Abstrakt Bakgrund: Äldre människor använder allt mer läkemedel. Risken för biverkningar och interaktioner ökar och benägenheten att följa ordinationen minskar ju fler mediciner en person använder. Undersökningar visar att patientens attityd har stor betydelse när det gäller att följa ordinerad behandling. Syfte: Att belysa äldre människors attityder till och erfarenheter av läkemedel i glesbygd i Norrlands inland. Metod: För studien valdes en kvalitativ forskningsmetod.

I arbetet har vi valt att reda ut och beskriva hur en modern huligan ser ut. När vi under studiebesök hos Supporterpolisen i Stockholm hörde att det ibland uppkommer missförstånd om hur den supporter ser ut som söker slagsmål, så ville vi ta reda på hur denna supporter tänker, klär sig och vad som motiverar honom att slåss. Information har vi hämtat in från tidigare arbeten kring huliganer, egna intervjuer, intervjuer från tidningar samt från Internet. Egen information har vi sedan tidigare då vi båda har ett stort idrottsintresse samt att en av oss bott och levt i Stockholm och indirekt kommit i kontakt med huliganer. Vi har valt att endast ta med supportrar från svenska storstadsregioner, då detta kommer att beröra oss mest i framtiden som polismän.

Tage Aurell (1895-1976) var en originell författare som fick ett senkommet erkännande på 1940-talet. Kortromaner han gav ut på 1930-talet gick inte hem vare sig hos kritiker eller läsare. Varför?Min uppsats syftar till attklarlägga vad det var som gjorde Aurell så egenartad. Det sker genom en noggrann läsning och undersökningav hansroman Martina från 1937.

Globally, coastal ecosystems like mangrove forests, sea grass meadows and salt marshes are well known for their ability to capture and store atmospheric carbon effectively. In Sweden, there is still limited knowledge about local coastal ecosystems with similar functions, with alder swamp forests being an interesting example. Therefore, this study aimed to increase knowledge of the factors that can contribute to the potential carbon sequestering ability of alder swamps. Vegetation data and sediment samples were collected from a total of 37 sampling plots across four alder swamps in Bohusl?n on the Swedish west coast.

Syfte: Syftet med studien a?r att belysa en o?kad fo?rsta?else fo?r hur relationen mellan leveranto?r och klient fungerar vid outsourcing av ekonomifunktionen. Detta med avseende pa? hur kommunikation och tillit pa?verkar relationen.Metod: Studien har utga?tt fra?n ett hermeneutiskt perspektiv med en socialkonstruktivistisk art. Det teoretiska och empiriska materialet har rekapitulerats med deduktivt tillva?gaga?ngssa?tt och en fallstudie med kvalitativ forskningsdesign genom semistrukturerade intervjuer.

I denna uppsats är huvudsyftet att analysera när förhandlingsinstrumentet Letter of Intent kan få rättsverkningar. Genom analysen framkommer det att dokument i sig inte är juridiskt bindande, eftersom att det inte uppfyller rekvisiten som krävs för att en rättslig handling ska föreligga. Emellertid framkommer det av analysen att ett Letter of Intent kan bli bindande beroende på olika omständigheter. Dokumentet får i dessa fall verkan av ett avtal.Utifrån praxis ser vi att det finns en lojalitetsplikt under förhandlingarna. Beroende på omständigheterna visar det sig att en part inte kan dra sig ur förhandlingarna om inte godtagbara skäl kan påvisas, utan att det ska få rättsverkningar.

Det ha?r a?r en rapport da?r konstruktionen av en Utforskandemiljo? fo?r matematik och teknik beskrivs. Vi har utformat en Utforskandemiljo? med varierande material fo?r ett kollaborativt utforskande inom a?mnesomra?dena matematik och teknik, samt ett kompletterande multimodalt arbetsmaterial i form av korta filmer som ska ha en introducerande och inspirerande verkan. Va?rt sa?tt att ta?nka om kunskap och la?rande utga?r fra?n ett konstruktionistiskt perspektiv och barnen som i fo?rsta hand ska fa? ta del av utforskandemiljo?n a?r i a?ldern ett till tre a?r.

Denna diskursanalys har sin bakgrund i min frustration över att inte förstå användandet av ordet kulturarv i skolans styrdokument och i andra texter och medier. Syftet med arbetet är att bidra till diskussionen om kulturarv i läro- och kursplaner samt i skolundervisningen, speciellt i bildämnet. I uppsatsen diskuteras användningen av ordet/begreppet kulturarv i skolans styrdokument från 1969 och framåt, hur ett antal människor inom skolvärlden använder begreppet samt hur dessa människor menar att läroplansformuleringarna om kulturarv bör återspeglas i bildundervisningen. Det empiriska materialet består förutom styrdokumenten av transkriptioner av intervjuer, texter från kommunala hemsidor och Riksantikvarieämbetets hemsida.I resultatet syns en diskursiv kamp mellan begreppen kultur och kulturarv. Kulturarv tycks användas synonymt med kultur, och det framgår att både intervjupersoner och skolans styrdokument hanterar begreppet kulturarv på ett osäkert sätt.

Bakgrund: Typ 1 diabetes (T1D) ?r en kronisk sjukdom som fr?mst debuterar i ung ?lder (barn, ungdomar eller yngre vuxna) men den kan uppst? i alla ?ldersgrupper. Behandlingen som syftar till att h?lla blodsockret p? en normal niv? st?ller stora krav p? individen avseende egenv?rd och hanteringen kr?ver st?ndig uppm?rksamhet f?r att kunna fatta r?tt beslut ang?ende ?tg?rder f?r att kontrollera sjukdomen. Detta krav p? st?ndig uppm?rksamhet kan leda till diabetesstress vilket i sin tur kan g?ra det sv?rt att acceptera sjukdomen.

Att utnyttja flygstridskrafter har sedan tidernas begynnelse varit en effektiv metod att påtvinga motparten sin egen vilja. Sättet man använt flygstridskrafterna på har debatterats under historiens gång. Inom ämnet luftmakt finns det en rad kända och inflytelserika luftmaktsteoretiker som alla har sin idé om hur man bäst utnyttjar flygstridskrafter. Hur ser vår svenska doktrin ut gällande teorier kring luftmakt? Vilka luftmaktsteorier genomsyrar grundtanken bakom hur vi idag vägleder våra luftoperationer? Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka generella och centrala luftmaktsteorier som återfinns i den svenska doktrinen.

Syfte och fra?gesta?llningarSyftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? hur la?rare i idrott och ha?lsa pa? la?g och mellanstadiet uppfattar ha?lsobegreppet, samt hur det uppfattar begreppet i Lgr 11. Syftet a?r a?ven att underso?ka hur la?rarna jobbar med att implementera ha?lsobegreppet i sin undervisning. Utifra?n syftet har dessa fra?gesta?llningar skapats: Vad betyder ha?lsobegreppet fo?r la?rare i idrott och ha?lsa? Hur undervisar la?rarna sina elever i och om ha?lsa? Hur tolkar la?rare i idrott och ha?lsa ha?lsans del i Lgr 11?MetodJag har anva?nt mig av en kvalitativ metod och samlat in data med hja?lp av intervjuer.

Denna uppsats ger ett bidrag till frågeställningen runt hur en obemannad undervattensfarkost (UUV) kan ge operationsfördelar för en konventionell ubåt. Uppsatsen grundar sig på en analys av den amerikanska flottans UUV-planer samt en operativ kommersiell undervattensfarkost (HUGIN) från företaget Kongsberg i Norge. Syfte är att identifiera lämpliga förmågor, samt undersöka möjliga operationsfördelar med att applicera dessa på en svensk ubåt inom insatsförsvaret.Metodmässigt bygger uppsatsen på en jämförelseanalys mellan en konventionell ubåt som är utrustad med dessa UUV-förmågor och en utan, för att därmed klargöra operationsfördelar. Resultatet av den genomförda analysen med fokus på det internationella uppdraget ger att den slutliga helhetsjämförelse visar att UUV-förmågor som förbättrar ubåtens spaningsförmåga är de mest lämpliga att implementera. Denna inkluderar förbättrad lägesbild med framskjuten sensor, karteringsmöjligheter medförande bottennavigeringsmöjlighet, en bättre planering och utnyttjande av sensorer och vapen.

Bakgrund: Isoleringsv?rd kan vara n?dv?ndigt av olika sk?l. Patienter med smittsamma sjukdomar beh?ver isoleras f?r att undvika smittspridning och infektionsk?nsliga patienter beh?ver skyddas fr?n smitta. F?r att skydda allm?nheten s? finns smittskyddslagen, sjukdomar skiljs mellan allm?nfarliga och samh?llsfarliga och kr?ver olika restriktioner och ?tg?rder.

Bakgrund:Sjuksköterskors huvudsakliga mål är att respektera patientens integritet och självbestämmande i vården samt att ge omvårdnad så att patienten känner sig trygg. Inom psykiatrisk omvårdnad ska sjuksköterskor dessutom ha fördjupade kunskaper för att främja hälsoresurser hos patienter samt tillgodose patientens omvårdnadsbehov. Sjuksköterskor betonar behovet att förtydliga målen inom psykiatrisk omvårdnad och enligt Socialstyrelsen behöver den psykiatriska vården förbättras.Syfte:Syftet med studien är att beskriva brister relaterat till sjuksköterskans utförande av omvårdnad inom psykiatrisk vård för att förebygga uppkomsten av vårdlidande hos patienten.Metod:En litteraturöversikt bestående av tio vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna Cinahl och Pubmed. Artiklarna lästes igenom, analyserades, bearbetades och flera kategorier bildades. Den teoretiska utgångspunkten är begreppet vårdlidande som tagits upp av Katie Eriksson.Resultat:Två huvudkategorier av brister med respektiva subkategorier framkom.

Fördröjande fältarbeten och minvapnet har länge utgjort en viktig del vid försvaret av Sverige. I slutet av 1990-talet förändrades det säkerhetspolitiska läget i Europa, Försvarsmakten omstukturerades och svensk användning av truppminor förbjöds. Med dessa händelser som bakgrund marginaliserades efterhand behovet av fördröjande fältarbeten.Mycket talar för att det existerar en kunskapslucka kring minvapnets användning de senaste 15 åren. Syftet med studien är att värdera den militära nyttan av minvapnet mot bakgrund av ett förnyat fokus på nationellt försvar.Minvapnet är ett centralt system inom fördröjande fältarbeten och studien avser belysa dess betydelse för manöverkrigföring vid försvar av Sverige. Det finns anledning att förklara sambandet mellan manöverkrigföringens behov av rörlighet och minvapnets roll relativt denna.