Den hÀr studien analyserar utifrÄn ett systemanalytiskt perspektiv olika indikatorer för att mÀta, följa upp och styra energianvÀndningen pÄ BolidenomrÄdet, ett gruvomrÄde i VÀsterbottens lÀn. Det befintliga arbetet med energieffektivisering och nyckeltal för energi analyseras i del A. Arbetet som BolidenomrÄdet hittills har genomfört har skett inom ramen för det frivilliga programmet för energieffektivisering (PFE) för energiintensiva företag sedan 2004 med energiledningssystem och energikartlÀggningar. Olika typer av indikatorer introduceras och i del B analyseras potentiella indikatorer som kan anvÀndas generellt inom BolidenomrÄdet och specifikt pÄ respektive gruva och i Anrikningsverket. Framförallt anvÀnds nyckeltal och faktiska tal som indikatorer och dessa kan sedan jÀmföras mot bÀsta tillgÀngliga teknik för att undersöka potentiella effektiviseringsÄtgÀrder.

Kurs: A?mnesfo?rdjupande arbete i logistik och ekonomistyrning, 2FE02E, 2FE20E Fo?rfattare: Therese Jakobsen och Matilda Magnussen Handledare: Petra Andersson Titel: Etiskt ansvarstagande ? Med avstamp i de gap som kan uppsta? mellan ett fo?retags uppfo?randekod och en underleveranto?rs arbetssa?ttBakgrund: I dagens samha?lle kra?vs det att fo?retag tar ett sto?rre etiskt ansvar och verkar fo?r en ha?llbar utveckling. Det ansvarsfulla fo?retaget a?r ett uttryck fo?r det fo?retag som aktivt arbetar med Corporate Social Responsibility. Ett verktyg i arbetet med det a?r att utveckla en uppfo?randekod, a?ven kallat Code of Conduct som dikterar riktlinjer och normer fo?retagets verksamhet ska genomsyras av.

Under b?rjan av 2000-talet utvecklades f?retagens marknadsf?ringsstrategier till att bli mer digitala. Utvecklingen skapade en ny del av n?ringslivet d?r influencerbranschen idag har v?xt sig stor. Livsstilskonsumtionen som influencers bidrar till medf?r h?llbarhetsutmaningar s?v?l socialt som ekonomiskt och ekologiskt.

I studien problematiseras och utvÀrderas tillförlitligheten i kÀnda tekniska analysmodeller tillÀmpade idag för att prognostisera priser. Under en sjuÄrsperiod fokuserar studien pÄ de mest omsatta aktierna vid stockholmsbörsen med utgÄngspunkt frÄn valda indikatorer. För varje indikator görs tre simuleringar, dels utan courtage och dels inkluderat courtage samt en simulering dÀr korta positioner brukas. De enskilda indikatorernas utfall jÀmförs med ett fiktivt aktieindex. Resultatet visar att ingen av indikatorerna i sig uppvisar signifikant bÀttre genomsnittlig avkastningen Àn index.

Syfte: Studien undersöker om det finns ett samband mellan ekonomiska indikatorer och den Ärliga aktieavkastningen ett Är framÄt pÄ den svenska marknaden för företag som genomfört nyemission och jÀmförs med en benchmark som bestÄr av företag som inte genomfört nyemission.Metod: Uppsatsen utgÄr frÄn en kvantitativ undersökning dÀr multipel regressionsanalys anvÀnds för att undersöka sambandet mellan indikatorer och aktieavkastningen vid nyemissioner under tidsperioden 2002 ? 2010.Slutsats: UtifrÄn resultaten kunde vissa signifikanta samband konstateras mellan indikatorerna och totalavkastningen för nyemissionsgruppen. Det visade att totalavkastningen sjunker det Äret företag genomför nyemission jÀmfört med totalavkastningen Äret innan nyemissionen. Det kunde konstateras att marknaden Àr ineffektiv till en viss utstrÀckning i samband med nyemissioner. För benchmark kunde resultaten dock inte sÀkerstÀllas pÄ grund av att statistisk felkÀlla förekom i regressionsmodellen..

Denna uppsats har gjorts pĂ„ uppdrag av Ålands statistik- och utredningsbyrĂ„ (ÅSUB) i syfte att förklara och prognostisera de Ă„lĂ€ndska företagens omsĂ€ttningsutveckling över tiden.I uppsatsen har jag undersökt om en tidigare framtagen modell för att förklara Ålands omsĂ€ttningsindex kan anvĂ€ndas för att förklara olika branschindex pĂ„ Åland.Jag har Ă€ven tagit fram tvĂ„ olika modeller pĂ„ ledande indikatorer frĂ„n Sverige och Finland med ARIMA-feltermer. De ledande indikatorerna Ă€r svenska och finska konsumenters förtroendeindex samt industrins förtroendeindex och svenska OMX 30 börsindex. Modellerna anvĂ€nder olika fördröjningar pĂ„ dessa fem indikatorer som förklaringsvariabler. Modell 1 anvĂ€nder utvalda fördröjningar och Modell 2 anvĂ€nder glidande medelvĂ€rden pĂ„ fördröjningsintervall.Jag har testat hur bra de tvĂ„ modellerna kan förklara och prognostisera Ålands omsĂ€ttningsindex och de olika branschindexen. BĂ„da modellerna förklarar Ålands omsĂ€ttningsindex bra.

Denna uppsats unders?ker hur inf?randet av metrobussar (Bus Rapid Transit, BRT) kan f?r?ndra motortrafikledernas roll inom G?teborgsregionens kollektivtrafiksystem, omfattande G?teborg, M?lndal och Partille (GMP). Syftet ?r att belysa planerares perspektiv p? metrobussarnas potential att fr?mja en h?llbar transportinfrastruktur. I en tid d?r h?llbara transportalternativ blir allt viktigare, utforskar studien hur metrobussar kan integreras i regionens befintliga system.

Denna uppsats unders?ker begreppet h?llbar naturturism i kontexten utav Sveriges k?ndaste vandringsled, Kungsleden. Genom en f?ltstudie utmed den norra signaturleden syftar studien att unders?ka allemansr?tten, den milj?m?ssiga- och den sociala h?llbarheten i omr?det. Utmaningarna med att balansera naturv?rd med turismutveckling studeras utifr?n milj?p?verkan och intressekonflikter.

HÄllbarhet Àr idag en term som figurerar i en mÀngd olika sammanhang och social hÄllbarhet framhÀvs som en viktig del i hÄllbarhetsarbetet bÄde pÄ nationell- och lokal nivÄ. PÄ den lokala nivÄn finns aktörer som stÀder och kommuner vars arbete och visioner för att uppnÄ social hÄllbarhet formuleras i det planmaterial som tas fram bÄde för stadens utveckling, men ocksÄ för mindre enheter som stadsdelar och omrÄden inom stadsdelarna. Idag finns det ocksÄ en möjlighet att anvÀnda sig av miljöcertifieringssystemet Breeam Communities för att certifiera hela stadsdelar efter hur hÄllbara de Àr bÄde avseende ekologisk-, ekonomisk- och social hÄllbarhet efter de krav som certifieringssystemet har. Jag avser i detta arbete undersöka om man kan spÄra social hÄllbarhet genom att studera planmaterial som omfattar Malmö Stad och delar av omrÄdet Masthusen i VÀstra Hamnen, dÄ detta Àr det första omrÄde i Sverige som idag Àr delvis Breeamcertifierat. Arbetet har gjorts utifrÄn frÄgestÀllningen: Hur reflekteras aspekter av social hÄllbarhet genom planprocessen, frÄn översiktsplan och aktualisering, vÀrdeprogram, detaljplans-beskrivning till hÄllbarhetsprogram för certifiering? Huruvida man kan spÄra social hÄllbarhet genom planprocessen har undersökts med metoden att anvÀnda indikatorer för social hÄllbarhet och spÄra deras förekomst i planmaterialet. DÄ en vedertagen definition för begreppet social hÄllbarhet saknas har dessa indikatorer valts ut ur grupper av indikatorer för hÄllbarhet som Statistiska CentralbyrÄn tagit fram.

Principen överraskning Àr en av de Àldsta principer som finns att anvÀnda i striden. Principen ses som grunden för striden och för vilka metoder som kan anvÀnda för att lyckas i striden. Men vad innebÀr överraskning egentligen och hur har den anvÀnts?Uppsatsen kommer att problematisera principen överraskning och anknyta till forskningen om överraskning till Pearl Harbor och sexdagarskriget, som har setts vara typiska överraskningsanfall. SÄg anfallen likadana ut och vilka indikatorer utifrÄn litteraturen pÄvisar att det var en överraskning?Inledningsvis kommer överraskning beskrivas utifrÄn vald litteratur för att ÄskÄdliggöra innebörden.

Företagens ansvarstagande i samhÀllet Àr ett uttryck som behandlar företagens samhÀllsengagemang inom det ekonomiska, miljömÀssiga och sociala omrÄdena. PÄ senare Är har företagen blivit mer medvetna om vikten av att engagera sig inom samhÀllets alla omrÄden för att vinna konkurrensfördelar. Detta samhÀllsengagemang kan de vÀlja att redovisa i en sÄ kallad hÄllbarhetsredovisning. Vid utformningen av denna kan företagen vÀlja att följa Global Reporting InitiativeŽs riktlinjer, vilket bland annat innebÀr redovisning av indikatorer som behandlar olika samhÀllsfrÄgor. Uppsatsens syfte Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt de svenska företag som utger sig för att anvÀnda GRI implementerar GRIŽs indikatorer i sina hÄllbarhetsredovisningar.

Företagens ansvarstagande i samhÀllet Àr ett uttryck som behandlar företagens samhÀllsengagemang inom det ekonomiska, miljömÀssiga och sociala omrÄdena. PÄ senare Är har företagen blivit mer medvetna om vikten av att engagera sig inom samhÀllets alla omrÄden för att vinna konkurrensfördelar. Detta samhÀllsengagemang kan de vÀlja att redovisa i en sÄ kallad hÄllbarhetsredovisning. Vid utformningen av denna kan företagen vÀlja att följa Global Reporting InitiativeŽs riktlinjer, vilket bland annat innebÀr redovisning av indikatorer som behandlar olika samhÀllsfrÄgor. Uppsatsens syfte Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt de svenska företag som utger sig för att anvÀnda GRI implementerar GRIŽs indikatorer i sina hÄllbarhetsredovisningar.

Detta examensarbete har utförts pÄ Peab division VÀst, en del av Peab-koncernen som Àr ett av Sveriges största byggföretag. Studien syftar till att ur ett byggföretags perspektiv identifiera vilka omrÄden som bör mÀtas med hjÀlp av indikatorer för att bli en hÄllbar samhÀllsbyggare.HÄllbar utveckling Àr ett begrepp och förhÄllningssÀtt som stÀndigt vÀxer och anpassas mot olika branscher. TankesÀttet Àr dock det samma oavsett bransch, att uppfylla dagens krav och behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Peab har fram till idag inte haft en tydlig strategi för hur företaget ska arbeta mot en hÄllbar utveckling, men i och med den nya visionen som togs fram hösten 2010 Àr tanken att företaget ska hitta ett arbetssÀtt att förhÄlla sig till. I samband med visionen framstÀlldes en definition som bygger pÄ begreppet hÄllbar utveckling och innehÄller riktlinjer för en hÄllbar samhÀllsbyggare.Peab vill uppnÄ en hÄllbar produktion, dÀr kan varje fÀrdigt byggprojekt ses som en slutprodukt.

Denna uppsats har gjorts pĂ„ uppdrag av Ålands statistik- och utredningsbyrĂ„ (ÅSUB) i syfte att förklara och prognostisera de Ă„lĂ€ndska företagens omsĂ€ttningsutveckling över tiden.I uppsatsen har jag undersökt om en tidigare framtagen modell för att förklara Ålands omsĂ€ttningsindex kan anvĂ€ndas för att förklara olika branschindex pĂ„ Åland.Jag har Ă€ven tagit fram tvĂ„ olika modeller pĂ„ ledande indikatorer frĂ„n Sverige och Finland med ARIMA-feltermer. De ledande indikatorerna Ă€r svenska och finska konsumenters förtroendeindex samt industrins förtroendeindex och svenska OMX 30 börsindex. Modellerna anvĂ€nder olika fördröjningar pĂ„ dessa fem indikatorer som förklaringsvariabler. Modell 1 anvĂ€nder utvalda fördröjningar och Modell 2 anvĂ€nder glidande medelvĂ€rden pĂ„ fördröjningsintervall.Jag har testat hur bra de tvĂ„ modellerna kan förklara och prognostisera Ålands omsĂ€ttningsindex och de olika branschindexen. BĂ„da modellerna förklarar Ålands omsĂ€ttningsindex bra.

Vilka Àr mÄlkriterier/kvalitetsindikatorer för att nÄ de nationella kraven, med tanke pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd?.