Sökresultat:
865 Uppsatser om Indirekt operatörstid - Sida 41 av 58
Att vÀrdera vÀrderingar : en explorativ studie av vÀrderingar och vÀrderingsarbete i ett av Nordens största finansföretag
Att styra företag med vÀrderingar har blivit nÄgot av ett mantra inom organisationsledning och nÀrapÄ vartenda företag med nÄgon form av sjÀlvaktning har idag en uppsÀttning vÀrderingar att presentera. VÀrderingar och vÀrderingsstyrning har sÄledes kommit att bli ett mycket aktuellt Àmne och i samarbete med vÄr uppdragsgivare Företaget AB, en av nordens största aktörer pÄ finansmarknaden, har vi studerat Àmnet nÀrmare. Det huvudsakliga syftet har varit att belysa hur man inom Företaget AB ser pÄ och arbetar med vÀrderingar samt utvÀrdera resultatet av detta arbete.VÄr studie omfattar chefer och medarbetare inom tvÄ sektioner pÄ Företaget AB. Cheferna för respektive sektion har intervjuats med syftet att faststÀlla hur de ser pÄ och arbetar med vÀrderingar och medarbetarna har genomgÄtt ett vÀrderingstest. VÀrderingstestet Àr utformat sÄ att medarbetarna fÄr i uppdrag att rangordna ett antal vÀrderingar utifrÄn hur karaktÀristiska de Àr för deras agerande i det dagliga arbetet och Àmnar till att utvÀrdera resultatet av vÀrderingsarbetet.
Uppstart av ett team med multimodal ansats pÄ rehabiliteringen för patienter med lÄngvarig smÀrta : Ett förbÀttringsarbete med blandad studiedesign
Bakgrund: SmÀrta frÄn rörelseorganen ligger bakom mÄnga sjukskrivningar. För att stÀrka den medicinska rehabiliteringen gjorde Socialdepartementet en överenskommelse med Sveriges kommuner och landsting 2008; Rehabgarantin. Den insats som skulle fÄ prestationsersÀttning var multimodal rehabilitering. I Landstinget Dalarna har man startat multimodala team med resurser frÄn Rehabgarantin i primÀrvÄrden. Denna uppsats beskriver ett sÄdant teams uppbyggnad och faktorer som personal uppfattar som viktiga för teamets uppbyggnad och arbete.Syfte: Syftet med förÀndringsarbetet Àr att patienter med lÄngvarig vÀrk ska fÄ ett snabbt och adekvat omhÀndertagande av ett team som har kunskaper och erfarenhet av att jobba tillsammans.StudiefrÄgor: Vilka effekter för patienterna kan kopplas till ansatsen att skapa multimodal rehabilitering pÄ en primÀrvÄrdspraktik? Vilka faktorer, upplever personal pÄ vÄrdcentralen, har pÄver-kat skapandet av ett smÀrtteam pÄ vÄrdcentralen?Metod: En blandad studie med flera metoder för datainsamling.
Uppstart av ett team med multimo-dal ansats pÄ rehabiliteringen för patienter med lÄngvarig smÀrta : Ett förbÀttringsarbete med blandad studiedesign
Bakgrund: SmÀrta frÄn rörelseorganen ligger bakom mÄnga sjukskrivningar. För att stÀrka den medicinska rehabiliteringen gjorde Socialdepartementet en överenskommelse med Sveriges kommuner och landsting 2008; Rehabgarantin. Den insats som skulle fÄ prestationsersÀttning var multimodal rehabilitering. I Landstinget Dalarna har man startat multimodala team med resurser frÄn Rehabgarantin i primÀrvÄrden. Denna uppsats beskriver ett sÄdant teams uppbyggnad och faktorer som personal uppfattar som viktiga för teamets uppbyggnad och arbete.Syfte: Syftet med förÀndringsarbetet Àr att patienter med lÄngvarig vÀrk ska fÄ ett snabbt och adekvat omhÀndertagande av ett team som har kunskaper och erfarenhet av att jobba tillsammans.StudiefrÄgor: Vilka effekter för patienterna kan kopplas till ansatsen att skapa multimodal rehabilitering pÄ en primÀrvÄrdspraktik? Vilka faktorer, upplever personal pÄ vÄrdcentralen, har pÄverkat skapandet av ett smÀrtteam pÄ vÄrdcentralen?Metod: En blandad studie med flera metoder för datainsamling.
Hur har strategiarbetet förÀndrats?
De flesta organisationer Àr idag medvetna om att informationssystemsstrategier mÄste utvecklas i ett större perspektiv till organisationens affÀrsstrategiformulering och implementationsprocesser. Detta har pÄ senare Är blivit allt viktigare, dÄ teknikens framfart medför nya möjligheter för organisationer att konkurrera pÄ marknaden. En organisations strategiarbete och strategiformulering pÄverkas direkt eller indirekt av yttre omstÀndigheter. Det kan vara allt ifrÄn konkurrenter, det rÄdande konkurrensklimatet pÄ marknaden till historiska hÀndelser i organisationen eller hos de individer som arbetar med strategiformuleringen. Idag mÄste organsationer oavsett om de Àr inom det privata eller offentliga sektorn, stora som smÄ anpassa sig till den miljö de verkar i och agera strategiskt gÀllande sin IS/IT-strategi för att utvecklas.Syftet med studien Àr att identifiera faktorer som pÄverkar IS/IT-strategiarbetet och genom detta beskriva hur strategiarbetet har utvecklats och kommer att utvecklas.
Kampen om staden - En prövning av grÀnser
Uppsatsen Kampen om staden - En prövning av grÀnser undersöker relationen
mellan den
olagliga fasadkonsten och den lagliga fasadkonsten samt konstinstitutioner i
Malmös centrala delar. Studien bygger pÄ en icke-deltagande observation dÀr
mÄlpunkter för de tre enheterna identifieras och kartlÀggs. Stadsvandringen
mellan mÄlpunkterna Àr slumpmÀssig för att pröva om graffiti uppstÄr utanför
sina
mÄlpunkter. Detta för att undersöka om graffitin prövar de andra enheterna i
det offentliga rummet.
Diskussion av resultatet belyses genom teori kring offentliga rum, territorium
skapande i staden, stadens rytm och process samt planerarens och arkitektens
roll i skapandet av offentliga rum.
Preskription av skattefordringar
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad som bidrar till att preskription av skattefordringar har en egen lag och inte regleras i samma lag som övriga fordringar och varför preskriptionstiden av dessa fordringar kan förlÀngas. En rÀttsdogmatisk metod har anvÀnts för att faststÀlla gÀllande rÀtt inom omrÄdet. DÀr lagtolkningen till största del skett med hjÀlp av objektiv lagtolkning och vissa oklara begrepp, sÄ som sÀrskilda skÀl, har tolkning skett med hjÀlp av subjektiv lagtolkning. Vidare anvÀnds en komparativ metod för att se likheter och skillnader mellan Lagen om preskription av skattefordringar m.m. och Preskriptionslagen.
JÀmförande reklam : Och domstolarnas syn pÄ rÀttfÀrdigandegrunderna i förhÄllande till rekvisiten i 18§ MFL.
JÀmförande reklam innebÀr att en produkt stÀlls mot en konkurrent eller dennes produkt för att jÀmföra olika egenskaper. Detta kan ske direkt, genom att en produkt jÀmförs med en tydligt utpekad konkurrents produkt, men ocksÄ indirekt genom att marknadsföra sig som ?billigast pÄ marknaden? eller liknande uttryck och pÄ sÄ sÀtt jÀmför sig med konkurrenterna utan att nÀmna nÄgon vid namn. Andra former av jÀmförande reklam Àr prisjÀmförelser samt tester och undersökningar. Denna marknadsföringsform har inte alltid varit tillÄten i Sverige och ansÄgs tidigare inte utgöra god marknadsföringssed.
FrÄn fondhot till borgerligt grÄ. Politiskt sprÄk i Aftonbladets och Expressens ledare i anslutning till valen 1982?2002.
Min uppsats FrÄn fondhot till borgerligt grÄ visar nÄgra intressanta aspekter pÄ det politiska sprÄket i Aftonbladet och Expressen under de sista veckorna innan valen Ären 1982 till och med 2002. FrÄn att nÄgon-ting upplevs som ett hot till att nÄgonting (annat) upplevs som grÄtt pekar onekligen pÄ en drastisk dimensionsförskjutning i sprÄkbruket.Uppsatsen visar dels skillnader i sprÄkbruket över tid i respektive tidning, dels hur frekvensen för de undersökta orden förÀndras över tid.Av de tolv ord jag undersökt, demokrati, frihet, jÀmlikhet, rÀttvisa, solidaritet, samhÀlle, vÀlfÀrd, medborgare, icke-socialist, borgare, borgerlig samt löntagarfonder, Àr borgerlig det med flest belÀgg och dessutom av starkt blockskiljande karaktÀr. FrÄn att de borgerliga sjÀlva vacklat inför att anvÀnda ordet, anvÀnde man det under valet 2002 (och senare under valet 2006) som ett positivt samlingsbegrepp pÄ fyra partier. Det nÀrbeslÀktade ordet borgare upplevdes sannolikt av bÄda tidningarna som alltför ideologiskt skarpt och har följaktligen fÄ belÀgg.Ordet löntagarfonder anvÀndes med fÄ undantag endast 1982 och dÄ huvudsakligen i Expressen, en företeelse vÀrd att notera eftersom lön-tagarfonderna var ett vÀnsterprojekt. Liksom ordet löntagarfonder har ordet icke-socialist försvunnit frÄn ledarartiklarna.
Intern Employer Branding : att marknadsföra sig som arbetsgivare gentemot sina anstÀllda
Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera hur ledningen i den aktuella organisationen arbetar för att marknadsföra sig gentemot sina medarbetare för att vara en attraktiv arbetsgivare. Vidare vill vi beskriva och analysera om medarbetarna uppfattar organisationen som en attraktiv arbetsgivare och vad som bidrar till deras uppfattning. Vi har ocksÄ för avsikt att beskriva och analysera hur uppfattningarna mellan ledning och medarbetare stÀmmer överens.För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar genomfördes enintervjustudie med personer ur företagsledningen. Dessutom genomfördes en enkÀtstudie bland medarbetarna pÄ den största avdelningen pÄ företaget.Resultaten visar att ledningen indirekt arbetar med intern Employer Branding pÄ olika sÀtt för att vara en attraktiv arbetsgivare. Detta görs bland annat genom att försöka skapa en gemensam vÀrdegrund, bra arbetsklimat och sociala förutsÀttningar pÄ arbetsplatsen.
ĂgarlĂ€genheter : en studie av upplĂ„telseformens aktuella situation pĂ„ bostadsmarknaden
I maj 2009 blev det möjligt att inneha enskilda lÀgenheter i flerbostadshus med ÀganderÀtt i Sverige. Förhoppningarna var stora frÄn politikernas sida dÄ de förvÀntade sig att det skulle bildas 3000-5000 nya lÀgenheter per Är efter att de nya reglerna trÀdde i kraft. Verkligheten blev en annan och efter drygt tvÄ Är har det endast bildats 387 ÀgarlÀgenheter runt om i Sverige. Att det endast bildats 387 ÀgarlÀgenheter runt om i Sverige gör att det inte riktigt finns nÄgon marknad för ÀgarlÀgenheter idag. Det Àr dÀrför mÄnga som inte kÀnner till vad begreppet ÀgarlÀgenhet innebÀr.
HAR TILLĂMPNING AV KM-SYSTEM POSITIVA EFFEKTERINOM KLINISKT ARBETE? : En kvalitativ studie av kunskapshanteringen pĂ„Thoraxkliniken, Ărebro Universitetssjukhus
Föreliggande studie har utförts som ett kandidatexamensarbete vid Kungliga TekniskaHögskolan i Stockholm. Syftet med studien Àr att identifiera effekter av kunskapshantering inomklinisk vÄrd samt avgöra om dessa har en positiv inverkan pÄ kliniska arbetsflöden.VÄrdmarknaden kan idag som helhet anses vara mycket komplex. Ny teknik och forskning göratt den moderna sjukvÄrden stÀndigt utvecklas och blir allt mer förfinad. En konsekvens av alldenna förÀndring Àr en vÀxande efterfrÄgan av praktisk, proaktiv och omfattande hantering avkunskap. Introducerandet av informations- och kommunikationsteknologi tillför uppenbaramöjligheter till effektivisering inom sjukvÄrden.
FörvÀntningsgapet - Massmedias inverkan pÄ förvÀntningarna mellan klienter och revisorer
Regler och lagar som hanterar revision har över tiden modifierats i syfte att undanröja sannolikheten för att skandaler och oegentligheter skall intrÀffa pÄ nytt. Dessa regelförÀndringar har bidragit till att revisorns roll förÀndrats under det senaste Ärhundradet. Vad sedan klienter har för bild av revisionen samt vad revisorn i sitt arbete Àmnar utföra kan influeras av den makt som massmedia utövar. I takt med detta Àr det inte förvÄnansvÀrt att det uppstÄr vanförestÀllningar gÀllande vad revisionen egentligen innefattar samt vad klienten förvÀntar att revisorn skall leverera eller hur revisorn uppfattar klientens förestÀllningar om vad revisionen syftar till. NÀr sedan massmedias rapportering och inflytande stÀndigt tilltar, hur pÄverkas dÄ förvÀntningarna mellan revisorer och klienter? Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för vilken pÄverkan massmedia kan ha pÄ förvÀntningsgapet mellan klienter och revisorer.
Socker - en söt produkt nu som dÄ
Att bevarandet av biologisk mÄngfald Àr en grundpelare för att nÄ en hÄllbar utveckling enades vÀrldens lÀnder om i Konventionen om biologisk mÄngfald (CBD) som upprÀttades under toppmötet i Rio de Janeiro 1992. I konventionen föresprÄkas den s.k. ekosystemansatsen (EA), vilket Àr en strategi som innebÀr en helhetssyn pÄ ekosystem. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka i vilken grad EA tillÀmpas pÄ nationell och regional nivÄ. FrÄgan Àr ocksÄ om EA Àr en bra utgÄngspunkt för att upprÀtthÄlla biologisk mÄngfald pÄ landskapsnivÄ samt vad som kan öka tillÀmpningen av EA pÄ regional nivÄ.
HollÀndska sjukan En litteraturstudie om effekterna av hollÀndska sjukan pÄ Botswanas textil- och boskapsindustri.
Botswanas ekonomiska tillvÀxt utgör ett sÀllsynt exempel pÄ ett afrikanskt land som har lyckats anvÀnda sina naturtillgÄngar till att driva pÄ en ekonomisk utveckling och samtidigt minimerat effekterna av den sÄ kallade HollÀndska sjukan (HS). HS Àr ett ekonomiskt fenomen som gÄr ut pÄ att en vÀxande sektor som baseras pÄ naturtillgÄngar skadar landets tillverkningssektor och leder dÀrmed till en indirekt de-industrialisering. Botswanas diamantindustri stÄr för drygt 35% av BNP:n och hela 75% av exportintÀkterna vilket gör att landet har en mineralbaserad ekonomi. Detta faktum har gjort landet vÀldigt intressant för forskning. Aktuell forskning har med hjÀlp av ekonometriska metoder visat att landets tillverkningssektor har undvikit eller drabbats minimalt av de effekter som HS utgör.
Ord eller handling? : En kvalitativ flerfallstudie rörande företags CSR-arbete i praktiken.
De senaste tvĂ„ Ă„ren har kantats av finansiella kriser runt om i vĂ€rlden vilket har haft stor inverkan pĂ„ företag. Kriserna har redan visat sig innebĂ€ra att företagen mĂ„ste prioritera och fokusera sina medel i större grad. Ă
ren före dessa kriser ökade företagens arbete med CSR,det sociala ansvaret i samhÀllet. I dagens samhÀlle gÀller det att företagen inte bara fokuserar pÄ den direkta verksamheten som företaget har utan Àven se hur företaget pÄverkar samhÀllet bÄde direkt och indirekt. Det Àr viktigt att företag inte endast riktar uppmÀrksamheten mot verksamhetens finansiella status och intressen utan Àven fokuserar pÄ att ta ett miljömÀssigt och socialt ansvar.Problemformulering:Hur fungerar företagets CSR-arbete (samhÀllsansvar) i praktiken sett utifrÄn de ansvariga och medarbetarna i företaget? Uppsatsen har en kvalitativ ansats genom en flerfallstudie dÀr Ätta personer, ansvariga för CSR samt medarbetare frÄn fyra olika företag i bank- och försÀkringsbranschen intervjuades.Syftet med studien Àr att se hur de valda företagen arbetar med samhÀllsansvar och hur detta implementeras och kommuniceras inom företaget.