Sökresultat:
866 Uppsatser om Indirekt vćld - Sida 55 av 58
Flödesrelaterad spÄrmetalltransport i nÄgra svenska vattendrag
Höga flöden och dess inverkan pĂ„ spĂ„rmetalltransporten Ă€r av stort samhĂ€llsintresse med klimatförĂ€ndringarnas redan idag mĂ€rkbara pĂ„verkan. Ăkad nederbörd och dĂ€rmed vattenföring kommer leda till att spĂ„rmetalltranporten i vĂ„ra svenska vattendrag kommer att förĂ€ndras pĂ„ sikt. Stora och snabba förĂ€ndringar, som exempelvis klimatförĂ€ndringar med extrem nederbörd, temperaturskillnader eller snö Ă€r typer av event vilka har visat sig ha direkt eller indirekt pĂ„verkan pĂ„ metallers dynamik i vatten. Ăven de stigande koncentrationerna av Fe och TOC i vĂ„ra vattendrag, Ă€ven kallat brunifiering, vilket gör vĂ„ra vattendrag allt mörkare i fĂ€rg, har troligen med klimatförĂ€ndringarna att göra.Syftet med det hĂ€r arbetet har varit att samla in analysdata om metalltransporter i sex utvalda vattendrag (KalixĂ€lv, RĂ„neĂ€lv, MoĂ€lven, LjungbyĂ„n, Ătran och PipbĂ€cken Nedre) och försöka beskriva dess tillstĂ„nd och förĂ€ndringar i vattenkemin för att se om nĂ„got samband fanns mellan spĂ„rmetallerna och flödesökningar. Valet av studerade vattendrag vilka arbetet fokuserade pĂ„ avgrĂ€nsades för möjligheten att kunna studera dessa nĂ€rmare.
PolicyförÀndring - En fallstudie av den svenska bistÄndspolitiken
Uppsatsen behandlar sÄdana frÄgor som kan uppstÄ pÄ grund av att det i forumregeln i SkL 3:10 föreskrivs att en kÀrande som vill stÀmma staten pÄ skadestÄnd enligt SkL 3:2 med anledning av ett normgivningsbeslut frÄn regeringen eller riksdagen skall vÀcka sin talan direkt i HD. Uppsatsens övergripande syfte Àr att ÄskÄdliggöra hur forumregeln i SkL 3:10 förhÄller sig till dagens skadestÄndsrÀttsliga och processrÀttsliga landskap sÄsom det ser ut efter det att EU-domstolen i fallet Francovich lanserade möjligheter för enskilda att krÀva skadestÄnd av staten med anledning av övertrÀdelser av EU-rÀtten. För att uppnÄ det övergripande syftet fokuserar jag pÄ följande frÄgestÀllningar. För det första undersöker jag forumregelns rÀttsliga bakgrund, vad den egentligen syftar till och hur den tillÀmpas i praktiken. För det andra utreder jag hur forumregeln förhÄller sig till principen res judicata.
Det indirekta besittningsskyddet vid lokalhyra. PÄ vilka grunder utgÄr ersÀttning av obehörig uppsÀgning?
Uppsatsen behandlar sÄdana frÄgor som kan uppstÄ pÄ grund av att det i forumregeln i SkL 3:10 föreskrivs att en kÀrande som vill stÀmma staten pÄ skadestÄnd enligt SkL 3:2 med anledning av ett normgivningsbeslut frÄn regeringen eller riksdagen skall vÀcka sin talan direkt i HD. Uppsatsens övergripande syfte Àr att ÄskÄdliggöra hur forumregeln i SkL 3:10 förhÄller sig till dagens skadestÄndsrÀttsliga och processrÀttsliga landskap sÄsom det ser ut efter det att EU-domstolen i fallet Francovich lanserade möjligheter för enskilda att krÀva skadestÄnd av staten med anledning av övertrÀdelser av EU-rÀtten. För att uppnÄ det övergripande syftet fokuserar jag pÄ följande frÄgestÀllningar. För det första undersöker jag forumregelns rÀttsliga bakgrund, vad den egentligen syftar till och hur den tillÀmpas i praktiken. För det andra utreder jag hur forumregeln förhÄller sig till principen res judicata.
VÀsentlig anknytning enligt 3:7 IL : Ett effektivitets- och rÀttssÀkerhetsperspektiv
Vid beskattning finns det tvÄ sidor med olika intressen. Dels den enskilde individen som bevakar sitt intresse av att minimera sin skattebelastning och dels staten med ett intresse för skyddet av skattebasen. Vid en flytt frÄn Sverige kan obegrÀnsad skattskyldighet aktualiseras pÄ grund av att den skattskyldige har vÀsentlig anknytning till Sverige.I svensk skatterÀtt har legalitetsprincipen, ingen skatt utan lag, en stark stÀllning. Detta stÀller krav pÄ lagstiftningen att den skall uppfylla ett visst mÄtt av förutsÀgbarhet. Den skattskyldige skall kunna förutse konsekvenserna av sitt handlande.
TestikellÀngd hos svenska alpackahanar
Alpackor blir alltmer populÀra som ullproducenter och sÀllskapsdjur, bÄde i Sverige och i övriga vÀrlden. Detta ökar kraven pÄ ett effektivt avelsarbete, i synnerhet dÄ alpackor av naturen har en lÄngsam reproduktion. En viktig del i det arbetet Àr att kunna skilja ut och anvÀnda lovande avelshanar sÄ tidigt som möjligt och att undvika tjuvparning med mindre lÀmpliga hanar. I litteraturen anges att alpackor uppnÄr puberteten nÄgon gÄng mellan 1 och 3 Ärs Älder, vilket Àr ett stort spann. Puberteten Àr dock en successiv process med mÄnga olika definitioner, bland annat fullt utvecklade könsorgan, libido och en viss minimikoncentration av spermier i ejakulatet.
Test av onormal avkastning i samband med nypublicerad information om ett företags ordinarie utdelning : En studie av marknadseffektivitet
Att ha ett sparande Àr ett kÀnnetecken för en god och disciplinerad privatekonomi, dÀr individen ger sig sjÀlv möjlighet att bestÀmma över hur och nÀr den vill anvÀnda sina pengar. Aktier Àr den sparform som historiskt sett har resulterat i högst avkastning, men det Àr Àven en sparform som Àr förknippad med hög risk och volatilitet. Den historiskt överlÀgsna avkastningen har resulterat i att aktieandelen i den svenska befolkningens sparande har ökat avsevÀrt och idag uppskattas det att cirka 80 procent av det svenska folket, direkt eller indirekt, sparar i aktier. Det stora intresset för aktier har medfört att en akties avkastning Àr ett utav de mest frekvent förekommande omrÄdena för studier inom Àmnet finansiering.Intresset kring en akties avkastning grundar sig bland annat i teorin om den effektiva markandshypotesen. Enligt teorin om den effektiva marknadshypotesen sÄ ska all tillgÀnglig och relevant information om ett företag avspeglas i kursen pÄ den finansiella tillgÄngen.
SkadestÄndslagens forumregel. Om behöriga och obehöriga fora vid skadestÄndstalan mot staten med anledning av normgivningsbeslut. En studie av förhÄllandet mellan forumregeln i 3 kap. 10 § skadestÄndslagen, Frankovich-kriterierna och principen om res judi
Uppsatsen behandlar sÄdana frÄgor som kan uppstÄ pÄ grund av att det i forumregeln i SkL 3:10 föreskrivs att en kÀrande som vill stÀmma staten pÄ skadestÄnd enligt SkL 3:2 med anledning av ett normgivningsbeslut frÄn regeringen eller riksdagen skall vÀcka sin talan direkt i HD. Uppsatsens övergripande syfte Àr att ÄskÄdliggöra hur forumregeln i SkL 3:10 förhÄller sig till dagens skadestÄndsrÀttsliga och processrÀttsliga landskap sÄsom det ser ut efter det att EU-domstolen i fallet Francovich lanserade möjligheter för enskilda att krÀva skadestÄnd av staten med anledning av övertrÀdelser av EU-rÀtten. För att uppnÄ det övergripande syftet fokuserar jag pÄ följande frÄgestÀllningar. För det första undersöker jag forumregelns rÀttsliga bakgrund, vad den egentligen syftar till och hur den tillÀmpas i praktiken. För det andra utreder jag hur forumregeln förhÄller sig till principen res judicata.
EkosystemtjÀnster & grönstrukturplanering : Att synliggöra ekosystemtjÀnsternas nytta och vÀrde i den kommunala planeringen med hjÀlp av ArcGIS-verktyget Matrixgreen
EkosystemtjÀnster Àr ekosystemens direkta och indirekta bidrag till mÀnniskors vÀlbefinnande. Ren luft, rent vatten, pollinering och biologisk mÄngfald Àr exempel pÄ tjÀnster som mÀnniskan Àr beroende av och vars vÀrde behöver integreras i beslutsprocesser i samhÀllets alla olika sektioner. Kommunerna har en viktig roll i detta dÄ de genom den fysiska planeringen har möjlighet att pÄ lokal nivÄ styra utvecklingen mot mer lÄngsiktigt hÄllbara lösningar.Syftet med examensarbetet var att synliggöra ekosystemtjÀnsterna i Knivsta kommuns grönstrukturplan och att med hjÀlp av ArcGIS-verktyget Matrixgreen analysera den ekologiska konnektivteten mellan de ekologiska strukturerna. En litteraturstudie lade grunden för arbetet och följdes av en workshop dÀr viktiga ekosystemtjÀnster för Knivsta kommun identifierades. UtifrÄn den inlÀsta kunskapsbasen skapades ekologiska profiler dÀr 11 av de 18 prioriterade ekosystemtjÀnsterna kunde kopplas till en viss biotoptyp.
AllmogeÄker i teori och praktik - anlÀggning av en allmogeÄker i nordvÀstra Kristianstad samt utvÀrdering av kornet Ymer, GotlandsrÄg och hotade ÄkerogrÀs
MÀnniskan har brukat jorden sen mÄnga tusen Är tillbaka. FörmÄgan att förÀndraodlingslandskapet och pÄverka dess utseende och innehÄll har dock varit störst efter andravÀrldskriget. MÄnga av jordbrukslandskapets arter Àr synantroper dvs. att de direkt ellerindirekt Àr beroende av mÀnniskan för sin existens. Dessa arter har varit mÀnniskansföljeslagare i tusentals Är.
Rasbiologisk upplysning : En analys av svenska lÀroböcker 1930-1950
I den hÀr uppsatsen har jag undersökt hur Jesus förkunnelse om Guds rike kan förstÄs utifrÄn Lukasevangeliet. Att nÀrstudera ett enda evangelium, och dessutom inte hela evangeliet utan bara fyra perikoper i det, innebÀr en mycket tydlig avgrÀnsning. VÀrdet i att försöka förstÄ vad Jesus sÀger utifrÄn denna enskilda sammanhÀngande kÀlla Àr att den kan ha ett större djup Àn en bild som sÀtts ihop av ett godtyckligt antal fragment frÄn olika kÀllor.I Lukasevangeliet nÀmner Jesus ordet rike med syftning pÄ Guds rike över 20 gÄnger fördelat pÄ 18 episoder. Med metoden diskursanalys har jag delat in dessa stÀllen i tre kategorier som jag kallar diskurs A, B och C. Diskurs A handlar om att Guds rike har högsta prioritet, men beskriver inte riket.
Jesus förkunnelse om Guds rike enligt Lukasevangeliet : En analys av Luk 11:1-4, 11:14-23, 17:20-21, 22:28-30
I den hÀr uppsatsen har jag undersökt hur Jesus förkunnelse om Guds rike kan förstÄs utifrÄn Lukasevangeliet. Att nÀrstudera ett enda evangelium, och dessutom inte hela evangeliet utan bara fyra perikoper i det, innebÀr en mycket tydlig avgrÀnsning. VÀrdet i att försöka förstÄ vad Jesus sÀger utifrÄn denna enskilda sammanhÀngande kÀlla Àr att den kan ha ett större djup Àn en bild som sÀtts ihop av ett godtyckligt antal fragment frÄn olika kÀllor.I Lukasevangeliet nÀmner Jesus ordet rike med syftning pÄ Guds rike över 20 gÄnger fördelat pÄ 18 episoder. Med metoden diskursanalys har jag delat in dessa stÀllen i tre kategorier som jag kallar diskurs A, B och C. Diskurs A handlar om att Guds rike har högsta prioritet, men beskriver inte riket.
Svensk kod för bolagsstyrning och Sarbanes-Oxley Act : Bör dessa harmoniseras?
Under slutet av 1900-talet och början av 2000-talet skakades USA av stora redovisningsskandaler. Som en följd av dessa skandaler infördes den amerikanska lagen SOX Ă„r 2002 för att Ă„terskapa förtroendet för bolagens finansiella rapporter. Ăven Sverige drabbades av redovisningsskandaler, frĂ€mst Skandia-affĂ€ren, vilket resulterade i att Bolagskoden uppkom. DĂ„ bolag agerar pĂ„ fler marknader Ă€n den inhemska kan problem uppstĂ„ med vilka redovisningsstandarder som bolagen skall efterfölja. Uppsatsen Ă€mnar undersöka om Bolagskoden bör harmoniseras med SOX, nĂ€r det gĂ€ller den interna kontrollen.
Om lagstiftarens passivitet kan rÀttfÀrdiga genomförandet av dubbla interna aktieöverlÄtelser
Dubbel intern aktieöverlÄtelse genomförs för att Àgaren ska undkomma beskattning enligt fÄmansföretagsreglerna. Enligt fÄmansföretagsreglerna ska kapitalvinst pÄ kvalificerade andelar beskattas till viss del till 20 procent och resterande del till 57 procent. En andel Àr kvalificerad om delÀgaren har varit verksam i betydande omfattning i fÄmansföretaget under beskattningsÄret eller under nÄgot av de fem föregÄende beskattningsÄren. Genom att Àgaren bildar minst tvÄ nya bolag Àr dennes andelar inte kvalificerade, varken i bolaget eller i ett direkt eller indirekt Àgt bolag. Att delÀgarens aktier Àr okvalificerade innebÀr att kapitalvinsten ska tas upp till fem sjÀttedelar i inkomstslaget kapital, vilket innebÀr en beskattning om 25 procent.
Studie av deponigasanlÀggning: kvalitetshöjande ÄtgÀrder
samt alternativa anvÀndningsomrÄden
Ăresundskraft driver en kraftvĂ€rmeanlĂ€ggning med deponigas frĂ„n Filborna avfalls- och Ă„tervinningsanlĂ€ggning. Deponigasens kvalitet har försĂ€mrats, frĂ€mst med avseende pĂ„ en ökad halt av svavelvĂ€te. SvavelvĂ€te Ă€r en korrosiv komponent som inte Ă€r önskvĂ€rd och deponigasen har idag en svavelvĂ€tehalt pĂ„ 1000-2000 ppm. PĂ„ grund av den höga svavelvĂ€tehalten i deponigasen har underhĂ„llskostnaderna för kraftvĂ€rmeanlĂ€ggningen stigit och reinvesteringar mĂ„ste göras oftare Ă€n vad som Ă€r normalt. Det finns planer pĂ„ en ny kraftvĂ€rmeanlĂ€ggning för avfallsförbrĂ€nning och deponigasen kan i framtiden förbrĂ€nnas i den pannan istĂ€llet för i denna mindre och underhĂ„llskrĂ€vande kraftvĂ€rmeanlĂ€ggningen men fram till dess att den nya anlĂ€ggningen finns pĂ„ plats kommer problemen med deponigasen att kvarstĂ„.
Partnering ur ett byggherreperspektiv: incitament för samverkan
Byggbranschen har lÀnge brottats med problem. Uppenbara brister har konstaterats vad gÀller projektlönsamhet, kvalité och arbetsmiljö. Kritik kommer sÄvÀl frÄn politiker som frÄn Àgare och kunder. En utveckling för att förnya och förbÀttra branschen pÄgÄr sedan en tid tillbaka dÀr ett antal organisationer arbetar med förÀndrings- och förbÀttringsarbete. SjÀlva byggprocessen Àr hÀr av central betydelse dÀr en stor förbÀttringspotential finns.