Sök:

Sökresultat:

1578 Uppsatser om Indirekt klimatpćverkan - Sida 65 av 106

Controllerns förÀndrade roll : En systematisk litteraturstudie

Den ha?r studien underso?ker beskrivningar av controllerns roll och dess funktion under tre decennier i Europa. Studien utga?r fra?n en systematisk granskning av vetenskapligt granskade artiklar som publicerats i tolv ledande journaler under perioden 1990-2014. Begrepp och funktioner underso?ks tillsammans med val av forskningens teoretiska ansatser och metoder.Resultatet i studien visar att det finns tydliga faser av forskningens beskrivningar av controllern, en tidig fas da?r rollen frigo?rs fra?n tidigare fo?resta?llningar av en ekonom som hanterar redovisning och kassaflo?den, en mellanfas da?r rollen pa?verkas av exempelvis nya tekniker som IT-sto?d och affa?rssystem leder till att omdefinitioner av rollen anses vara viktiga samt en modern fas da?r tidigare rolluppdelningar ifra?gasa?tts och fokus ligger pa? rollens makt i organisationen och mo?jligheter att skapa sin egen yrkesidentitet.

Religionsutövning i arbetslivet : Ett nyanserat perspektiv pÄ hur religiösa intressen kan tillvaratas pÄ den svenska arbetsmarknaden

The aim of this essay is to investigate how a demarcation is made between employees? right to religious freedom next to employers? interest in running their enterprise in an efficient way. Case law shows that the Arrowsmith-principle forum internum and forum externum could be used when a demarcation has to be made. Furthermore, case law shows that that the employee?when accepting a contract of employment?have accepted certain restrictions of his or her religious freedom.

Den störande grannen : En kritisk analys av reglerna om störningar i olika boendeformer

Det ha?r a?r en rapport da?r konstruktionen av en Utforskandemiljo? fo?r matematik och teknik beskrivs. Vi har utformat en Utforskandemiljo? med varierande material fo?r ett kollaborativt utforskande inom a?mnesomra?dena matematik och teknik, samt ett kompletterande multimodalt arbetsmaterial i form av korta filmer som ska ha en introducerande och inspirerande verkan. Va?rt sa?tt att ta?nka om kunskap och la?rande utga?r fra?n ett konstruktionistiskt perspektiv och barnen som i fo?rsta hand ska fa? ta del av utforskandemiljo?n a?r i a?ldern ett till tre a?r.

Kan vaccination av barn yngre Àn tvÄ Är med heptavalent konjugerat pneumokockvaccin förebygga öroninflammation?

Pneumokockinfektioner finns av bĂ„de allvarligare och mer harmlösa slag och kan drabba mĂ€nniskan i olika Ă„ldrar. Meningit, sepsis, pneumoni, sinuit och otit Ă€r infektioner som vanligen orsakas av bakterien Streptococcus pneumoniae för vilken drygt 90 olika serotyper finns beskrivna. Mest utsatta för dessa infektioner Ă€r barn under tvĂ„ Ă„r, Ă€ldre personer över 65 Ă„r samt personer med nedsatt immunförsvar och vissa kroniska sjukdomar. År 2001 godkĂ€ndes ett heptavalent konjugerat pneumokockvaccin, avsett för yngre barn, innehĂ„llande serotyperna 4, 6B, 9V, 14, 18C, 19F och 23F. Varje serotyp Ă€r konjugerad till ett bĂ€rarprotein som bidrar till antikroppsbildningen hos barn yngre Ă€n tvĂ„ Ă„r.MĂ„let med denna litteraturstudie har varit att undersöka om vaccinering av barn yngre Ă€n tvĂ„ Ă„r med det heptavalenta konjugerade pneumokockvaccinet kan förebygga öroninflammation.

Gör individuell lön skillnad? : Chefer och medarbetares uppfattning om den individuella lönesÀttningens verkan pÄ motivation och mÄluppfyllelse i offentlig sektor. En fallstudie vid LuleÄ kommun.

Under 1900-talets senare hÀlft har lönesÀttning via enskilda lönesamtal, sÄ kallad individuell lönesÀttning blivit den rÄdande lönebildningen i offentlig verksamhet. Tidigare utgick den offentliga sektorns lönebildning frÄn löneskalor och tarifflöner, sÄ kallad lönetrappa efter Älder och erfarenhet. Den offentliga sektorn kan anses vara en komplex organisation pÄ grund av dess krav pÄ demokrati, hushÄllande med samhÀllets resurser och tillÀmpande av offentlighetsprincipen. Dessa kan ha en pÄverkande effekt pÄ hur lönebildningen ser ut samt den individuella lönens funktion som belöningsincitament och styrmedel. Syftet med detta examensarbete var att genom en intervjustudie med fenomenografisk ansats undersöka vilka uppfattningar som fanns ute i den offentliga verksamheten kring den individuella lönen och dess effekter.

DÀrför vÀljer företagare aktiebolag idag

Handledare: Johanna HanssonExaminator: Per ForsbergTitel: Da?rfo?r va?ljer fo?retagare aktiebolag idagBakgrund: Denna uppsats har sin utga?ngspunkt i de fo?ra?ndringar som skett fra?n statens sida vad ga?ller aktiekapital och revisorsplikt. Detta skapade en tanke om vad det a?r som faktiskt pa?verkar fo?retagarnas beslut att va?lja aktiebolag.Syfte: Studiens syfte a?r att beskriva vilka faktorer som a?r viktigast i fo?retagares val av bolagsformen aktiebolag efter de fo?ra?ndringar i lagar och regler som skedde a?r 2010. Detta ska go?ras genom en ja?mfo?relse av svar fra?n respektive respondent fo?r att sedan ta fram de viktigaste kategorierna utifra?n den teori som tagits fram.

Det nya Sverige. Studie av Public Relations inom politiken

Politiken i Sverige har de senaste Ären blivit allt mer medialiserad, vilket innebÀr att medierna har en stor makt att pÄverka politiken indirekt eftersom det Àr via dem som nyheter och information sprids. Inom det politiska omrÄdet har Public Relations (PR) fÄtt ett allt större utrymme genom dess arbete med organisationer, politiska organ/ aktörer, journalister och media och sÄ vidare. PR-bolagen arbetar i det ?dolda? och det framgÄr inte alltid för mottagaren att det Àr en PR-byrÄ som konstruerat meddelandet. Eftersom PR-byrÄerna har ett stort nÀtverk har de sÄledes mÄnga kontakter, vilket ger dem en viss makt nÀr det gÀller olika sakfrÄgor eftersom de anvÀnder sig i hög grad av lobbning för att Ästadkomma opinionsbildning och annan pÄverkan.

Nyhetsjournalister och informatörer : hur lokala nyheter samproduceras

Jag vill med denna uppsats ta reda pÄ hur nyhetsjournalister och informatörer i en mellanstorstad interagerar med varandra. Min huvudsakliga problemformulering Àr: Hur ser förhÄllandet mellan nyhetsjournalister och informatörer ut sett utifrÄn vem som styr mest? Vad Àr det som gör att aktörerna hamnar i överlÀge respektive underlÀge?Jag har sammanlagt intervjuat nio yrkesverksamma. Sex av dem Àr journalister som arbetar pÄ Sveriges Radio Kronoberg och SmÄlandsposten. Tre Àr informatörer som representerar offentliga myndigheter, nÀmligen Landstinget Kronoberg och Polisen Kronoberg.Mina resultat visar att relationen mellan journalister och informatörer Àr högst förÀnderlig.

?Det blir ju nÄgon sorts skendemokrati? : elevinflytande i Ärskurs sju och Ätta i en skola som arbetar med Àmnesintegrerade temaomrÄden

Att elever ska ha reellt inflytande i svensk skola betonas starkt i styrdokumenten. Tidigare studier visar att elever har begrÀnsat inflytande i undervisning. Elevcentrerad undervisning ses ofta som nÄgot som ger högt elevinflytande. DÀrför syftar denna studie till att undersöka hur elever och lÀrare beskriver elevers inflytande i en skola som arbetar vÀxelvis med traditionell Àmnesundervisning och Àmnesintegrerade temaomrÄden som kan ses som en form av elevcentrerad undervisning. FrÄgor som besvaras Àr vilka möjligheter elever har till inflytande i undervisningen samt vad som kan begrÀnsa elevinflytande.

"Det blir ju nÄgon sorts skendemokrati" : elevinflytande i Ärskurs sju och Ätta i en skola som arbetar med Àmnesintegrerade temaomrÄden

Att elever ska ha reellt inflytande i svensk skola betonas starkt i styrdokumenten. Tidigare studier visar att elever har begrÀnsat inflytande i undervisning. Elevcentrerad undervisning ses ofta som nÄgot som ger högt elevinflytande. DÀrför syftar denna studie till att undersöka hur elever och lÀrare beskriver elevers inflytande i en skola som arbetar vÀxelvis med traditionell Àmnesundervisning och Àmnesintegrerade temaomrÄden som kan ses som en form av elevcentrerad undervisning. FrÄgor som besvaras Àr vilka möjligheter elever har till inflytande i undervisningen samt vad som kan begrÀnsa elevinflytande.

Genus i historieundervisningen : Problem och möjligheter ur ett gymnasielÀrarperspektiv

Syftet med den hÀr uppsatsen har varit, dels att undersöka ett antal historielÀrares förstÄelse av och attityd till anvÀndandet av begreppet genus i historieundervisningen pÄ gymnasiet, dels att analysera vad jÀmstÀlldhetsmÄlen i gymnasieskolans styrdokument egentligen sÀger om be-greppet genus och om detta bör tolkas som ett direktiv att implementera genus i historieun-dervisningen. Undersökningen genomfördes i tvÄ steg. Gymnasieskolans styrdokument; skollagen, lÀ-roplanen för de frivilliga skolformerna samt Àmnesbeskrivning och kursplaner för historia A, B och C, nÀrlÀstes och analyserades utifrÄn en genusteoretisk grund. DÀrefter intervjuades sex utvalda gymnasielÀrare i historia kring begreppet genus i teori och praktik. Resultatet analyse-rades och kategoriserades dÀrefter sÄ att lÀrarnas genusmedvetenhet och attityd till anvÀndan-de av genus i historieundervisningen gick att identifiera.Styrdokumentsgranskningen visade att styrdokumenten idag inte sÀger nÄgonting expli-cit om anvÀndandet av ett genusperspektiv i historieundervisningen men att skollagens och lÀroplanens jÀmstÀlldhetsdirektiv vilar pÄ en genusteoretisk grund och dÀrmed indirekt krÀver ett genusperspektiv i den konkreta undervisningen.

Identitet pÄ webben - Förmedlandet av företags identiteter med hjÀlp av webbdesign

Hur vida företag skiljer sig frÄn mÀngden och förmedlar en tydlig bild av sig sjÀlva och vad de stÄr för Àr avgörande för deras överlevnad. Företag som inte lyckas att förmedla sin identitet till allmÀnheten pÄ ett tydligt sÀtt riskerar att försvinna i den stora massan av företag. Att förmedla en tydlig bild av företaget via företagets hemsida, vilket granskas i denna studie, har blivit en allt viktigare uppgift dÄ Internet vÀxt och kommit att bli ett allt mer betydelsefullt medium för informationssökning. Problemet Àr att det finns lite kunskap om hur företags identitet förmedlas via en hemsida och dess design, varför mÄnga företag misslyckas med att skapa en verklighetstrogen och tydlig bild hos de mÄlgrupper de vÀnder sig till. Det finns Àven ett ?hÄl? inom vetenskapen dÄ det vid detta arbetes författande inte fanns nÄgra studier som behandlar detta Àmne.

Orsaker till sjuksköterskans trötthet

Syftet med litteraturstudien var att beskriva orsaker till sjuksköterskans trötthet.Metoden var en litteraturstudie med deskriptiv design. Data samlades in via databaserna Discovery och Medline/Pubmed och 17 artiklar inkluderades i resultatet.Resultatet visade att följande kan orsaka sjuksköterskans trötthet.?KÀnslomÀssig/empatisk utmattning?, ?arbetsrelaterad stress och hög arbetsbelastning? samt ?skiftarbete och sömnbrist?. KÀnslomÀssig/empatisk utmattning kan uppstÄ i omhÀndertagande av patient som till exempel nÀr den vÄrdande inte kan hjÀlpa en person undgÄ skada. Stora dramatiska hÀndelser samt mer dagliga situationer kan indirekt utsÀtta sjuksköterskan för upplevelse av trauma.

Redovisning av ekologiska risker i ?rs- och h?llbarhetsredovisningar. En analys av Impression management strategier inom transportbranschen

Bakgrund och problem: H?llbarhet och h?llbar utveckling ?r idag ett aktuellt ?mne i samh?llet och d?rmed aktuellt f?r f?retag i deras redovisning. Transportbranschen har en stor negativ p?verkan och av denna anledning ?r det intressant att studera hur f?retag inom branschen redovisar. Vidare visar tidigare forskning p? att f?retag anv?nder Impression management strategier i sin redovisning f?r att gynna sina prestationer vilket minskar transparensen mot intressenter.

N?r kylan smyger sig p?: anestesisjuksk?terskans agerande f?r att f?rebygga och behandla hypotermi intraoperativt

Bakgrund: Hypotermi under kirurgiska ingrepp kan leda till allvarliga komplikationer som bland annat f?rl?ngd l?kemedelseffekt, koagulationsrubbningar, cirkulationsp?verkan och en ?kad infektionsrisk. En viktig del av anestesisjuksk?terskans arbetsuppgifter ?r att ?vervaka och reglera patientens temperatur. Trots detta ?r det en utmaning att h?lla kroppstemperatur inom normalintervallet under generell anestesi, eftersom kroppstemperaturen sjunker under operation.

<- FöregÄende sida 65 NÀsta sida ->