Vikaholm Àr en fantastiskt trevlig plats med mÄnga fina natur-, kultur-, och rekreationsvÀrden. Platsen grÀnsar till stadsdelen Teleborg i södra VÀxjö. Examensarbetet beskriver hur det Àr möjligt att inrÀtta bostadsbebyggelse i ett sÄdant omrÄde utan att förstöra dess stora vÀrden. Arbetets intention Àr istÀllet att bostÀderna skall integreras i platsens stora vÀrden och dÀrmed göra platsen mer tillgÀnglig för flera av stadens invÄnare..

Syftet med vÄrt examensarbete var att beskriva förskollÀrares erfarenheter av den fria leken i förskolan. Vi ville ta reda pÄ vad förskollÀrarna anser att den fria leken bidrar till i barns utveckling och fÄ en kunskap kring hur de ser pÄ sin egen roll i den fria leken. Dessutom ville vi undersöka hur mycket utrymme den fria leken fÄr i förskolans verksamhet. För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte med arbetet har vi anvÀnt en kvalitativ forskningsmetod. Vi har genomfört semi-strukturerade intervjuer med Ätta förskollÀrare.Resultatet av vÄr undersökning visade att förskollÀrarna anser att den fria leken Àr oerhört viktig och de Àr vÀl medvetna om dess betydelse.

x.

Lehman Brothers kollaps i september 2008 förÀndrade vÀrldens finanssystem och dÀrutöver pÄskyndade den pÄgÄende processen av maktförflyttningen frÄn G8-gruppen till den s.k. G20-gruppen. DÀrefter blev centralbanker huvudaktörer för att förhindra en kollaps av hela finansmarknaden. Under den ekonomiska nedgÄngen vidtog Riksbanken och den Europeiska Centralbanken, ECB, penningpolitiska ÄtgÀrder för att stabilisera ekonomin i Sverige respektive euroomrÄdet.Uppsatsen analyserar Riksbankens och ECB:s penningpolitik och jÀmför dessa med varandra med fokus pÄ hur de agerar under stress, i detta fall under finanskrisen 2008/09.Uppsatsen anvÀnder en optimeringsmodell som beskriver centralbankers mÄl, preferenser och restriktioner. Modellen resulterar i en penningpolitiskrÀnteregel, Taylorregeln.

Examensarbetet visar vad jag under min praktik som Funktionsinriktad musikterapeut har uppmÀrksammat för utveckling av interaktion hos tvÄ elever. Dessutom redovisas hur personalen runt dessa elever har upplevt elevernas utveckling av interaktion och kommunikation. De teoretiska utgÄngspunkterna beskriver musikterapins historia, FMT-metoden samt en definition av begreppet interaktion. Praktikarbetet beskrivs utifrÄn dokumentationer i form av anteckningar och filmer. Resultatet visar att det har skett interaktion i terapirummet mellan eleven och terapeuten.

Titel:Estetik och estetiska uttrycksformer i förskolebarns lÀrande och utveckling ? Varför Àr estetiska uttrycksformer viktiga för förskolebarn? Examensarbete utbildningsvetenskap inom allmÀnutbildningsomrÄde, 15 hp, Uppsala universitet, höstterminen 2012.Denna studie syftar till att undersöka fem förskollÀrares tolkningar av begreppet estetik. Dessutom deras förestÀllningar om anvÀndningen av estetiska uttrycksformer. ForskningsfrÄgor som behandlats Àr Hur tolkar pedagogerna begreppet estetik? Vilket samband ser de mellan estetiska uttrycksformer och barnens lÀrande, samt PÄ vilka sÀtt och i vilka sammanhang anvÀnder de estetiska uttrycksmedel i barnens lÀrande och utveckling?Nyckelord: estetik, estetiska uttrycksformer, lek, fantasi, kreativitet, lÀrandeFörfattare: Nafisa Rahman Bonna, 2012htTitel:Estetik och estetiska uttrycksformer i förskolebarns lÀrande och utvecklingEstetik och estetiska uttrycksformer i förskolebarns lÀrande och utveckling ? Varför Àr estetiska uttrycksformer viktiga för förskolebarn? Examensarbete utbildningsvetenskap inom allmÀnutbildningsomrÄde, 15 hp, Uppsala universitet, höstterminen 2012.Denna studie syftar till att undersöka fem förskollÀrares tolkningar av begreppet estetik.

Att stra?va mot en ha?llbar utveckling, inom alla dess aspekter, a?r i dagsla?get ho?gst aktuellt. Sa?rskilt da? medvetenheten o?kat kring de negativa effekter som exempelvis utsla?pp, fo?roreningar och buller ger upphov till. Dessa effekter finns alla na?rvarande na?r man utvecklar en av samha?llets allra mest vitala funktioner, na?mligen transportinfrastruktur.

UtifrÄn intervjuer med sju mödrar som har ÄtergÄtt till arbetet efter en sÄ kallad ?kort? förÀldraledighet, avser den hÀr studien att undersöka hur dessa kvinnor definierar, förhandlar med samt utmanar eller Äterskapar ideal och diskurser om moderskap respektive faderskap. Min empiri visar hur kvinnorna genomgÄende jÀmför moderskap med faderskap och hur de, i mÄnga avseenden, implicit uppfattar faderskap som bÀttre och nÄgot som de vill efterlikna. Kvinnorna definierar förvÀntningar kring moderskap som negativa och beskriver idealen som ?sunkiga? och de skildrar hur moderskap, bÄde enligt dem sjÀlva och samhÀllet, ses som nÄgot annorlunda i förhÄllande till faderskap.

I Förskolans miljö ? Sju förskolepedagogers uppfattningar om inomhusmiljöns pÄverkan pÄ barns utveckling och lÀrande, författad av Emma Broberg och Anna Wallén, studeras barns miljö pÄ tvÄ förskolor. Intervjuer med sju pedagoger och observationer pÄ de bÄda förskolorna har legat till grund för denna studie. Syftet med studien Àr att synliggöra hur de sju pedagogerna tÀnker kring utformandet av den fysiska inomhusmiljön och dess pÄverkan pÄ barnens utveckling och lÀrande. Den frÄgestÀllning som har varit utgÄngspunkt för denna studie Àr: Hur tÀnker pedagogerna kring inomhusmiljöns utformning och pÄverkan pÄ barnens utveckling och lÀrande i förskolan? Den pedagogsiska verksamhetens utformning har en stor betydelse för barns lÀrande och den pedagogiska miljön ska vara utformad sÄ att barns lÀrande underlÀttas, stimuleras och utmanas.

Lean produktion (LP) etablerades som begrepp i början av 1990-talet och har sedan dess spridit sig över vÀrlden och mÄnga företag vill i dag arbeta efter konceptet. Detta innebÀr att arbetsförhÄllanden för mÄnga arbetstagare pÄverkas och konsekvenserna för dem Àr inte helt klarlagda. Ett forskningsprojekt har inletts pÄ STH/KTH för att undersöka hur arbetsförhÄllanden och hÀlsa pÄverkas över tid vid införande av LP. I detta projekt fanns dÀrför ett behov av att kunna mÀta eller uppskatta om nÄgon utveckling kan relateras till införandet av LP och en önskan om en kartlÀggning av metoder som anvÀnts för att göra detta.UtifrÄn dessa behov blev syftet med föreliggande arbete att genom en litteraturstudie undersöka och sammanstÀlla metoder som anvÀnts för att göra en bedömning eller skattning av ett företags utveckling inom lean. En intervjuguide skulle ocksÄ testas gentemot resultatet av studien för att undersöka om effekter av en lean-implementering kunde synliggöras med hjÀlp av intervjuguiden och i vilken omfattning den tÀckte in de omrÄden som kommit fram i litteraturstudien.

Syfte: Att med hjÀlp av teorier och olika metoder komma fram med förbÀttringsförslag till produkten ippi sÄ att den kan bli mer anvÀndbar för personer med utvecklingsstörning.Metod: I detta examensarbete anvÀndes kvalitativa metoder sÄsom: intervjuer, workshop, litteraturstudier och analys av produkten.Slutsats: Det framkom i slutet av studien att ljud, fÀrger och bilder Àr viktiga aspekter vid utveckling av ippi, och som bÄde personalen frÄn verksamheten och FoU i Sörmland skulle uppskatta i ippi..

Den unika situation som uppstod i samband med Sovjetunionens upplösning i början av 1990-talet berikade vÀrlden med flertalet nya stater. Flera av dessa var mycket lika vad betrÀffar gemensam historia, etnisk sammansÀttning och förutsÀttningar att börja bygga upp sitt land. Hur kommer det sig dÄ att tvÄ vÀldigt lika lÀnder som Ukraina och Vitryssland gÄr olika öden till mötes? Ukraina Àr idag en nation som Àr pÄ vÀg att konsolidera demokrati i landet medan Vitryssland mer eller mindre Àr en fullÀndad diktatur.Genom att studera lÀndernas sprÄk och identitet, samt det civila samhÀllets utveckling, finner vi att bÄda dessa faktorer haft en stor betydelse för lÀndernas utveckling. I Ukraina har utvecklingen inom bÄda dessa omrÄden nÄtt lÀngre Àn i Vitryssland.

Syftet med detta examensarbete Àr att studera pedagogers syn pÄ den fria leken och dess betydelse för barns lÀrande och utveckling, Àven undersöka vad pedagogerna anser att den fria leken har för möjligheter och hinder för barns lÀrande och utveckling i förskolan. Vi har valt att anvÀnda en kvalitativ forskningsmetod genom att genomföra semistrukturerande intervjuer med sju pedagoger i tvÄ förskolor. Det som framkommit i undersökningen Àr att pedagogerna hade ett positivt synsÀtt pÄ den fria leken. De ansÄg att den fria leken Àr en viktig kÀlla till barnens kompetensutveckling som bör uppskattas av pedagoger och bör dÀrför lÀggas mer vikt pÄ i verksamheten. Resultatet visar ocksÄ att den fria leken kan ha nackdelar och hinder som leder till konflikter och obehagliga situationer bland barnen. De flesta pedagoger ansÄg att deras nÀrvarande roll var viktig, utan att styra eller dominera leken, för att stödja och utveckla den fria leken..

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar om hur den fysiska inomhusmiljön bör utformas för att stimulera till barns utveckling och lÀrande. Studiens teoretiska utgÄngspunkt hÀmtas frÄn det sociokulturella perspektivet, dÀr mÀnniskan ses som oskiljbar frÄn den kultur och det sociala sammanhang hon ingÄr i. Miljön ges ur detta perspektiv en stor betydelse, dÄ mÀnniskans ömsesidiga samspel med omgivningen och miljön pÄverkar möjligheterna till utveckling och lÀrande. Genom kvalitativa intervjuer har det i resultatet framkommit att förskollÀrare anser att den fysiska inomhusmiljön, för att stimulera till barns utveckling och lÀrande, bör utformas sÄ att den Àr upptÀckande, utmanande och utvecklande. Vidare framhÄlls att tillgÀnglighet Àr en viktig aspekt som förskollÀrare tar hÀnsyn till och att den pÄverkas av en rad faktorer.

En studie av en lÀgerskolas betydelse i lÀrande för hÄllbar utveckling I denna uppsats undersöker jag en grupp 11- Äriga elevers lÀrande pÄ en lÀgerskola samt vad de har för syn pÄ natur- och miljöfrÄgor. Jag undersöker ocksÄ om lÀrandet pÄ en aktuell lÀgerskola kan utgöra en del av lÀrandet för hÄllbar utveckling. LÀgerskolans roll som komplement till den ordinarie skolverksamheten diskuteras vidare i uppsatsen. Jag har sökt svar pÄ mina frÄgor genom att observera en klass med 11- Äringar frÄn en medelstor stad under deras vistelse pÄ en lÀgerskola. Jag har följt upp mina observationer med kvalitativa intervjuer. Undersökningen pekar mot att det Àr möjligt för unga elever att utveckla en förstÄelse för abstrakta fenomen som mÀnniskans pÄverkan pÄ landskap samt mÀnniskans samspel med naturresurser. Detta menar jag Àr en viktig byggsten i lÀrande för hÄllbar utveckling.