Ett problem i välfärdsforskningen är att äldre individer ofta exkluderas från levnadsnivåundersökningarna genom en övre åldersgräns, alternativt inkluderas men utan att särskild hänsyn tas till de metodproblem som uppstår då respondenterna är äldre. Detta resulterar i bristande kunskap om de äldres levnadsförhållanden, hälsa och behov.Uppsatsens syfte är att belysa undersökningsdesignens betydelse för resultatet i levnadsnivåundersökningar av de allra äldsta. Tre för äldrestudier viktiga metodkomponenter diskuteras och analyseras: betydelsen av bortfall, exkluderingen av institutionsboende och användningen av indirekta intervjuer.Som underlag används datamaterial från Undersökningen om äldres levnadsvillkor (SWEOLD) från tre intervjuår, 1992, 2002 och 2004. SWEOLD är en nationellt representativ intervjubaserad levnadsnivåundersökning av de allra äldsta i Sverige. Genom jämförelser av olika undersökningsgruppers kön- och åldersstrukturer, relativa dödsrisker samt skillnader i olika hälso- och välfärdsmått analyseras och diskuteras effekten av olika undersökningsdesigner på resultaten.Resultaten av analyserna visar att om SWEOLD-studien antingen exkluderat institutionsboende eller valt bort att använda indirekta intervjuer skulle ca 20 procent av de äldre inte ha intervjuats, utöver bortfallet.

Historiskt sett har lövsågverk i Sverige haft dålig lönsamhet och få studier över konstadsfördelningen har gjorts. Syftet med detta arbete är därför att kartlägga ett lövsågsverks kostnader och intäkter för att kunna göra beräkningar på vilken produktion som krävs för att sågverket ska bli lönsamt.Två provsågningar genomfördes för att få svar på utbytet i sågverkets klingsåg respektive bandsåg. Uppgifter om sågverkets kostnader och intäkter togs fram med hjälp av personal på sågverket. Provsågningarna visade att sågutbytet i klingsågen var 24,3 % och 62 % i bandsågen. Några av anledningarna till det låga utbytet i klingsågen var att endast en dimension tillverkades, brädor som inte höll kvalitetskraven flisades upp och att marginalerna för virkets krympning i torkprocessen var onödigt tilltagna.

När vägverket idag planerar och beräknar vägprojekt är det en kostnadsbild som utelämnas. Det är den kostnad som trafikanterna möter under den tid då själva projektet/åtgärden pågår. Denna kostnadsbild innehåller bland annat ökade miljö-, olycks-, komfort- och fordonskostnader. Utöver dessa kostnader drabbas trafikanterna och därmed samhället även av ökade tidskostnader. Syftet med denna uppsats är att diskutera nödvändigheten av innovativa anbudsförfaranden som tar hänsyn till ökade externa samhällsekonomiska kostnader i samband med vägbyggen.

Syftet med denna studie var att undersöka ett maskinsystem för uttag av trädbränsle i klena gallringar i norra Västmanland och södra Dalarna för Mellanskog. Genom driftuppföljningsdata kunde produktiviteten och kostnaderna för maskinsystemet beräknas, samt kostnaderna för sönderdelning och transport och hur dessa förändras med transportavståndet till industri. Resultatet visar att skördarens produktivitet är beroende av storleken på skördad medelstam, samt att skotarens produktivitet sänks med ett ökat skotningsavstånd. Den totala kostnaden för drivningsarbetet för ett medelobjekt (sett till maskinsystemets produktivitet) i denna studie var 178 kr/m3f inklusive kostnader för flytt, planering och tillägg för vinst. Om man bortser från dessa kostnader uppgår kostnaden för skördaren till ca 88kr/m3f och kostnaderna för skotaren till ca 61kr/m3f. Att enbart sönderdela materialet kostar 58 kr/m3s och kostnaden för transport beror på tranportavståndet, ett längre avstånd innebär en högre kostnad.

IKEAs mål är att deras produkter ska vara för ?de många människorna?. För att bygga hus som passar ihop med detta måste det vara till kostnader som folk har råd med.Syftet med den här rapporten är att ta fram ett förslag på en yteffektiv lägenhet som kan sättas ihop till ett mindre flerbostadshus. Yteffektiva lägenheter gör att huset tar upp mindre plats på marken och därför kostar mindre per kvadratmeter. Med hjälp av detta hus kommer en jämförelse av kostnader för olika invändiga ytmaterial att utföras.

Den här uppsatsen undersöker den dubbla roll som fossila bränslen spelar i ekonomin. Fossil energi är en viktig del av produktionen och påverkar därmed inkomstnivåerna i positiv riktning. Samtidigt ger den upphov till koldioxidutsläpp som kan påverka klimatet och ge upphov till extrema väderfenomen, stigande havsnivåer, ökad migration och konflikt, vilka så småningom kan orsaka stora externa kostnader. Frågeställningen är:? Hur påverkas ekonomin av koldioxidutsläppande fossila bränslen, beroende på om externa miljökostnader inkluderas eller exkluderas ur analysen?För att besvara denna, utvecklas Solowmodellen med naturresurser så att de fossila bränslenas externa kostnader synliggörs i ökande deprecieringstakter.

Med anledning av de stadigt ökande transporterna av farligt gods på våra vägar, finns det risk för att allt fler vägrelaterade olyckor med farligt gods inträffar. Förenat med en tankbilsolycka är en eventuell skada på miljön. Miljöskador som orsakats av vägrelaterade olyckor med farligt gods, medför ofta en mängd olika juridiska problem och frågeställningar. Dessa handlar inte sällan om ekonomisk kompensation i form av skadestånd eller skyldighet att efterbehandla förorenad mark. Dessutom innebär en olycka ofta höga kostnader för akuta räddningsinsatser, uttryckningar eller undersökningar som någon vill få ersättning för.

IT ses idag som ett strategiskt verktyg med krav på uppnådd lönsamhet i alla IT-relaterade investeringar och projekt. Lönsamhet och kostnadseffektivitet är tillsammans med nya lagar och förordningar för bolagsstyrning viktiga faktorer som fordrar bättre IT-styrning. Att bedöma och värdera affärsnytta och nyttoeffekter av IT innebär att se vad IT?s egentliga värde är för verksamheten och dess affärsprocesser. Genom att använda någon av de nyare metoderna för nyttobedömning som också har fokus på oväntade och dolda kostnader men framför allt inkluderar skattning av snabba/långsamma nyttor och direkta/indirekta nyttor, så uppnår man bättre kontroll över verksamheten och att man fokuserar på rätt saker och gör dem på rätt sätt.

Detta examensarbete är det avslutande momentet för programmet ?Byggteknik och Design? på ?Kungliga Tekniska Högskolan? i Haninge. Arbetet utfördes för byggföretaget Einar Mattsson Byggnads AB. Uppgiften var att ta reda på varför kalkylerade och verkliga kostnader för nybyggnadsprojekt skiljer sig. Studien baserades på produktionskalkylerna för fyra projekt och ntervjuer med minst en inblandad från varje projekt.

Uppsatsens syfte var att beräkna företagets totala kostnader för sjukfrånvaro och undersöka om hälsoinvesteringarna är ekonomiskt motiverbara i form av minskad sjukfrånvarokostnad. Vid beräkning av företagets totala kostnader för sjukfrånvaron har vi utgått från Liukkonens modell som innefattar både kvarvarande- och merkostnader som uppkommer till följd av sjukfrånvaron. Modellen har sedan kompletterats med förklaringar från andra författare. Datainsamlingen har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med personalansvariga på tre företag. Vi valde företag i tre olika branscher; ett tjänsteföretag, ett tillverkande företag och ett sjukhus i den offentliga sektorn.I vår undersökning fann vi att företagens redovisade kostnader för sjukfrånvaro är betydligt lägre än vad våra beräkningar visade.

Syftet med denna uppsats är att skapa förståelse för, varför företag väljer att outsourca sin ekonomifunktion utomlands, samt identifiera eventuella oförutsedda kostnader. För att illustrera detta genomförs en fallstudie på företaget Dell. Våra data har vi inhämtat genom en kvalitativ undersökning i form av en fallstudie på företaget Dell. Vi har valt att genomföra en längre intervju med två nyckelpersoner på det svenska kontoret i Solna. I teoriavsnittet presenteras litteratur och artiklar om vad outsourcing är och innebär samt forskningsartiklar gjorda om varför företag outsourcar sin ekonomifunktion och vad de önskar uppnå.

Bakgrund: Hastighetsöverträdelser på de svenska vägarna är ett underskattat problem som i hög grad påverkar folkhälsan. Fortkörning är idag ett socialt accepterat fenomen. Samhället premierar snabbhet och effektivitet, vi vill hinna med så mycket som möjligt på kortast möjliga tid, både privat och i arbetet. Det finns en belöning i att köra för fort. Attityden verkar vara att fördelarna överväger nackdelarna.

Dagens globala marknad ställer allt högre krav på företag att förlägga tillgängliga resurser korrekt inom verksamheten samt att hantera de effektivast möjligt. Supply Chain Management har på senare tid blivit en allt viktigare del av företagen för att nå framgång och effektivisera företaget i sin helhet. Total ägandekostnad är ett verktyg vilket kan användas för att ge företagen en överblick över samtliga kostnader, direkta som indirekta, som tar hänsyn till fler parametrar än endast tillverkningskostnaden. Vid undersökning av kostnader är det viktigt att ta del av och effektivisera inköpsarbetet då inköpsavdelningen oftast svarar för majoriteten av ett företags totala kostnader. ABB Motors and Generators i Västerås, studiens fallstudieobjekt, tillhör koncernen ABB Ltd med anor från 1883 men som funnits i nuvarande form sedan 1988.

Majoriteten av världens extremt fattiga bor i rurala områden och 300 miljoner av dem i Indien och Kina. Trots att länderna kommit en bit på vägen i sin strukturella omvandling arbetar fortfarande runt hälften av befolkningen på landsbygden inom jordbruket. De direkta och indirekta effekterna som den primära sektorn skapar har visat sig viktiga av olika anledningar. Hur detta kommer sig undersöks närmare i denna uppsats som är en litteraturstudie om rural fattigdom och jordbrukssektorn roll för att minska denna i Indien och Kina. Dessutom kommer även den makroekonomiska politik som förts i länderna samt andra jordbruksspecifika faktorers inverkan på sektorn att granskas.

I fokus för den här studien står en maskininvestering och råvarorna för pellets, deras täckningsbidrag samt kostnaderna för att tillverka pellets när olika råvaror tas i anspråk. Uppsatsen ger också läsaren en inblick i marknaden för pellets och konkurrensen om träråvaran. I korthet beskrivs också produktions- processen. Underlaget för den bidragskalkyl avseende råvara och investeringskalkyl på flisaggregatet har hämtats från biobränsleföretaget Laxå Pellets, Bruks-Klöckner AB och Allan Bruks AB-CBI. Med hjälp av bidragskalkylen jämförs kostnaderna för potentiella råvaror som kan pelleteras.