Offentlig upphandling används av den offentliga sektorn för att ingå avtal eller teckna kontrakt med leverantörer av varor och tjänster. Rapporter har visat att småföretag inte deltar i offentlig upphandling i samma utsträckning som större. Kostnader för företagen att ta fram anbud har angivits som orsak liksom att förfrågningsunderlagen är krångligt utformade och att kraven som ställs är irrelevanta. Kommunikationen mellan upphandlande myndigheter och företagen har beskrivits som otillräcklig och att kunskapen om det som upphandlas därmed blir lidande.Uppsatsens syfte är att undersöka kommunikationen mellan myndigheter och småföretag i samband med offentlig upphandling. Hur aktörerna kommunicerar, vilka hinder av kommunikativ karaktär som eventuellt förekommer samt hur dessa hinder kan övervinnas är de frågeställningar som använts.

Uppsatsens titel: Leverantörens varumärkesstrategi ? En studie om hur konsumenters beteende kan påverka en leverantörs varumärkesstrategi gällande private label och national brandsKurs: Examensarbete, Civilekonomexamen, Marknadsföring, 30hp (4FE62E)Lärosäte: Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, KalmarFörfattare: Amanda Andersson och Rebecca DanielssonHandledare: Christine TidåsenExaminator: Bertil HulténDatum: 2014-05-26Nyckelord: Private Label, National Brands, Varumärkesstrategi, Leverantör, Konsumentbeteende, Attitydslojalitet, Beteendelojalitet Bakgrund: Varumärkesutbudet på hyllorna i dagligvaruhandeln har förändrats. Denna uppsats fokuserar på hur en konsuments beteende gällande varumärkena private label och national brands ser ut. Vidare utgår uppsatsen från hur konsumentens beteende kan påverka leverantörens varumärkesstrategi gällande private label och national brands. Syfte: Examensarbetets syfte är att beskriva hur konsumenters köpbeteende och tankar kan påverka en leverantörs varumärkesstrategi gällande private label och national brands. Vidare avser uppsatsens författare generera slutsatser gällande hur leverantörer kan hantera sin varumärkesstrategi.

IT används idag flitigt inom offentlig sjukvård. Detta innebär dock inte att man använder ITtill sin fulla potential för att skapa nytta inom verksamheten. I sjukvården lyfter man framdetta problem under den så kallade produktivitetsparadoxen, som ställer frågan varförtidigare omfattande investeringar i IT till synes inte genererat de produktivitetsökningarsom man ursprungligen hade förväntat sig. Utvecklingsarbete pågår för närvarande medmål om att förbättra kvalitet och effektivitet i den offentliga sjukvårdens processer fram till2010. Detta visar tydliga tecken på ett behov av att implementera IT effektivt så att mankan öka verksamhetens produktivitet.Syftet med den här studien var därmed att ge en inblick i offentlig sjukvård för att ta redapå hur väl man lyckats implementera IT-relaterade förändringar och innovationer samtvilka utmaningar som finns.

Denna uppsats behandlar ämnet religionsutövning i svenskt arbetsliv. Ämnet avhandlas dels utifrån perspektivet religionsfrihet som mänsklig rättighet, dels från perspektivet skydd och aktiva åtgärder mot diskriminering med religion som grund. Syftet är att göra en utredning i ämnet samt belysa frågan. Religionsfriheten stadgas i artikel 9 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna. Praxis rörande religionsutövning från Europadomstolen visar att religionsfriheten inte är absolut.

Aktiekapitalkravet har genom historien ansetts spela en roll som seriositetsspärr, borgenärsskydd samt underlättat den externa kapitalanskaffningen för privata aktiebolag. Det senaste decenniet har dock diskussionen i Sverige handlat om huruvida aktiekapitalkravet ärför högt och om det borde slopas helt. År 2014 tillsatte regeringen en kommitté för att undersöka hur entreprenörskapet i Sverige kan främjas, en del i detta var att utreda ifall det fanns anledning att slopa aktiekapitalkravet. Många stora ekonomier i Europa har redan tagit detta steg medan Sverige hållit fast vid traditionen att alla aktiebolag måste ha ett baskapital. Incitamentet till en förändring i Sverige har varit att underlätta för aktiebolagsbildning så att fler företagare får möjlighet och råd att starta bolag av denna form.

Problemdiskussion: I organisationer finns regler och rutiner för att styra individernas beteende. Vanligtvis ses en avvikelse från dessa regler och rutiner som ett brott som leder till någon form av sanktion. När det finns en allmän uppfattning om att det är acceptabelt att avvika från dem är det ett legitimt regelbrott.Syfte: Syftet med vår uppsats är att beskriva drivkraften till legitimering av regel- och rutinbrott i en organisation.Avgränsningar: Vi kommer inte att behandla några juridiska aspekter av normbrott utan enbart de organisatoriska sanktionerna kommer att behandlas. Detta beror på att uppsatsens genomförande har ett begränsat tidsomfång.Metod: Med tanke på att vårt valda ämnesområde är relativt outforskat och att det därför saknas en klar teori (induktivt) som behandlar legitimering av regelbrott har vi som forskningsmetod valt att använda oss av fallstudier. Vi genomförde intervjuer eftersom vi ansåg att intervjuer skulle ge ett bättre empiriskt underlag för arbetets analys och slutsatser.Slutsatser: I organisationer finns legitima regel- och rutinbrott.

AbstraktSyftet med denna studie är att undersöka hur några elever, efter avslutade studier på Estetiska Programmet Bild och formgivning, ser på att ha arbetat med skriftlig reflektion i samband med konstnärlig gestaltning. Uppsatsen har sin utgångspunkt i begreppet reflektion samt hur reflektion kan relateras till upplevelsen av lärande och därmed indirekt också till en känsla av mening för eleven.Det empiriska materialet består av intervjuer med fyra av mina före detta elever. Intervjuerna inleddes med att de fick läsa en skriftlig reflektion de själva gjort efter en gestaltningsuppgift i Form under åk 2.  Målet med samtalen var att producera kunskap om elevers uppfattningar om denna arbetsform på Estetiska programmet Bild och Formgivning.Intervjuerna analyseras med utgångspunkt i Jerome Bruners syn på utbildning och skola, formulerade i ett antal teser i boken Kulturens väv. Bruners perspektiv är det psykokulturella.

AbstraktMKV C/VT 2013Handledare: Mats Hyvonen/ Examinator/Eva Ekstrand/ Författare: Johanna BcheriTitel: Kommunikation genom policys och visioner. En fallstudie av kunskapsföretaget Centrum för flexibelt lärande (CFL).Nyckelord: organisationskultur, policys, information, Alvesson, identitetVi lever i ett tjänstesamhälle, där organisationer och arbetsplatser har en annan karaktär än i industrisamhället. I den standardiserade industriproduktionen är själva produktionsprocessen bestämd på förhand. I tjänste- och kunskapsproducerande organisationer är produktionen i mycket högre grad kopplad till individerna och en mycket större del av deras personlighet, förmågor, kompetenser och kunskaper. Den för organisationen nödvändiga kontrollen, styrning och samordningen har med nödvändighet en annan karaktär i tjänste- och kunskapsproducerande organisationer.

Trots att det är väl känt hur viktig biodiversitet är för mänsklig hälsa och välbefinnande förstörs ekosystem och utrotas arter, bland annat när städer breder ut sig över ekologiskt viktiga områden och förbrukar resurser från stora kringområden. Förluster av biodiversitet ökar människans sårbarhet mot naturkatastrofer samtidigt som hög biodiversitet kan kopplas till ett stort antal värden; såväl estetiska, ekonomiska och kulturella som pedagogiska. Ett sätt att försöka synliggöra dessa värden är att använda begreppet ekosystemtjänster. Ekosystemtjänster är alla de funktioner i ekosystemet som direkt eller indirekt är till nytta för oss och är ett sätt att visualisera och beskriva vad ekosystemen bidrar med. Genom arkitektur och samhällsplanering är det möjligt att gynna ekosystemtjänster exempelvis genom att bevara och nyanlägga grönytor, bygga gröna tak, utforma parker, involvera odling i staden och skapa sammanhängande gröna stråk som kan fungera som livsmiljöer och spridningsvägar. Som exempel på hur konceptet kan vara ett verktyg i samhällsplanering används delar av Ronneby kommuns grönstrukturplan. I denna används ekosystemtjänstkonceptet för att belysa kopplingen mellan grönstruktur och frågor kring klimat, luft och vatten i kommunen. Avsnittet mynnar i ett antal strategier med kopplade mål och åtgärder, anpassade för att vara aktuella för den kommunala verksamhetens olika delar. Att använda ekosystemtjänster som grund för detta arbete har framförallt visat sig ha ett värde som pedagogiskt verktyg. Begreppet skapar ett nytt sätt att se på gröna miljöer i samhället och bidrar med en förståelse för grönstrukturens värden och mångfunktionalitet.

Problem: I denna uppsats har vi valt att behandla den människonära tjänsten. Det som utgör dessa mellanmänskliga interaktioner är dess krav på starkt kommunikativa signaler, som skall tydas och anpassas mellan den som ger tjänsten och den som tar emot den. Idag kan man köpa denna form av tjänst via Internet. Med andra ord förväntas det mellanmänskliga kriterierna skall kunna digitaliseras och ändå behålla samma värde för kunden. Är det verkligen lämpligt att digitalisera denna typ av tjänst och förvänta sig att man ska uppnå samma resultat som om tjänstegivaren och tjänstemottagaren möttes öga mot öga.

Denna uppsats syfte är att undersöka hur en organisation med en hög grad av opåtaglighet i produkterbjudandet och långa kommunikationskedjor kan utveckla sitt organisationsvarumärke som en strategisk resurs. Vi tog vår utgångspunkt i Kapferers identitetsprisma och har sedan utvecklat och problematiserat detta. Snart såg vi att organisationen inte har någon absolut kontroll över sitt varumärke, utan endast indirekt kan påverka vissa aspekter. För att få en fullständig beskrivning av alla organisationsvarumärkets påverkansfaktorer, och därigenom beskriva dess identitet, skulle man behöva ta sin utgångspunkt i varje intressents personlighet och identitet, för att sedan följa deras samspel med varumärket. Då detta inte skulle vara i linje med vårt syfte har vi utgått ifrån serviceorganisationens perspektiv och beskrivit hur den kan utveckla sin kommunikation i syfte att ta kontroll över sitt organisationsvarumärke, genom att sända ut ett konsekvent budskap och därigenom parera desinformation.

SammanfattningVarannan svensk företagare är idag över 50 års ålder. Dessa företagare utgör idag stommen i svenskt näringsliv. När dessa personer nu börjar närma sig pensionsålder står näringslivet och samhället inför stora förändringar. Diskussioner och studier kring generationsskiften börjar nu bli allt mer aktuellt. Det har redan studerats en del inom området och dess problematik.

Uppsatsen syftar till att undersöka regelverket kring och riskerna med momsfördelningstal och den frivilliga skattskyldigheten för mervärdesskatt i allmänhet. Utöver undersökningen har även tillämpningen av momsfördelningstal och de faktiska konsekvenserna påvisats genom exemplifiering, intervjuer och studerande av litteratur på området. Uppsatsen följer den rättsdogmatiska metoden, ett inifrån- och utperspektiv. Vad säger lagen och vilka påföljder och konsekvenser innebär den? Läsaren kommer få en inblick i de risker som fastighetsbranschen står inför med den gällande lagstiftningen. Mervärdesskatten är en indirekt konsumtionsskatt.

Titel: Det autentiska transformativa ledarskapets effekter inom revisionsbyråerNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Hanna Vozila Uhlin & Jessica HermanssonHandledare: Jan SvanbergDatum: Juni - 2015Syfte: Själva funktionen hos en revisor bygger på en oberoende och objektiv granskning. Då det förekommit en del revisionsskandaler på senare år, finns det anledning att tro att så inte alltid är fallet. Teorier och forskning kring etiskt ledarskap, däribland det autentiska transformativa ledarskapet, visar på en positiv påverkan på medarbetarna när det kommer till att stärka dem moraliskt och främja etiska beslutstagande. Etiskt ledarskap har också indirekt visat sig influera medarbetarnas tankar genom den positiva påverkan ledaren har när det kommer till att bygga en etisk kultur i organisationen. Den här studien undersöker det autentiska transformativa ledarskapets direkta påverkan på revisorers etiska beslut och handlingar, samt ledarskapets påverkan i samband med en etisk kultur.Metod: Vi har för denna studie genomfört en surveyundersökning genom att skicka ut enkäter till 1000 godkända och auktoriserade revisorer ur FARs medlemsregister.

BakgrundKvinnlig könsstympning innebär att hela eller delar av könsorganen avlägsnas. I världen uppskattas 100-140 miljoner kvinnor genomgått ingreppet. Kvinnlig könsstympning är främst förekommande i de västra och östra delarna av Afrika samt i Egypten. Ingreppet är inte en religiös plikt utan har sedan 2000 år tillbaka utförts som en kulturell sed. En kartläggning av faktorer som påverkar fortsatt utövande av kvinnlig könsstympning behövs för att få svar på vilka resurser i det förebyggande arbetet som har störst påverkan i avskaffningen av kvinnlig könsstympning.