Sök:

Sökresultat:

1100 Uppsatser om Indirekt anföring - Sida 66 av 74

Inriktning ekoprenör! : En studie av miljökonsulters motiv och drivkrafter

Redan i början av 1970-talet publicerades den första artikeln som menade att miljön skulle bliett ?vinnande koncept? för företag inom en snar framtid. Idag kan vi se att miljödebattensÀtter djupa spÄr i vÄrt konsumtionsmönster. NÀr företagare vÀljer att inrikta sig pÄ miljönkliver entreprenören in i bilden och identifierar och upptÀcker möjligheter pÄ marknaden.Fram till nyligen har forskningen inom miljöomrÄdet bara fokuserat pÄ hur man ska uppnÄ enhÄllbar utveckling, och det Àr först pÄ senare Är som forskare har börjat utforska entreprenörerinom omrÄdet. Hittills har forskningen Àven fokuserat pÄ etablerade entreprenörer och inte pÄdem som befinner sig vid initieringen och utvecklandet av sitt företag, sÄ kalladeentreprenörer i vardande.

FrÄn ord till verklighet : Medarbetares meningsskapande utifrÄn och kommunikation om styrdokument

Denna uppsats undersöker implementeringen av styrdokument i organisationer utifrÄn ett meningsskapande perspektiv. Styrdokument ses som en viktig del i organisationers arbete men tidigare forskning visar att det finns skÀl att ifrÄgasÀtta hur vÀl de fungerar i praktiken. Det föreligger svÄrigheter nÀr samtliga organisationsmedlemmar pÄ alla organisatoriska nivÄer ska skapa förstÄelse runt samma innehÄll.       Under 2011 infördes en nationell vÀrdegrund för Àldreomsorgen i Sverige. Detta har aktualiserat arbetet med styrdokument och vÀrdegrund inom Àldreomsorgen. Den empiriska bakgrunden till denna studie Àr detta arbete men studien avgrÀnsas till det innehÄll som gÀller bemötande.

Undersökning och analysering av relationen mellan Ulricehamns Betong AB och dess kunder

Bakgrunden till examensarbetet Àr att det stÀlls alltmer krav pÄ byggindustrin nÀr det gÀller kortare projekttider och minskade omkostnader för att nÄ projektframgÄng. Byggandet Àr ett nödvÀndigt villkor för bland annat samhÀllsutveckling och tillvÀxt. Byggindustrin fÄr dock mÄnga gÄnger kritik för bland annat brister gÀllande kundtillfredsstÀllelse, kvalitet, effektivitet och utvecklingsförmÄga.Ett sÀtt att nÄ projektframgÄng Àr effektivisering av hela försörjningskedjan i en byggprocess genom ökad samverkan. En bÀttre samverkan mellan aktörer i en byggprocess leder i sin tur till en effektivare byggprocess och Àven en indirekt bÀttre fungerande bransch. Detta leder i sin tur till nya möjligheter, högre delaktighet mellan aktörerna, reducerade kostnader och besparningar nÀr det gÀller tid.

StyrelsesammansÀttningar : En analys utifrÄn bolagskodens reglering

Bakgrund: Föreskriften den svenska koden för bolagsstyrning (Koden) började Är 2005 gÀlla för svenska börsnoterade bolag med förutsÀttningen ?följ eller förklara?. Syftet med Koden Àr att se till att bolagen styrs pÄ ett sÄdant sÀtt att de uppfyller Àgarnas krav pÄ avkastning pÄ det investerade kapitalet, god bolagsstyrning. I Koden föreskrivs bland annat att styrelsens sammansÀttning ska prÀglas av mÄngsidighet, bredd och att jÀmn könsfördelning ska efterstrÀvas. Undersökningar som gjorts om styrelsesammansÀttningar innan Kodens införande visar att den viktigaste faktorn vid nominering av styrelseledamöter Àr att personen har VD-erfarenhet.

Lojalitet ? Är det möjligt att bibehĂ„lla vid en outsourcing?

Titel Lojalitet ? Är det möjligt att bibehĂ„lla vid en outsourcing? Författare Joacim Carlsson och Fredrik Thanche Handledare Marie Aurell Institution Managementhögskolan vid Blekinge tekniska högskola Kurs Kandidatuppsats i företagsekonomi, 10p Syfte Vi avser i vĂ„r uppsats att undersöka vad som pĂ„verkar lojaliteten vid en outsourcingprocess. UtifrĂ„n hur företagets agerande pĂ„verkar personalen avser vi ocksĂ„ att ge förslag pĂ„ vad man ska tĂ€nka pĂ„ som outsourcande företag och hur man kan arbeta med att bibehĂ„lla lojalitet vid en outsourcing. Metod Undersökningen har ett kvalitativt upplĂ€gg. Vi har undersökt tvĂ„ företag som outsourcat nĂ„gon del av företaget för tvĂ„ till tre Ă„r sedan.

Mina svar Àr vÀldigt lika bokens : En undersökning av studenters försvarsstrategier

Syftet med min uppsats har varit att försöka belysa vilka försvarsstrategier studenter anvÀnder sig av under en disciplinutredning, samt om dessa strategier Àr framgÄngsrika eller ej i att uppnÄ sitt syfte. I upptakten till mitt arbete trodde jag att jag skulle fÄ fram analysresultat som visade pÄ argumentation som hÀnvisade till ett eget lÄgt etos. Min hypotes var ocksÄ att studenternas försvar skulle vara patostyngda. Efter att ha genomfört dokumentstudier av 18 disciplinÀrenden pÄ Södertörns högskola tycks dock denna hypotes inte stÀmma. Verkligheten var inte sÄ kategorisk och ?genomskinlig? som jag ville tro.

?Vissa av mina pusselbitar lyser extra mycket? En studie utifrÄn ett socialpsykologiskt perspektiv med fokus pÄ styrkors pÄverkan pÄ identitetsutvecklingen hos unga vuxna med ADHD-diagnos

Studiens mÄlgrupp Àr unga vuxna med ADHD-diagnos i Äldersgruppen 18-29 Är. Huvudsyftet Àr att utifrÄn deras erfarenheter och funderingar öka förstÄelsen för vilken betydelse deras diagnos och styrkor har för dem sÄvÀl som pÄ vilket sÀtt de anvÀnder sig av styrkorna i vardagen samt vilken pÄverkan de har pÄ deras identitetsutveckling. Ytterligare av intresse Àr deras erfarenhet av hur samhÀllets vÀlfÀrdorganisationer anvÀnt deras styrkor i insatser samt vilket stöd de skulle behöva för att bÀttre kunna anvÀnda sig av dessa. Vidare intresse Àr hur det skulle pÄverka deras sÀtt att se pÄ sig sjÀlva om deras individuella styrkor mer aktivt lyfts fram i insatser. Med begreppet styrkor vid ADHD-diagnos menas i den hÀr uppsatsen dels vad personen sjÀlv anser sig vara bra pÄ och dels vad personen uppfattar att andra anser att hon eller han Àr bra pÄ och med begreppet samhÀllets vÀlfÀrdorganisationer sÄ menas socialtjÀnsten, Arbetsförmedlingen samt hÀlso- och sjukvÄrd.

RÀtten till personförsÀkring. En studie av den sammantagna rÀttsliga skyddssituationen för personer med funktionsnedsÀttning vid ansökan om personförsÀkring

Den 1 januari 2006 infördes en kontraheringsplikt för personförsÀkringar i 11 kap. 1 § försÀkringsavtalslagen (2005:104), FAL. Lagregeln Äsyftade att stÀrka rÀtten för personer med funktionsnedsÀttning att teckna personförsÀkring. Vidare syftade lagregleringen till att minska antalet schablonmÀssiga bedömningar dÀr hela grupper av personer med funktionsnedsÀttning generellt fick avslag av försÀkringsbolagen och verka för mer individuella bedömningar. Kontraheringsplikten innebÀr att försÀkringsbolagen endast fÄr neka nÄgon att teckna försÀkring nÀr det finns sÀrskilda skÀl för ett sÄdant avslag, sÄsom vid risk för framtida försÀkringsfall pÄ grund av hÀlsoproblem.

I POSITION ATT (TILL)ÄG(N)A (SIG) BILDER

AbstraktSyftet med min undersökning Àr utarbeta metoder för att synliggöra betraktarens meningsskapande position vid tillÀgnandet av bilder. Den kunskap jag i och med detta etablerar vill jag sedan anvÀnda i mitt arbete som bild- och mediepedagog. Arbetet fokuserar pÄ eleven som ett aktivt meningsskapande subjekt i enlighet med de feministiskt poststrukturalistiska teorier jag anammar i min undersökning samt dÄ jag utvecklar min gestaltning. Det didaktiska syftet med mitt arbete Àr att elever ska kunna anvÀnda sin medvetenhet vid tillÀgnandet av bilder för att kunna förankra kunskaper och utveckla de förmÄgor bildÀmnet syftar till att de skall fÄ.Mitt arbete tar avstamp i min personliga erfarenhet av att, genom familjefotografier, medvetande göra mitt eget tillÀgnande av bilder. Jag har dÀrför valt att anvÀnda vardagsfotografier (i form av just familjefotografi) som utgÄngsmaterial i min undersökning .Eftersom mitt arbete syftar till att jag som pedagog ska kunna anvÀnda mina kunskaper i en lÀrandesituation med elever, har jag valt att anvÀnda mig av ett litet antal informanter som fÄtt lÀsa och tolka tvÄ fotografier.

Meticillinresistenta stafylokocker aureus i det dagliga livet

Meticillinresistenta Stafylokocker aureus Àr Stafylokocker aureus som Àr resistenta mot flera antibiotika. Meticillinresistenta Stafylokocker aureus samt infektioner associerade till det Àr ett vÀlkÀnt internationellt problem och delas in i vÄrdförvÀrvad och samhÀllsförvÀrvad. VÄrdförvÀrvade Meticillinresistenta Stafylokocker aureus Àr de som sprids pÄ sjukhus, medan den sistnÀmnda sprids ute i samhÀllet. Individer kan bli koloniserade med Meticillinresistenta Stafylokocker aureus utan att ha symtom och det kan spridas genom luftburen, direkt och indirekt smitta. Den dominerande spridningen sker mellan hÀlso- och sjukvÄrdspersonalens hÀnder till patienten.

Scandinavian Farmers : företagets vÀrde för Àgarna DLG och LantmÀnnen

Parallellt med en stark tillvÀxt av lantbruket i EUs nya medlemsstater har, sedan halvtidsöversynen av den gemensamma jordbrukspolitiken, marknaden för insatsvaror stagnerat i Sverige. I Danmark kan skönjas en liknande utveckling bland annat genom en allt mer reglerad marknad för exempelvis handelsgödsel. Dessutom sker en kraftig strukturrationalisering hos tillverkarna av lantbruksförnödenheter. Den största aktören pÄ den svenska marknaden för insatsvaror till lantbruket Àr LantmÀnnen ek för. Motsvarande aktör pÄ den danska marknaden Àr Dansk Landbrugs Grovvaresellskab a.m.b.a (DLG). BÄda företagen Àr kooperativt Àgda av lantbrukare i respektive land.

Restriktioner vid hÀktning : en analys av den svenska anvÀndningen i ljuset av EuroparÄdets reglering

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

RÀtten till privatliv i den digitala tidsÄldern : om staters övervakning av individer pÄ internet

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Löslighet och transport av sÀllsynta jordartsmetaller i KÀllfallsfÀltets gruvsandsmagasin

Löslighet och transport av sÀllsynta jordartsmetaller i KÀllfallsfÀltets gruvsandsmagasinHugo de Campos PereiraSyftet med detta arbete har varit att kartlÀgga vilka mekanismer som styr lösligheten av sÀllsynta jordartsmetaller (eng. rare earth elements, REE) i sulfidhaltig anrikningssand vid den föredetta gruvan KÀllfallsfÀltet i VÀstmanland. För syftet har markvatten- och grundvattenprovtagning utförts, tillsammans med laktester och geokemisk modellering med Visual MINTEQ ver. 3.0.Resultaten visade att sulfidvittring Àr den frÀmsta processen som styr pH i anrikningssanden, och dÀrmed ocksÄ indirekt REEs löslighet. DÀremot Àr sulfidvittring ingen kÀlla till REE i sig dÄ Àmnena inte föreligger sulfidbundna, nÄgot som oxiderat tillgÀnglighetstest NT ENVIR 006 visade.

SmÀrtskattning 0 -ett vÀrde i sig. : Ett förbÀttringsarbete som synliggör skillnad mellan det som sÀgs och görs utifrÄn evidensbaserade smÀrthanteringsrutiner inom palliativ vÄrd.

BakgrundKvinnlig könsstympning innebÀr att hela eller delar av könsorganen avlÀgsnas. I vÀrlden uppskattas 100-140 miljoner kvinnor genomgÄtt ingreppet. Kvinnlig könsstympning Àr frÀmst förekommande i de vÀstra och östra delarna av Afrika samt i Egypten. Ingreppet Àr inte en religiös plikt utan har sedan 2000 Är tillbaka utförts som en kulturell sed. En kartlÀggning av faktorer som pÄverkar fortsatt utövande av kvinnlig könsstympning behövs för att fÄ svar pÄ vilka resurser i det förebyggande arbetet som har störst pÄverkan i avskaffningen av kvinnlig könsstympning.

<- FöregÄende sida 66 NÀsta sida ->