att belysa problematiken kring en alltför snabb implementering av affärssystem såsom SAP, Oracle m.fl. Det finns i dagsläget ingen enskild teori som belyser detta utan vad som existerar är ett lapptäcke av flera bitar. För denna uppsats har konsultersom arbetar med införanden av affärssystem intervjuats. Vad som framkommit är att det från företagens sida ofta saknas motiv och vision med varför ett affärssystem ska införas. Förstudierna med krav- och behovsanalyser är otillräckliga.

Denna uppsats syfte är att undersöka elevers ansvar i skolan utifrån ett elevperspektiv. Vad eleverna har för uppfattningar om sitt ansvar och hur dessa uppfattningar kan förklaras utifrån den skolsitution de befinner sig i. Som bakgrund diskuteras innebörden av begreppet ansvar. Enligt moralfilosofiska teorier kan människan vara ansvarig endast om hon har möjlighet att välja sina handlingar, att hon har visst mått av frihet. Skolans styrdokument påpekar hur viktigt det är med personligt ansvarför ett demokratiskt samhälle och att skolans uppgift är att fostra eleverna till ansvarsfulla individer.

Inom film- och tv-produktion finns ett behov av att kunna plocka ut motiv från en filmsekvens och placera dem över en ny bakgrund. Tekniken kallas ?chroma keying?, och att med hjälp av chroma keying lägga ihop flera bilder till en kallas för ?compositing?. After Effects är ett kommersiellt standardverktyg inom industrin för motion graphics (rörlig grafik) och visuella effekter. Blender, ett program släppt som öppen källkod (fri), innehåller verktyg för att uföra chroma keying och compositing.

Syftet med examensarbetet är att undersöka ett specifikt arbetssätt som pedagoger kan använda sig av för att skapa en stimulerande undervisningsmiljö med hjälp av uterummet, dvs hur man som pedagog kan använda skolträdgården som ett pedagogiskt verktyg. Arbetet utgår ifrån frågeställningarna: Hur arbetar pedagogerna med en skolträdgård som ett pedagogiskt redskap? Vilka motiv och teorier ligger bakom pedagogernas val att använda sig av skolträdgården som ett pedagogiskt verktyg? Hur upplever eleverna arbetet i skolträdgården? De metoder som används för att besvara frågeställningarna är dels kvalitativa intervjuer med pedagoger som i någon form arbetar med en skolträdgård i sin undervisning och dels en kvantitativ enkät ställd till eleverna som pedagogerna arbetar med. Undersökningsgruppen består av fem pedagoger som arbetar på tre olika kommunala skolor i södra Sverige samt ett urval av deras elever mellan åldrarna 6 ? 12 år.

Denna uppsats avser att belysa problematiken kring en alltför snabb implementering av affärssystem såsom SAP, Oracle m.fl. Det finns i dagsläget ingen enskild teori som belyser detta utan vad som existerar är ett lapptäcke av flera bitar. För denna uppsats har konsultersom arbetar med införanden av affärssystem intervjuats. Vad som framkommit är att det från företagens sida ofta saknas motiv och vision med varför ett affärssystem ska införas. Förstudierna med krav- och behovsanalyser är otillräckliga.

Syftet med denna rapport är att belysa och förstå varför det läggs så stor vikt vid brottsoffret under polisutredningen vid våldtäktsmål, samt att ta reda på om det skulle vara möjligt att flytta fokus från brottsoffret. I teorikapitlet har vi förklarat lagrummet kring brottet våldtäkt, skillnaderna mellan olika typer av våldtäkter samt presenterat teorier kring brottsoffer. Vi har intervjuat åklagare, målsägandebiträden, försvarare samt polisutredare. Det resultat vi kommit fram till är att de som blivit offer för en överfallsvåldtäkt där offer och gärningsman är totalt obekanta för varandra inte ifrågasätts under förundersökningen eller under rättegången på samma sätt som de som utsatts för en våldtäkt där offer och gärningsman är bekanta med varandra eller rent av har en relation till varandra. Det fokus som läggs på brottsoffret är nödvändigt och verkar inte vara önskvärt att ändra på i dagsläget, eftersom det är viktigt att alla omständigheter kring brottet utreds för att rättegången ska vara så objektiv som möjligt.