Syfte: Syftet är att skapa ökad förståelse för vilka konsekvenser som kan uppstå för medarbetarna till följd av att snabbväxande företag måste gasa och bromsa samt ge förslag på hur personer i chefspositioner kan hantera dessa konsekvenser.Metod: Vi har utfört en kvalitativ studie med induktiv ansats. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer på tre snabbväxande företag, med en chef och två medarbetare i respektive företag.Empiri: I empirikapitlet har vi redovisat insamlat material och sammanställt det utefter tre teman: tempoväxling, påverkan och ledarskap. Samtliga teman har delats upp utifrån både chef- och medarbetarperspektiv. Innehållet i kapitlet är rådata av vad våra respondenter svarade under intervjuerna.Teori/Tolkning: I detta kapitel har vi vävt samman teori och tolkning. Teorierna har innefattat: reaktioner vid förändringar, kommunikation i organisationer, kommunikation i förändringsprocesser, förändringsledarskap, ledarskapets kommunikation samt ledarstil..

Undersökningens syfte är att utifrån en diskursteoretisk ansats beskriva och analysera bakgrunden till Norrköpings folkparks tillkomst samt folkparksstyrelsens uppfattning om den ideale besökaren under slutet av 1800-talet. Granskningen görs med utgångspunkt från frågorna: med vilka argument resonerade folkparkens styrelse att parken skulle byggas, vad kan man utifrån denna argumentation utläsa om folkparkens funktion och vem var den ideale besökaren enligt folkparksstyrelsen? De resultat som framkommit vid analysen bör ses som tolkningar gjorda utifrån Foucaults teorier om disciplinering och makt.Folkparken var under slutet av 1800-talet en social arena för disciplinering av arbetare. Folkparkens utformning i kombination med tillkomsten av ordningsregler och övervakning kan i det här sammanhanget bl.a. ses som ett led i arbetet med att förändra besökarnas beteende.

SammanfattningSyftet med denna studie är att öka förståelsen för rektorers ansträngningar för att höjaskolresultaten. Såväl internationell som inhemsk forskning styrker ett starkt samband mellanskolledarskap och skolresultat. En bra skolledning skapar effektiv kunskapsorganisation medgoda elevresultat. Därför läggs ett särskilt fokus i studien på att öka förståelsen för de kraftigavariationerna i skolresultaten mellan olika skolor i Stockholm utifrån ett ledarskapsperspektiv.Undersökningen består av fyra högstadieskolor i Stockholm och bygger på intervjuer medrektorer samt dokumentanalys från skolorna. Intervjuerna bygger på frågor om skolstrategioch kunskapsorganisationens struktur och kultur.

Kunskap är som mest användbar när den har inflytande och delas med andra varför medarbetarna inom en organisation bör ha möjlighet att lära av varandra. Då en individ delar eller sprider sin kunskap och erfarenhet till någon annan benämns det som kunskapsöverföring.Syftet med denna studie är att undersöka om och hur kunskapsöverföring mellan utvecklare möjliggörs när en organisation inom mjukvaruindustrin använder Scrum som arbetsmetod. Studien avser även undersöka huruvida metoden på något sätt hindrar kunskapsöverföring. För att besvara syftet ställs följande huvudfråga: Hur möjliggör Scrum kunskapsöverföring mellan utvecklare? vilken består av tre delfrågor: (i) Var sker kunskapsöverföring i Scrum? (ii) Vilken typ av kunskap sprids i Scrum? (iii) Vad kan hindra kunskapsöverföringen då Scrum används som arbetsmetod?Med utgångspunkt i teorier om kunskap, kunskapsöverföring och kontexten för kunskapsöverföring samt den teoretiska beskrivningen av Scrum utformades en analysmodell som visar Scrums förväntade stöd för kunskapsöverföring.

I arbetslivet har första linjens chefer haft stora inslag av direkt ledarskap med en traditionellt hög närvaro hos de underställda. Studier visar på en ökad andel administrativa, ekonomiska och personalledande uppgifter för första linjens chefer som får till följd en minskad delaktighet i den dagliga verksamheten men också sämre möjligheter att motivera sin underställda, vilket negativt påverkar verksamheten. I Försvarsmakten har administrativa uppgifter som tidigare genomfördes högre upp i organisationen flyttats till en lägre nivå.Uppsatsens syfte är att öka förståelsen för och kunskapen om plutonchefens arbetssituation efter införandet av anställda soldater och den delegerade arbetsgivarrollen till plutonchefen. Studiens fokus är på plutonchefens avvägning mellan deltagandet i underställdas verksamhet för att utöva direkt ledarskap kontra att genomföra bl.a. personaladministration.I studien används rollteori från socialpsykologin som analysmodell, med utgångspunkt i tidigare forskning och litteratur om första linjens chefer och Försvarsmaktens ledarskapsmodell.

Sammanfattning;Avsikten med detta examinationsarbete är undersöka om ledarskapsutbildningen Future Executive Women (FEW) med manligt mentorskap är en fungerande metod för att öka möjligheten för kvinnliga chefer inom det skånska näringslivet att avancera i karriären. För att få svar på våra frågeställningar, har vi genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med sex av deltagare från utbildningen FEW. De teoriområdena som ligger till grund för examinationsuppgiften, är Kön och organisation, Ledarskap och Ledarskapsutveckling. I början av arbetet antog vi att denna typ av utbildning skulle ge deltagarna någon form av konkreta verktyg för att bryta den mansdominans som råder inom det skånska näringslivet. Nu i efterhand har vi förstått att utbildningen i ett kort tidsperspektiv inte lyckades med det i någon större utsträckning.

Undersökningens syfte är att utifrån en diskursteoretisk ansats beskriva och analysera bakgrunden till Norrköpings folkparks tillkomst samt folkparksstyrelsens uppfattning om den ideale besökaren under slutet av 1800-talet. Granskningen görs med utgångspunkt från frågorna: med vilka argument resonerade folkparkens styrelse att parken skulle byggas, vad kan man utifrån denna argumentation utläsa om folkparkens funktion och vem var den ideale besökaren enligt folkparksstyrelsen? De resultat som framkommit vid analysen bör ses som tolkningar gjorda utifrån Foucaults teorier om disciplinering och makt.Folkparken var under slutet av 1800-talet en social arena för disciplinering av arbetare. Folkparkens utformning i kombination med tillkomsten av ordningsregler och övervakning kan i det här sammanhanget bl.a. ses som ett led i arbetet med att förändra besökarnas beteende.

Organisationer måste idag ha en förändringsberedskap för att ha möjlighet att hänga med i utvecklingen. I denna förändringsberedskap spelar organisationens medlemmar en stor roll, vilket gör att kommunikationen inom organisationen måste fungera och att visionen måste kunna motivera medarbetarna. Syftet med denna uppsats är att undersöka på vilka sätt som chefer och ledning kommunicerar organisationens vision.Undersökningen baseras dels på litteraturstudier om ledarskap, kommunikation, visioner och kultur och dels på fallstudier, som gjordes utifrån intervjuer med ledare från olika sorters verksamheter. De fyra temana ledarskap, kommunikation, visioner och kultur visar sig alla påverka sättet organisationer kommunicerar visionen på. Undersökningens analys grundar sig på att fallstudierna diskuteras och analyseras utifrån teorin.I alla organisationer sker kommunikation hela tiden och med olika uttryck.

SammanfattningSyftet med den här uppsatsen var att undersöka chefers syn på personalarbetet och vikten av de sociala relationerna på arbetsplatsen. Genom att använda oss av en kvalitativ metod och en fenomenologisk ansats har vi studerat hur de arbetar och motiverar medarbetarna samt hur de skapar och bevarar goda relationer. Empirin har samlats in genom tematiskt öppna intervjuer och totalt intervjuades tio stycken chefer inom kunskapsintensiva företag, begränsat till den privata sektorn. I enlighet med den fenomenologiska ansatsen är det chefernas egna tankar och upplevelser som har utgjort fokus i vår analys. Vidare har vi även kopplat det empiriska materialet till den tidigare forskningen och de teoretiska begreppen.

The industry of management training programs is increasing rapidly. Every year numerous organizations sponsor expensive management training programs for their managers, hoping that this will pay off and make the organizations more profitable. The companies that offer these management training programs could be seen as important conveyers of conceptions of leadership. Thus, the purpose of this thesis is to identify similarities between a number of management training programs and see how they are related to different leadership theories , and based on this try to recognize the conceptions of leadership that are conveyed. The study is of qualitative nature and is based on interviews with representatives from five management training companies in Sweden along with a text analysis of written material presented by the companies.

Undersökningens syfte är att utifrån en diskursteoretisk ansats beskriva och analysera bakgrunden till Norrköpings folkparks tillkomst samt folkparksstyrelsens uppfattning om den ideale besökaren under slutet av 1800-talet. Granskningen görs med utgångspunkt från frågorna: med vilka argument resonerade folkparkens styrelse att parken skulle byggas, vad kan man utifrån denna argumentation utläsa om folkparkens funktion och vem var den ideale besökaren enligt folkparksstyrelsen? De resultat som framkommit vid analysen bör ses som tolkningar gjorda utifrån Foucaults teorier om disciplinering och makt.Folkparken var under slutet av 1800-talet en social arena för disciplinering av arbetare. Folkparkens utformning i kombination med tillkomsten av ordningsregler och övervakning kan i det här sammanhanget bl.a. ses som ett led i arbetet med att förändra besökarnas beteende.

Purpose of the study was to illustrate how emotional competence can be important for leadership and to explore the possibility of improving emotion perception ability after training. Participants in this study were 40 managers, divided into control and experimental group, within public administration. The participants implemented a data-based emotion perception test, which were done twice at every occasion, with intervention consisting of information or education between test- and retest. The result showed a clear improvement after intervention, in which no difference was found between control and experimental group, which has been discussed on the basis of the likelihood of a training effect occurred between test-retest. Conclusions about emotional competence or leadership ability could not be drawn from the results of the emotion perception test.

Syftet med denna studie är att undersöka hur ledare beskriver de processer som uppstår in en multikulturell ledningsgrupp. Studien är designad som en fallstudie omfattande en multikulturell ledningsgrupp, med tio personer från sju olika nationaliteter. Teorier om ledarskap, multikulturalitet och gruppdynamik används för att visa på de komplexa grupp-processer som antogs kunna framträda. Forskningsfrågan som besvaras är: ?Vilka inomgruppsliga processer framträder i en multikulturell ledningsgrupp när gruppen samtalar om ledarskapet, multikulturaliteten och gruppdynamiken i den egna gruppen?? Huvudsaklig metod har varit fokusgruppmetoden.

Uppsatsen syftar till att undersöka förväntningarna hos framtidens arbetskraft och dess tankegångar gällande ledarskap inom restaurangbranschen. I bakgrunden behandlas bland annat ungdomsledarskap. Där är det likt många andra ledarskapsteorier viktigt att vara en förebild och på ett humanistiskt sätt leda en grupp till framgång. Empirin införskaffades genom en enkätundersökning på hotell- och restauranggymnasieelever i årskurs tre. Resultatet visar att egenskaper som efterfrågas av eleverna är en ansvarstagande ledare som värderar teamkänsla och är en lagspelare.

Syftet med uppsatsen är att utröna om, på vilket sätt och varför graden av delaktighet i det strategiska arbetet skiljer sig åt mellan ett kunskapsintensivt tjänstföretag och ett tillverkande företag. Vidare syftar denna uppsats till att beskriva hur framgångsrika företagsledare skapar delaktighet i företagets strategiska arbete. Studien har genomförts som en fallstudie där insamling av datamaterial skett genom personliga intervjuer och enkäter. Resultatet visar att medarbetarna har större delaktighet i det strategiska arbetet i det kunskapsintensiva tjänsteföretaget. Det kunskapsintensiva tjänsteföretagets vision, affärsidé, kultur och värderingar, stödjer delaktighet i det strategiska arbetet i större utsträckning.