Syftet med uppsats är att belysa vilken innebörd medarbetare (undersköterskor, habiliteringspersonal) ger det nära ledarskapet, som är nuvarande ledarskapsinriktning i organisationen Lysekils kommun. Studien belyser även vilka förväntningar medarbetarna har om ett nära ledarskap och om det finns ettbehov av att utveckla ledarskapet så att de enligt medarbetarna handlar om ett nära ledarskap. För att besvara detta syfte har sju kvalitativa intervjuer genomförts. Intervjuerna har sökt svar på informanternas tankar och förväntningar vad som enligt dem kännetecknar ett nära ledarskap, samt om de anser att något behöver utvecklas inom detta område.Resultatet visar på att medarbetarna framförallt tänker att nära ledarskap handlar om tillgänglighet, nåbarhet och en delaktighet på enheten. Chefens betydelse av närvaro på enheten ser olika för medarbetarna beroende på om deras chef sitter på enheten eller är utlokaliserad på annan enhet.

Läraren har idag många olika roller i sitt yrke. Bland dessa är lärarens ledarskap en mycket viktig del. Det övergripande syftet med detta arbete är att försöka ta reda på vad olika lärare har för syn på ledarrollen i klassrummet.Arbetet består av en litteraturstudie och en empirisk studie i form av kvalitativa intervjuer med fyra stycken lärare. I litteraturstudien presenteras några definitioner av begreppet ledarskap samt några olika sätt att se på ledarskapsprofiler: klassiska ledarstilar med motpolskaraktärer, ledarstilar ur ett psykoanalytiskt perspektiv och det situationsanpassade ledarskapet. Resultaten visar på att de intervjuade lärarna anser att tryggheten och lugnet är det viktigaste att inbringa i klassrummet.

Historiskt har forskningen inom ledarskap fokuserat på ledarens karaktärsdrag och beteende, olika ledarstilar samt dess påverkan för organisationens framgångar. Denna studie avser en annan vinkling, då fokus ligger på hur första linjens chefer upplever sin arbetsvardag, deras möjligheter att utöva ledarskap samt skillnader och likheter mellan manlig och kvinnlig ledarstil. Den metodologiska referensramen i studien är en fallstudie då ett stort privat företag, som verkar i Sverige och utomlands, inom en kvinnodominerad bransch har studerats. Det empiriska materialet baseras på fem semistrukturerade intervjuer, tre med kvinnor och två med män, och samtliga arbetar som första linjens chefer i det utvalda företaget. Materialet inkluderar även interndokument, angående organisationsstruktur och kultur samt könsfördelning.

Titel: Den kommunalt fängslade mellanchefen: En kvalitativ beskrivning av mellanchefers utövande av ledarskap. Inledning: Kommunal verksamhet är starkt påverkbar av sin omgivning och måste kontinuerligt anpassa sig till denna samtidigt som den strävar efter en förutsägbarhet. Denna komplexa miljö inverkar på mellanchefers möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap, och därför ställs det krav på att man som chef är anpassningsbar och medveten om sitt personliga ledarskap.Problemformulering: Hur ser chefer i olika hierarkiska positioner på sin möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap?Syfte: Syftet med vårt arbete är att undersöka, beskriva och skapa en förståelse för chefers möjlighet att, på olika hierarkiska nivåer, utöva sitt personliga ledarskap i ett sammanhang påverkat av inre och yttre faktorer.Metod: För att besvara vårt forskningsproblem valde vi att använda oss av en kvalitativ metod. Genom ett hermeneutiskt tolkningssätt och ett abduktivt angreppssätt så analyserade vi de sex semi-strukturerade intervjuer vi utförde.Slutsats: Den slutsats vi drog är att ledarskapsutbildningens utformning och den begränsade rörelsefrihet som ges, resulterar i en konflikt mellan organisationens mål och en chefs möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap. .

Innovation kan anses vara ett nyckelord för svenskt företagande och forskning pekar på att innovation till stor del är en fråga om ledarskap. Att bryta rutiner och vara nytänkande är centralt. Utmaningen för innovativa ledare ligger därigenom i att skapa ett företag där nytänkande sker naturligt. Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera hur innovativt ledarskap utförs i praktiken. Då tidigare forskning främst rört stora tillverkningsföretag har denna studie inriktats på små innovativa IT-företag.

Denna uppsats är en kvalitativ fallstudie om ledarskap, kommunikation, delaktighet och målstyrning på Område Rehabilitering vid Universitetssjukhuset i Örebro. Studien omfattar tre semistrukturerade intervjuer med områdes-, kliniks- och avdelningschefer.Syftet med denna uppsats är att beskriva hur Rehabiliteringsområdets chefers beskrivningar av begreppet ledarskap stämmer överens med teori om gott ledarskap. Detta då USÖ i sina verksamhetsplaner framhäver ett ?bra ledarskap? som en viktig framgångsfaktor. Vidare är uppsatsens syfte att skapa en ökad förståelse för och beskriva hur cheferna arbetar med ledarskap, kommunikation, delaktighet och målstyrning för att uppnå ett bättre resultat vid den Kvalitets, Arbetsmiljö och Kompetens (KAK) undersökning som ska genomföras under hösten 2006.De frågeställningar vi avser att besvara för att uppfylla uppsatsens syfte är:?Hur beskriver cheferna inom Rehabiliteringsområdet ledarskap? Går deras beskrivningar att relatera till teori om gott ledarskap??Hur arbetar cheferna inom Rehabiliteringsområdet med ledarskap genom målstyrning, kommunikation och delaktighet för att uppnå ett bättre resultat vid KAK 2006?Vi har funnit tydliga kopplingar mellan alla tre respondenternas ledarskapsbeskrivningar och teori om gott ledarskap.

Syftet med denna uppsats är att beskriva ledarskapet i kunskapsintensiva företag med avseende på hur den situationsanpassade ledarskapsmodellen påverkat utformningen av deras interna chefsprogram och vad det finns för stöd för cheferna i deras ledarroll. Studien är baserad på en fallstudie av tre stycken läkemedelsföretag där vi intervjuat totalt nio personer, en HR- ansvarig och två mellanchefer på respektive företag. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer där det är intervjusvaren som ligger till grund för resultatet. I studien framkom det att alla tre företagen använder situationsanpassat ledarskap men att de tillämpar detta på olika sätt i organisationen och att ledningen och företaget använder modellen när de ska anpassa sig efter individen och situationen. En kunskapsintensiv organisation kännetecknas av självgående individer som kan vara svåra att styra och därför är det viktigt att en chef kan hantera detta och anpassa sin ledarstil utifrån den enskilda individens behov.

Delaktighet och inflytande i arbetslivet är en central bestämningsfaktor för anställdas hälsa. För att medarbetare ska kunna bli delaktiga och påverka på arbetsplatsen identifierades chefers ledarskap som en nyckelfaktor för att det ska bli möjligt. Genom att chefer delegerade uppgifter och beslut till medarbetarna samt förde en ständig dialog, främjades medarbetarnas delaktighet. Syftet med studien var att undersöka chefernas uppfattning om sitt ledarskap som gjort att de uppnått hög delaktighet bland sina medarbetare. Som metod användes en empirisk design med kvalitativ ansats och telefonintervjuer som datainsamlingsmetod.

Syftet med studien var att illustrera avdelningsledares roller och möten i det dagliga arbetet. Uppdraget som avdelningsledare på en högskola är speciellt då avdelningsledaren arbetar inom tre olika kulturer samt är begränsat i både tid och omfattning. Studien har utförts genom observationer där tre avdelningsledare har följts. Resultatet visar att 64 % av arbetstiden gick åt till olika typer av möten och de vanligaste ledarskapsrollerna som observerades var som ledare och informationsspridare. Vidare bedömdes avdelningsledarna bedriva ett ledarskap som visade sig till övervägande del vara vad som enligt Luthans (1988) är ett effektivt ledarskap för organisationen, snarare än ett karriärinriktat ledarskap..

Syftet med studien är att utöka förståelsen för vad som påverkar förtroendefulltledarskap, genom en fallstudie av ledarnas och de leddas upplevelser på enarbetsplats.TeoriTeorier kring vad bra ledarskap är har varierat, men de senaste åren har relationenmellan ledare och medarbetare betonats mer och mer. Utifrån begreppen ledarskap, tillit och förtroende beskrivs teorier bakom det som i den här studien sammanfattas som förtroendefullt ledarskap.MetodEn kvalitativ fallstudie med abduktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer med medarbetare, enhetschefer och avdelningschef på säljavdelningen på ett IKEA- varuhus. Analys av empiriskt material utifrån teoretiskt ramverk. Studien följer vetenskapsrådets forskningsetiska riktlinjer, och strävar i sin metod efter så hög transparens som möjligt.ResultatFörtroendefullt ledarskap påverkas av relationer.

Uppsatsens syfte var att undersöka vilka uppfattningar skidskyttetränare och utövare har, om hur en yttre feedback kan påverka utövarnas självförtroende. För att få mer information om hur utövarna reagerar på feedback togs även tränarnas upplevelser och tankar med, eftersom det kan vara svårt att som individ analysera sitt eget självförtreonde och se vad som påverkar en själv. Utifrån intervjuer med 8 skidskytteutövare och 3 skidskyttetränare som verkat på internationella tävlingar för Sverige, samlades information in om deras tankar och upplevelser inom yttre feedback och dess påverkan på utövarnas självförtroende. Resultatet visade att yttre feedback påverkar utövarnas självförtroende, varav en direkt yttre feedback ansågs mest kunna påverka självförtroendet. En indirekt yttre feedback ansågs vara bra för självförtroendet i längden, om den innehöll konstruktiv information.

Bakgrund: Ledarskap är ett omfattande begrepp med skiftande definitioner. Ledarskap kan ge föreställningen av inflytelserika, driftiga personer som påverkar både organisationen och dess medarbetare. För att dels fördjupa oss inom ledarskapsområdet och dels finna vad som kan ligga bakom en ledares unika förmåga att nå ut till sin omgivning valde vi att studera Jan Stenbeck. Många har en åsikt om honom och han beskrivs som en karismatisk, mäktig person med en stark vision. Syfte: Uppsatsens syfte är att genom de tre valda perspektiven karisma, vision och makt studera Jan Stenbeck som ledare samt därmed diskutera vad som gjorde honom inflytelserik.

Ledarskap är idag ett högst aktuellt ämne. Företag etablerar sig i andra delar av världen och globaliseringen gör att organisationer måste integrera med andra kulturer än sin egen. Ledarskap blir då en nyckelkomponent och ett konkurrensmedel. I vår uppsats vill vi granska fenomenet ledarskap i en annan kulturell kontext än vår egen. Med hjälp av ett MFS-stipendium från Sida fick vi möjlighet att åka till Sihanoukville, Kambodja för att att göra en undersökning om ledarskap och kultur.

Juliusson, K. Vad är hälsofrämjande ledarskap? ? en empirisk studie om hur le-darskapet ses ur ett hälsoperspektiv. Examensarbete i folkhälsovetenskap 20 po-äng. Malmö Högskola: Hälsa och samhälle, Enheten för biomedicinsk laborato-rievetenskap, folkhälsovetenskap och omvårdnad, 2005. Ledaren spelar en betydande roll när det gäller medarbetarnas arbetsmiljö.

Bakgrund: Ledarskap har sedan en lång tid tillbaka varit en viktig aspekt för att nå tillväxt inom organisationer och för att få medarbetarna att prestera. Just ledarskapet belyser flera viktiga aspekter i arbetslivet för att skapa en relation mellan ledaren och dess medarbetare. Jag har med bakgrund av detta intresserat mig för viktiga aspekter för att uppnå ett bra ledarskap som leder medarbetare och organisationer mot tillväxt.Forskningsfråga: För denna uppsats lyder forskningsfrågan som följande:Hur ser ledare på ledarskapets påverkan i en organisation?Syfte: Syftet med denna uppsats är att kartlägga viktiga element och egenskaper hos en ledare för att se vilka framgångsfaktorer som är krävs för ett bra ledarskap. Ambitionerna är att genom empiri och intervjuer få fram en bra ledarskapsteori för att leda medarbetare och organisationer mot framgång.Metod: Jag har använt mig av en kvalitativ forskningsmetod.