Mycket forskning har bedrivits om könslöneskillnader på arbetsmarknaden, så väl i Sverige som internationellt. Att kvinnor generellt sett har lägre lön än män är ett välkänt faktum och det har framförts en rad teorier till orsaken. Det har dock inte genomförts lika många studier rörande löneförmåner och detta har heller inte studerats på ett nordiskt material under senare år. Resultat ifrån nordisk forskning som genomfördes på data från år 1989 tyder på att könslönegapet riskerar att underskattas om löneförmåner inte inkluderas i lönemätningen. Dock indikerar forskningsresultat från USA snarare att könslöneskillnader överskattas om löneförmåner ej inkluderas i analysen.

Uppsatsens syfte är att undersöka i vilken utsträckning de ledare som ingår i min undersökning arbetar med ökat medarbetarinflytande. Jag vill även kunna identifiera faktorer som kan stå i vägen för detta arbete. Uppsatsens teoretiska avsnitt beskriver teorier kring medarbetarskap och ledarskap. Avsnittet mynnar ut i en presentation av modellen för Krav, kontroll och socialt stöd samt en modell för att analysera medarbetarskap i relation till kontextuella faktorer. Teorin aktualiseras i avsnittet för "Operationalisering av modellen" där jag för samman begrepp från modellen för krav, kontroll och stöd med teorier om ledarskap.

Hur motiveras Sveriges deltagande i internationella insatser? Överväger nytta eller moral?Med utgångspunkt i klassisk retorik undersöks genom kvalitativ textanalys och komparativ metod hur deltagande i internationella insatser motiveras. Genom att studera övergripande och policygivande dokument undersöks hur den generella motivbilden är konstruerad, vilket därefter används till att utforma det analysverktyg som används för att undersöka och jämföra insatsspecifika motiv. Tre insatser undersöks: UNIFIL (2006-2007), EUFOR Tchad/RCA (2008) och OUP Libyen (2011).Resultatet antyder att deltagandet motiveras med både nytta och moral. I den generella motivbilden överväger nyttomotiven, varvid egennyttiga motiv ges en framträdande plats.

Syftet med denna studie är att se om metoden upprepad läsning kan ha någon effekt på elevers läsbeteende, attityd och motivation till läsning. Studien består av en teoretisk del och en empirisk del där elever deltagit i en fyra veckor lång intervention och där elever, föräldrar och lärare intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Elevers attityd, motivation och läsbeteende kan påverkas i positiv riktning vid användandet av lästräningsmetoden upprepad läsning. Detta sammanfattar kort resultatet av denna studie. I litteraturen framhålls flera beståndsdelar som kan påverka en elevs attityd och motivation till läsning. Inre och yttre motivation är två beståndsdelar som styr till exempel varför och av vilken anledning som en elev läser.

Den svarta marknaden kostar staten ca 70 miljarder kr eller ca 4% av bruttonationalprodukten. Ekonomisk brottslighet i sin helhet är ett omfattande och aktuellt problem. Kontantbranschen är den bransch som främst berörs av detta. Restaurangbranschen är en av de omtalade branscherna där manipulation av kassaregister pågår. Detta brott sker på många olika sätt, vilket dels kan bero på att det idag inte existerar någon regel som innebär att samtliga ska ha ett kassaregister.Syftet med denna uppsats har varit att ur empiriskt underlag öka kunskapen om del mängden av manipulation av kassaregister.

???????Främsta anledningen till att kontant rörlig ersättning existerar är för att motivera ledningen till att arbeta mot aktieägarnas främsta mål, vilket är en ökad avkastning  (Kaplan & Atkinson, 1998). Dock kan en rörlig kontant ersättning resultera i att ledningen endast arbetar efter kortsiktiga mål vilket kan leda till ett högt risktagande och är därmed riskfullt för företaget (Jacobsson, 2010). Den 1 januari år 2010 gav därför Finansinspektionen ut nya regler, FFFS 2009:6, som innebar att för anställda som har inflytande över ett företags risknivå ska minst 60 procent av deras rörliga ersättning betalas ut efter tre år eller mer. Finansinspektionen ger även ut nya regler, CRD III, som är mer preciserad om den rörliga ersättningens form och träder i kraft 1 januari 2011.

Unga män i Sverige idag förknippas ofta med sociala problem vilket också understödjs av aktuell statistik som visar att det är unga män mellan 16 och 24 år som i störst utsträckning blir utsatta för misshandel och utmärker sig vad det gäller andelen misstänkta våldsbrott. Den här studien syftar till att undersöka hur till synes vanliga unga män ser på sig själva som män, vilket utrymme våld har i deras vardag och om, och i så fall på vilket sätt, våld är en del i deras manliga identitetsskapande. Slutsatsen av undersökningen är att de unga männen har en stereotyp bild av vad manlighet generellt står för. Däremot är de själva något ambivalenta vad det gäller sin egen identitet som män, och är ännu inte redo att gå alltför långt bortifrån den stereotypa bilden av hur en man anses ska vara. I undersökningen framgår också att våld inte är något normaliserat för dessa unga män.

Sedan täckrotplantornas introduktion i slutet av 1960 talet har man försökt att hittaodlingsätt som minskar rotformationer (t ex rotsnurr och rotknän) hos plantorna. Närrötterna är deformerade ökar risken för instabilitet, stamkrökar, tjurved, rotröta ochrotbrott hos trädet. Många olika behållartyper har tagits fram under åren. En av desenaste metoderna för att undvika deformationer går ut på att odlingsbehållarnas insidorbeläggs med en kopparbaserad färg. Metoden innebär att rötterna, då de kommer emotden belagda kanten, slutar att växa på längden, roten går som i dvala.

Skolans styrdokument talar idag om vilka skyldigheter förskolan och skolan har gentemot barn i behov av särskilt stöd. De båda pedagogiska verksamheterna skall förmedla människors lika värde och skall anpassas till varje barns behov och förutsättningar. Syftet med uppsatsen är att genom intervjuer med pedagoger belysa hur de tänker kring sitt didaktiska och pedagogiska arbets- och förhållningssätt kan inverka på barn med koncentrationssvårigheter.I litteraturdelen tas relationen mellan individ och miljö upp. I undersökningen beskrivs skilda uppfattningar om bakomliggande orsaker till att ett barn har koncentrationssvårigheter. Här lyfts även olika perspektivs eventuella påverkan fram.Metodvalet är en kvalitativ undersökning med personliga intervjuer.

Uppsatsen bygger på sju enskilda intervjuer med vårdpersonal på ett större äldreboende i södra Sverige. Syftet är att belysa hur personalen trivs och vad som kan inverka på trivseln samt klargöra vad en bra respektive dålig arbetsmiljö kan vara. Därutöver diskuteras hur förhållandet kan se ut mellan sjukskrivningar, dålig arbetsmiljö och otrivsel. Frågeställningarna är: Hur trivs personalen på sin arbetsplats? Vad kan inverka på om man trivs eller inte trivs? Vad upplever personalen som en bra respektive dålig arbetsmiljö? När kan otrivsel och/eller dålig arbetsmiljö leda till sjukskrivningar? Metoden som använts är av kvalitativ karaktär i form av semistrukturerade intervjuer.

Mitt syfte med undersökningen har varit att undersöka elevers arbetet med att skapa musikvideo. De frågeställningar jag har använt mig av är vilka strategier de använt sig av, vilka förebilder de refererar till och om det är möjligt att integrera musikvideoskapande i musikundervisning. Min metod har varit att observera, videofilma och intervjua tre elevgrupper som arbetade med musikvideoskapande på ett högstadium. I resultatet fann jag kategorierna investerad tid, informellt lärande, fokus i arbetet, social kompetens, användande av symboler, kontroll över skapandet och att särskilja sig, vilka jag ser som delar i elevernas identitetskapande..

Sammanfattning Arbetets syfte är att undersöka vilka byggnadstekniska lösningar som skulle kunna tillämpas utifrån ett brottsförebyggande perspektiv i området Varberga i Örebro. Området Varberga i Örebro är ett så kallat miljonprogramsområde. Den här typen av område brukar utmärkas av deras storskalighet och att bebyggelsetypen brukar se likadan ut i området. Varberga består av trevåningshus i rött tegel, där ca fyra bostadshus utgör en gård. En del av de miljonprogramsoråden som finns i Sverige visade sig med tiden få problem med hög omflyttning, likartad befolkningssammansättning, sämre social kontroll och anonymitet mellan de boende i området.

Syftet med studien var att undersöka samband mellan global arbetstillfredsställelse, personlighetsegenskaper, psykosociala arbetsmiljöaspekter och arbetsattityder på arbetstagare i en verkstadsindustri. Dessutom var syftet att få ökad kunskap om vad det är som bidrar till global arbetstillfredsställelse. 74 deltagare besvarade frågeformuläret innehållande 53 påståenden rörande global arbetstillfredsställelse, personlighet, arbetsattityder och psykosociala arbetsmiljöaspekter. Resultatet visade samband mellan global arbetstillfredsställelse, upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön och arbetsattityderna job involvement, organizational commitment och arbetsengagemang. Det fanns inget samband mellan personlighetsegenskaperna och global arbetstillfredsställelse.

De senare års skandaler i offentliga organisationer har ökat kraven på att kontrollen av medborgarnas resurser förvaltas på så sätt som är lagstadgat och effektivt. För att kunna få den interna kontrollen förankrad krävs det ökad dialog och kommunikation mellan kommunens olika avdelningar. Ansvaret för den interna kontrollen måste klargöras så att alla berörda inom organisationen vet vad som gäller vid utförandet av kontrollen.I min studie har jag använt mig av att gå djupare in i problematiken intern kontroll. Jag har utgått från en fallstudie med en deduktiv ansats. Den teori som jag har använt mig av är agentprincipalteorin och den modell som användes för att underlätta min forskning kallas för COSO-modellen..

För första gången någonsin arrangerar Sverige år 2005 ett möte för länder som ingår i Nato och Partnerskap för fred, PFF. Med utgångspunkt i detta fokuserar uppsatsen på hur Sveriges nuvarande relation till Nato kan förstås, och på möjligheterna för Sverige att stå neutral i händelse av krig.Studien utgår från utrikesminister Laila Freivalds officiella retorik om säkerhetspolitik under år 2004 och 2005. Totalt analyseras fem tal med hjälp av tre teorier. Dessa behandlar Sverige som liten stat, Nato:s nya roll och den förändrade hotbilden samt utvecklingen av den svenska säkerhetspolitiken.Resultatet visar att Freivalds i sin retorik bortser från att Sverige är ett litet land med begränsat inflytande i den internationella politiken. Hon målar upp en komplicerad och global hotbild som indirekt riktas mot Sverige, och ger en uppfattning av att Sverige är i behov av säkerhetspolitiskt samarbete.