Sökresultat:
1100 Uppsatser om Indirekt anföring - Sida 44 av 74
Sociala interaktioner i idrottshallen
Sociala konstruktivister menar att lÀrandet bestÄr av sociala interaktiva processer mellan eleven och dess omgivning (Palinscar, 1998). Det betyder att lÀrarna har en viktig och unik roll i klassrummet eftersom de medvetet eller omedvetet skapar förutsÀttningarna för de sociala interaktionerna i lÀrandemiljön ? mellan lÀraren och eleverna men Àven den sociala interaktionen eleverna sinsemellan (Todorovich, 2009). Syftet med denna studie var att undersöka hur skapandet av ett bra socialt klimat i klassrummet tar sig form i dagens skolor.
Med hÀnsyn till studiens syfte valdes att göra en empirisk, kvalitativ studie med ett fenomenologiskt synsÀtt. Sex lÀrare inom idrott och hÀlsa i grundskolans senare skolÄr och gymnasieskola intervjuades om deras upplevelser av sociala interaktioner i skolan.
C-supporterns mentalitet : (Hur tÀnker en fotbollshuligan?)
I arbetet har vi valt att reda ut och beskriva hur en modern huligan ser ut. NÀr vi under studiebesök hos Supporterpolisen i Stockholm hörde att det ibland uppkommer missförstÄnd om hur den supporter ser ut som söker slagsmÄl, sÄ ville vi ta reda pÄ hur denna supporter tÀnker, klÀr sig och vad som motiverar honom att slÄss. Information har vi hÀmtat in frÄn tidigare arbeten kring huliganer, egna intervjuer, intervjuer frÄn tidningar samt frÄn Internet. Egen information har vi sedan tidigare dÄ vi bÄda har ett stort idrottsintresse samt att en av oss bott och levt i Stockholm och indirekt kommit i kontakt med huliganer. Vi har valt att endast ta med supportrar frÄn svenska storstadsregioner, dÄ detta kommer att beröra oss mest i framtiden som polismÀn.
Modernism pÄ vischan : En studie av Tage Aurells kortroman Martina
Tage Aurell (1895-1976) var en originell författare som fick ett senkommet erkÀnnande pÄ 1940-talet. Kortromaner han gav ut pÄ 1930-talet gick inte hem vare sig hos kritiker eller lÀsare. Varför?Min uppsats syftar till attklarlÀgga vad det var som gjorde Aurell sÄ egenartad. Det sker genom en noggrann lÀsning och undersökningav hansroman Martina frÄn 1937.
Luftmakt : en komparativ studie mellan centrala luftmaktsteorier och svensk doktrin för luftoperationer
Att utnyttja flygstridskrafter har sedan tidernas begynnelse varit en effektiv metod att pÄtvinga motparten sin egen vilja. SÀttet man anvÀnt flygstridskrafterna pÄ har debatterats under historiens gÄng. Inom Àmnet luftmakt finns det en rad kÀnda och inflytelserika luftmaktsteoretiker som alla har sin idé om hur man bÀst utnyttjar flygstridskrafter. Hur ser vÄr svenska doktrin ut gÀllande teorier kring luftmakt? Vilka luftmaktsteorier genomsyrar grundtanken bakom hur vi idag vÀgleder vÄra luftoperationer? Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka generella och centrala luftmaktsteorier som Äterfinns i den svenska doktrinen.
Arbetsolyckor : Förslag för att minska riskerna vid byggnadsarbete
Denna uppsats ger ett bidrag till frÄgestÀllningen runt hur en obemannad undervattensfarkost (UUV) kan ge operationsfördelar för en konventionell ubÄt. Uppsatsen grundar sig pÄ en analys av den amerikanska flottans UUV-planer samt en operativ kommersiell undervattensfarkost (HUGIN) frÄn företaget Kongsberg i Norge. Syfte Àr att identifiera lÀmpliga förmÄgor, samt undersöka möjliga operationsfördelar med att applicera dessa pÄ en svensk ubÄt inom insatsförsvaret.MetodmÀssigt bygger uppsatsen pÄ en jÀmförelseanalys mellan en konventionell ubÄt som Àr utrustad med dessa UUV-förmÄgor och en utan, för att dÀrmed klargöra operationsfördelar. Resultatet av den genomförda analysen med fokus pÄ det internationella uppdraget ger att den slutliga helhetsjÀmförelse visar att UUV-förmÄgor som förbÀttrar ubÄtens spaningsförmÄga Àr de mest lÀmpliga att implementera. Denna inkluderar förbÀttrad lÀgesbild med framskjuten sensor, karteringsmöjligheter medförande bottennavigeringsmöjlighet, en bÀttre planering och utnyttjande av sensorer och vapen.
VÄrdlidande : En konsekvens av bristande omvÄrdnad med exempel frÄn psykiatrisk vÄrd
Bakgrund:Sjuksköterskors huvudsakliga mÄl Àr att respektera patientens integritet och sjÀlvbestÀmmande i vÄrden samt att ge omvÄrdnad sÄ att patienten kÀnner sig trygg. Inom psykiatrisk omvÄrdnad ska sjuksköterskor dessutom ha fördjupade kunskaper för att frÀmja hÀlsoresurser hos patienter samt tillgodose patientens omvÄrdnadsbehov. Sjuksköterskor betonar behovet att förtydliga mÄlen inom psykiatrisk omvÄrdnad och enligt Socialstyrelsen behöver den psykiatriska vÄrden förbÀttras.Syfte:Syftet med studien Àr att beskriva brister relaterat till sjuksköterskans utförande av omvÄrdnad inom psykiatrisk vÄrd för att förebygga uppkomsten av vÄrdlidande hos patienten.Metod:En litteraturöversikt bestÄende av tio vetenskapliga artiklar hÀmtade frÄn databaserna Cinahl och Pubmed. Artiklarna lÀstes igenom, analyserades, bearbetades och flera kategorier bildades. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr begreppet vÄrdlidande som tagits upp av Katie Eriksson.Resultat:TvÄ huvudkategorier av brister med respektiva subkategorier framkom.
En annan vardag -Â Â en studie av ensamkommande barns upplevelser och hantering av sin nya tillvaro
Syftet med studien Àr att skapa en ökad förstÄelse inom berörda yrkes- och studentgrupper för hur individer, som blivit rullstolsburna senare i livet, upplever sin identitet och eventuella identitetsförÀndringar. Resultatet tolkades utifrÄn Anthony Giddens teorier om senmodernitet och identitet samt Peter L. Berger och Thomas Luckmanns kunskapssociologiska perspektiv. Den tidigare forskningen har berört funktionshinder och identitet utifrÄn olika aspekter, dock har inte syftet för denna studie behandlats i sin helhet i andra studier. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex stycken respondenter för att nÄ deras upplevelser.
MinirÀknaren, ett tveeggat svÀrd? : AnvÀndning av minirÀknaren pÄ yrkesgymnasium
Studiens syfte Àr att undersöka hur elever pÄ praktisk gymnasieskola anvÀnder minirÀknaren och hur de ser pÄ anvÀndandet. Studien gÄr ocksÄ ut pÄ att undersöka hur elevernas lÀrare ser pÄ anvÀndandet av minirÀknaren och vilka attityder de har gentemot anvÀndningen av den. Det ingÄr ocksÄ att se vilka skillnader som finns i attityden till minirÀknare hos elever och lÀrare.En elevenkÀt och lÀrarintervjuer pÄ tvÄ praktiska program ligger till grund för arbetet. Resultatet visar pÄ en positiv attityd bland eleverna dÀr mÄnga anser att minirÀknaren inte har nÄgra nackdelar. LÀrarna Àr mer ÄterhÄllsamma och framför viss kritik mot minirÀknaren.
LÀra att lÀra : mot ett militÀrt, lÀrande ledarskap
Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur reflektions- respektive produktionsinriktat ledarskap förhÄller sig till nutida diskurs om militÀrt ledarskap inom den svenska försvarsmakten och Försvarsmaktens utbildningar. TvÄ frÄgor stÀlldes: PÄ vilket sÀtt ges uttryck för ett reflektions- respektive produktionsinriktat ledarskap i, inom försvarsmakten och Försvarsmaktens utbildningar 2008-2010, svenska dagsaktuella militÀra texter om ledarskap? Kan olika tendenser skönjas, dÀr en inriktning betonas pÄ bekostnad av den andra, eller dÀr bÄda inriktningarna lÄter sig förenas?Litteraturstudien hade en kvalitativ ansats med inslag av hermeneutik. FrÄn pÄ förhand bestÀmda inklusions- och exklusionskriterier valdes nio olika texter/dokument ut. FrÄn dessa dokument erhölls svar till frÄgorna.Resultatet sammanfattades i tre slutsatser:1.
Den Àldre mÀnniskans psykiska hÀlsa : med fokus pÄ fysisk aktivitet
SAMMANFATTNINGBakgrundPsykisk ohÀlsa Àr en av vÄr tids stora folksjukdomar som drabbar inte minst de Àldre dÄ Äldrandet innebÀr bÄde biologiska, psykologiska och sociala förÀndringar i livet. Tidigare studier visar att fysisk aktivitet har en positiv inverkan pÄ den psykiska hÀlsan hos den Àldre mÀnniskan. Förklaringarna till detta Àr mÄnga, allt frÄn att det motverkar Älderns sjukdomar till att det hjÀlper mÀnniskan att hantera stress. Aktivitetsteorin Àr en vedertagen teori som belyser detta positiva samband. Trots detta finns det bÄde inre och yttre hinder mot att den Àldre mÀnniskan Àr fysiskt aktiv.SyfteSyftet var att beskriva fysiska aktiviteters pÄverkan pÄ den psykiska hÀlsan hos den Àldre mÀnniskan.MetodStudien var en icke-systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats.
MilitÀrteorins influenser pÄ svensk militÀr doktrin
MilitÀr doktrinutveckling har beskrivits som en process dÀr kunskap och beprövad erfarenhet omsÀtts i principer för anvÀndandet av militÀra medel. MilitÀrteorin erbjuder vetenskaplig förankring till militÀra doktriner och dess pÄverkan pÄ utvecklingen av doktriner Àr dÀrför viktig. Förra Äret, 2011, gav Försvarsmakten ut en ny militÀrstrategisk doktrin, MSD12. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka kopplingen mellan den svenska doktrinen och dess vetenskapliga förankring. Undersökningen visar bland annat att von Clausewitz teorier, sÄvÀl direkt som indirekt, har haft stor influens pÄ doktrinen.
Boys will be boys? - En idé- och ideologianalys av maskulinitetsnormer i utbildningsmaterialet Machofabriken
Uppsatsen syfte Àr att belysa maskulinitetsnormer i utbildningsmaterialet Machofabriken. UtifrÄn en teoretisk förstÄelse problematiseras ocksÄ hur handlingsutrymmet att göra maskulinitet kan pÄverkas för de deltagande killarna efter att de har tagit del av Machofabrikens verksamhet. De mer specifika frÄgestÀllningarna Àr:Vilka förestÀllningar kring maskulinitet ger utbildningsmaterialet Machofabriken uttryck för? Vilka maskuliniteter bör förÀndras och varför, och vad bör de ersÀttas med?Hur ska förÀndring genomföras, vilka Àr Machofabrikens verksamma komponenter?Vilka konsekvenser kan Machofabrikens verksamhet fÄ för de deltagande killarna efter att de har arbetat med utbildningsmaterialet?Metod och material: En kvalitativ ide- och ideologianalys av utbildningsmaterialet Machofabriken som Àr uppsatsens empiriska material.Huvudresultat: Analysen av utbildningsmaterialet Machofabriken pÄvisade att problematiska maskuliniteter, mÄnga gÄnger med vÄldstendenser, framstÀlldes i metodmaterialets filmer i större utstrÀckning Àn önskvÀrda maskuliniteter. Det tryckta textmaterialet med arbetsövningar och diskussionsfrÄgor har dock potential att lyfta fram hur maskuliniteter Àr en social konstruktion och dÀrför förÀnderlig.
Aggression hos katt
Aggression Àr det nÀst vanligaste problembeteendet hos katt. Det Àr förknippat med en
stressreaktion, vilket kan innebÀra att sympatiska nervsystemet aktiveras. SympatikuspÄslaget
leder i sin tur till en rad fysiologiska reaktioner, bland annat ökat blodtryck och ökad
utsöndring av katekolaminer. Genom att mÀta hur stressad katten Àr gÄr det att fÄ ett indirekt
mÄtt pÄ kattens aggressiva benÀgenhet. Etologiskt mÀts stress med hjÀlp av Cat-Stress-Score
och fysiologiskt kan halten kortisol i kroppen anvÀndas som mÄtt.
Katter kommunicerar med varandra genom att anvÀnda kroppssprÄk.
Att arbeta som specialistsjuksköterska inom kirurgisk vÄrd : En kvalitativ studie
Bakgrund: Studier har visat att sjuksköterskors utbildningsnivÄ har betydelse för patientsÀkerheten pÄ kirurgiska vÄrdavdelningar. I Sverige Àr rollen som specialist-sjuksköterska inom kirurgisk vÄrd ganska okÀnd och antalet specialistsjuksköterskor inom denna specialitet Àr fÄ.Syfte: Syftet var att beskriva vilka förvÀntningar specialistsjuksköterskor inom kirurgisk vÄrd har pÄ sin yrkesroll samt att ta del av och beskriva deras erfarenheter av att arbeta som specialistsjuksköterskor.Metod: Kvalitativ studie med deskriptiv design. Specialistsjuksköterskor inom kirurgisk vÄrd (n=29) frÄn fem olika sjukhus deltog i studien. Urvalet gjordes med bekvÀmlighetsurval. För datainsamling anvÀndes ett studiespecifikt formulÀr med öppna frÄgor.
SAS i skuggan av askmolnet : En fallstudie av SAS krishantering i sociala medier för att behandla och bibehÄlla sitt anseende
SYFTE: Uppsatsen syftar att beskriva och analysera hur SAS hanterade sociala medier före, under och efter askmolnet i april 2010, i jÀmförelse med rekommendationer frÄn tidigare forskning om krishantering, för att behandla och bibehÄlla sitt anseende.METOD: Med utgÄngspunkt i teorier rörande anseende, krishantering och kommunikation i sociala medier har ett teoretiskt ramverk formats, vilket ligger till grund för den fallstudie som har genomförts med en kvalitativ metod. Till fallstudien har data samlats in genom intervjuer med tre personer pÄ SAS, vilka var aktiva med hanteringen av Facebook i samband med askmolnet i april 2010. Insamling av sekundÀr data i form av dokumentationer frÄn SAS och Transportstyrelsen har Àven genomförts.SLUTSATS: FrÄn uppsatsens analys framgÄr det att företaget mÄste ha etablerat sig i sociala medier före krisen för att göra hanteringen av kanalen möjlig. Genom att företagets krisgrupp hade vissa tekniska kunskaper i det valda sociala mediet kunde det hanteras, samt att tvÄvÀgskommunikationen som erbjuds hjÀlpte företaget att förbÀttra krishanteringen i vald kanal. Krisgruppen svarade snabbt pÄ alla inlÀgg i kanalen och det möjliggjordes med hjÀlp av att olika positioner hade implementerats i gruppen.