Uppsatsen har Àmnat bidra till diskussionen om hÄllbar utveckling genom att undersöka hur begreppet anvÀnds inom de regionala strukturfondsprogrammen. UtifrÄn de tre dimensionerna av hÄllbar utveckling, social, ekonomisk och ekologisk, undersöks hur begreppet har behandlats i de tre regionala strukturfondsprogrammen för SkÄne-Blekinge, Stockholm och Mellersta Norrland. DÀrigenom utreds ocksÄ huruvida det förekommer nÄgra regionala skillnader. Uppsatsen utreder vilka faktorer som har pÄverkat programinnehÄllet och stÀller frÄgan om regionernas syn pÄ sig sjÀlva och rummet har haft nÄgon betydelse. Vidare har uppsatsen analyserat vad dessa skillnader eller likheter kan komma att fÄ för betydelse för Sveriges regionala utvecklingsarbete.

The transport sector is one of the biggest pollutants in the European Union. In relation to transport policies and environmental policies, intermodal transportation solutions are of high relevance to establish a sustainable transport sector for the future. Intermodality which is defined as smooth transition between transport modes is a key figure for how modal shares are divided between the modes of transportation. The aim of this bachelor?s thesis is to examine the research gap whether policies intended for a specific transport mode affects each other in relation to EU policies intended for intermodality.

HÄllbar utveckling Àr ett omrÄde som berör oss alla pÄ ett eller annat sÀtt. I denna uppsats har tvÄ delstudier utförts. I den första har syftet varit att undersöka vilka förutsÀttningar blivande lÀrare pÄ LÀrarprogrammet pÄ Campus Norrköping fÄr med sig för att i sin framtida yrkesprofession lyckas med undervisningen i hÄllbar utveckling. Det andra syftet har varit att fÄ en uppfattning om hur lÀrare pÄ en miljöprofilerad grundskola arbetar inom omrÄdet hÄllbar utveckling. Undersökningsmetoden som har anvÀnts Àr ostrukturerade kvalitativa intervjuer.

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka hur ett elevinflytande pÄverkar elevers motivation till fysiska aktiviteter. Utvecklingsarbetet utfördes under sju veckor i en klass, skolÄr nio, i SkellefteÄ kommun. För att se om jag uppnÄtt mitt syfte anvÀnde jag mig av enkÀter före och efter den empiriska delen av undersökningen, intervjuer i början, mitten och slutet samt elevers dagboksanteckningar under genomförandet av studien. Jag utgick ifrÄn olika indikatorer för motivation i samtliga undersökningsmetoderna. Resultaten visade att eleverna ansÄg att deras motivation ökade och att lektionerna blev viktigare nÀr de sjÀlva hade fÄtt vara med och bestÀmma.

HÄllbar utveckling Àr en viktig utmaning i vÄr tid och folkhÀlsa har betydelse för begreppets alla tre dimensioner. Det finns mÄnga styrdokument om vikten av att integrera folkhÀlsa i arbetet med hÄllbar utveckling men forskning saknas om hur folkhÀlsoaspekter integreras in i hÄllbar utveckling. Studien syftade till att undersöka folkhÀlsans betydelse i arbetet med hÄllbar utveckling i kommuner utifrÄn ett underifrÄnperspektiv. En singel case-studie har genomförts i Sörmlands lÀn och data samlades in med hjÀlp av styrdokument och intervjuer. Resultatet visar att folkhÀlsobegreppet inte anvÀnds i samband med arbetet kring hÄllbar utveckling.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vad barn lÀr sig utöver det musikaliska kunnandet i en musikklass. Jag har intervjuat tvÄ musikpedagoger och den bitrÀdande rektorn pÄ en profilskola med inriktning musik. Jag har Àven genomfört observationer för att kunna styrka det som intervjupersonerna har sagt och dokumenterat vad som hÀnder under musiklektionerna. Jag har kommit fram till att barnen lÀr sig huvudsakligen tre saker utöver det musikaliska. Social utveckling, som Àr den starkaste av de tre, sprÄklig utveckling och motorisk utveckling..

Enligt sÄvÀl nationella som internationella dokument ska det svenska skolvÀsendet undervisa för en hÄllbar utveckling. En viktig förutsÀttning för att detta ska uppfyllas Àr att de yrkesverksamma lÀrarna dels vet vad hÄllbar utveckling innebÀr, dels kan bedriva en undervisning som syftar till att frÀmja en sÄdan utveckling. Det hÀr examensarbetet Àr en litteraturstudie som syftar till att ge en sammanfattning av vad utbildning för hÄllbar utveckling Àr och hur man kan jobba med det i förskola och skolans tidigare Är.Viktiga aspekter i en utbildning för hÄllbar utveckling Àr bl.a att utveckla elevernas förmÄga att ta stÀllning i etiska frÄgor, att tÀnka kritisk, att förstÄ och hantera konflikter och att stÀrka elevernas demokratiska handlingskompetens.Det finns inte mycket forskning kring hur man ska arbeta med hÄllbar utveckling för smÄ barn, före skolÄldern. Det Àr under de tidigare Ären som vÄra vÀrderingar grundlÀggs och dÀrför Àr det viktigt att börja undervisningen tidigt.Som förskollÀrare vill jag arbeta med att grundlÀgga barns förstÄelse av hÄllbar utveckling. Ett sÀtt att arbeta med hÄllbar utveckling i förskolan Àr att ge barnen möjligheter till en utevistelse dÀr man som pedagog visar barnen pÄ sammanhangen i naturen.FrÄgor rörande empati och inlevelseförmÄga har alltid varit viktiga i förskolan och de frÄgorna blir i skenet av utbildning för hÄllbar utveckling om möjligt Ànnu viktigare.

Diskussionen och arbetet för hÄllbar utveckling Àr ett högaktuellt och omdebatterat Àmne. Skolmyndigheterna anser emellertid att hÄllbar utveckling bör vara ett centralt begrepp i skolverksamheten och dÀrför menar vi att det Àr viktigt att undersöka hur man i skolan anvÀnder sig av och förhÄller sig till hÄllbar utveckling. Uppsatsens syfte Àr att fÄnga upp lÀrares och elevers syn pÄ begreppet hÄllbar utveckling samt belysa hur vÀl förankrat undervisning för hÄllbar utveckling Àr i samhÀllskunskapsÀmnet, men Àven att lyfta fram vilka miljöundervisningstraditioner som dominerar i praktiken. Resultaten bygger pÄ undersökningsmetoden triangulering och studien Àr Àven knuten till en teoretisk utgÄngspunkt i form av Habermas samhÀllsteori om det kommunikativa handlandets betydelse för en demokratisk samhÀllsutveckling, nÄgot som överensstÀmmer med den syn pÄ lÀrande för hÄllbar utveckling som skolmyndigheterna framhÄller i sina skrifter. För att urskilja hur vÀl förankrat ett lÀrande för hÄllbar utveckling Àr i samhÀllskunskapsundervisningen har vi anvÀnt oss av ett analysredskap bestÄende av tre olika miljöundervisningstraditioner.

MilitÀrstrategisk doktrin gavs ut 2002 och dÀr kunde man för första gÄngen lÀsa att Försvarsmaktens agerandeskall utgÄ frÄn manövertÀnkande. Ett begrepp som varit kÀnt sedan 1980-talet dÄ bl.a. William S Lindetablerade det i samband med skrivandet av doktriner för amerikanska marinkÄren. HÀr i Sverige har vi anvÀntoch pratat om det sedan 1990-talet, men inte formellt uttryckt oss sÄ i vÄra reglementen och styrandedokument.Med utgÄngspunkt frÄn tiden efter andra vÀrldskriget och fram till millenniumskiftet gör denna undersökningennedslag vid tre tillfÀllen under perioden. Dessa nedslag markerar samtliga olika skiften för Försvarsmakten ochArmén.

Syftet med uppsatsen Àr att se ifall hÄllbarhetsarbetet skiljer sig Ät mellan de bÄda bankerna Nordea och Swedbank baserat pÄ lagstiftad respektive frivillig redovisning. UtifrÄn Carroll?s trefaldiga modell kommer vi att undersöka inom vilket av omrÄdena ekonomiskt, etiskt och legalt ansvar som den största faktiska förÀndringen har skett. Vi kommer Àven att undersöka om det skett en förbÀttring i det faktiska hÄllbarhetsarbetet utifrÄn legitimitetsteorin. Med utgÄngspunkt i vÄr problemformulering och frÄgestÀllning har vi tittat pÄ bankernas hÄllbarhetsredovisningar och gjort sammanstÀllningar utifrÄn ett antal indikatorer, sedan har vi kompletterat denna information genom att intervjua en anstÀlld i en av bankerna som arbetar med just hÄllbarhetsfrÄgor.

Denna studies syfte var att undersöka hur rektorer, trÀ- och metallslöjdlÀrare och hem- och konsumentkunskapslÀrare tar sig an utmaningen ?hÄllbar utveckling? i skolan och i respektive Àmne. För att ta reda pÄ detta har jag utgÄtt frÄn en kvalitativ metodansats dÀr jag intervjuat fyra rektorer och sex lÀrare i Àmnena trÀ- och metallslöjd och hem- och konsumentkunskap. Rektorer och lÀrare delade med sig om sina tankar kring begreppet ?hÄllbar utveckling? och vad begreppet betydde för dem personligen.

Fo?rfattare: Ellen Hedin Handledare: Elisabeth So?derquist Examinator: Jan Ha?rdig Titel: Spra?kinla?rning i ma?ngkulturella klassrum ? en kvalitativ studie av hinder och mo?jligheter fo?r la?rande i SFI-verksamhet A?mne: La?rarutbildning A?r: 2012 Syfte: Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur elever och la?rare agerar i grupp och gentemot varandra fo?r att utro?na hinder och mo?jligheter fo?r spra?kinla?rning. Metod och teori: Studien utfo?rs med kvalitativ metod i form av deltagande observation. Den so?ker da?rfo?r djup snarare a?n bredd. Studien baseras pa? teorier skapade av Goffman med fokus pa? social interaktion mellan akto?rer inom fa?ltet fo?r att synliggo?ra de fra?gor som a?r viktiga fo?r akto?rerna. Slutsats: En ovilja att reflektera kring pedagogiska fra?gor a?r inte ha?llbar i dagens skola.

Studien syftar till att genom kvalitativa intervjuer och fokusgruppsintervjuer undersöka hur begreppet hÄllbar utveckling tolkas av lÀrare och elever i gymnasieskolan. De frÄgestÀllningar som anvÀnds Àr Vilka miljöpolitiska diskurser gÄr att skönja i de olika tolkningarna av begreppet hÄllbar utveckling? samt Finns det nÄgon dissonans mellan lÀrare och elevers sÀtt att tala om och uppfatta begreppet hÄllbar utveckling? För att svara pÄ frÄgestÀllningarna har den kritiska diskursanalysen anvÀnts som metod och begreppet hÄllbar utveckling som teoretisk inramning. Begreppet hÄllbar utveckling Àr vagt definierat och innehÄller inga tillvÀgagÄngssÀtt som behövs för en hÄllbar utveckling. Innebörden av begreppet ligger snarare i uppfattningen om hur ekonomiska, ekologiska och sociala delar interagerar med varandra och dÀrför Àr det fruktbart att se begreppet som en diskurs.

Nilsson, Johan (2007) NödvÀndigt men inte tillrÀckligt ? En studie om sambanden mellan infrastruktur och regional utveckling. [Necessary but not sufficient ? a study about the connections between infrastructure and regional development]D-uppsats 10 poÀng, fördjupningskurs i kulturgeografiHandledare: Bo MalmbergSprÄk: SvenskaKORTFATTAD SAMMANFATTNINGUppsatsens syfte Àr att Äterge diskussionerna kring de pÄstÄdda sambanden mellan infrastruktur och regional utveckling samt att undersöka om sÄdana samband finns. Teorierna grundar sig pÄ konvergens och divergens samt hypoteser kring nÀtverk.

Syftet med vÄr studie Àr att fÄ syn pÄ hur fritidspedagoger uppfattar sin kompetens och arbete med hÄllbar utveckling. Vi inleder vÄrt arbete med en historik om fritidshemmet och hur arbetet med hÄllbar utveckling uppkommit i stort och hur detta Àmne tog plats i lÀroplanen. För att fÄ syn pÄ vÄrt syfte har vi genomfört kvalitativa intervjuer med tre yrkesverksamma fritidspedagoger pÄ tre skolor i en inlandskommun i Norrland. I denna inlandskommun ska alla skolor vara miljöcertifierade inom ramen för Är 2010. Resultaten av intervjuerna visade pÄ att alla fritidshem kÀllsorterar och komposterar men det Àr bara ett fritidshem av tre som har ett aktivt och medvetet arbete inom omrÄdet för hÄllbar utveckling, detta trots att alla skolor i denna kommun skall inneha eller validera upp sitt miljöarbete till en certifiering enligt Skolverkets ?skola för hÄllbar utveckling? eller certifieringen ?Grön Flagg?..