Sedan friskolornas start har skolmarknaden utvecklats och numera existerar det ett flertal variationer av organisationsformer samt driftsformer på den Svenska marknaden. Teorin redogör för ett antal styrande Incitament som är av betydelse för icke-vinstdrivande skolors existens, vilka främst har observeras i skolor utanför Sverige. Baserat på olikheter mellan länder såsom Sverige och USA aktualiseras frågan om Incitamenten kan appliceras på den svenska friskolemarknaden. En kvalitativ studie har genomförts med två friskolor i Stockholmsområdet där jag har sökt svar på uppsatsens centrala fråga; om Incitamenten bakom icke- vinstdrivande skolor i teorin stämmer överens med realiteten? Resultatet antyder att skillnaden mellan vinstdrivande och icke-vinstdrivande friskolor ej är av den karaktären som teorin påvisar.

Tidigare studier indikerar att det finns en problematik med redovisningsstandarden IAS 36, angående goodwillnedskrivningar, då standarden skapar utrymme för resultatmanipulering i form av stålbad. Enligt tidigare studier har företagsledningar Incitament för stålbad när företag uppvisar svaga preliminära finansiella resultat. Denna studie undersökte i vilken utsträckning resultatmanipulering i form av stålbad genom goodwillnedskrivningar förekom för företagen på OMX Nordic large cap under perioden 2006 till och med 2009. Det gjordes genom att det i studien undersöktes huruvida det fanns ett samband mellan goodwillnedskrivningar och svaga finansiella resultat.En kvantitativ metod användes och sambandet mellan goodwillnedskrivningar och svaga finansiella resultat testades med hjälp av statistiska metoder. Undersökningen utgick från Jordan och Clarks (2004) trestegsmodell som i första steget testade huruvida goodwillnedskrivningarna var väsentliga, då det är ett tecken på stålbad.

I ett samhälle där miljöfrågorna tar allt större plats i media och i politiken växer miljömedvetenheten hos konsumenterna. Allt fler handlar ekologisk mat och återvinner i hemmet. Den ?gröna? marknaden är med andra ord en växande marknad där det finns möjligheten att kunna sälja ?gröna? produkter inom alla områden.Rapporten har syftat till att utreda de samband som finns mellan en ökad miljömedvetenhet hos marknaden och företags innovationsprocesser utifrån denna ökning. Rapporten bygger främst på resultat från intervjuer med två stycken företag, i denna rapport Ericsson och Vattenfall, men tar även med kortare resultat och analys från intervjuer med ytterligare sex stycken företag inom olika industrier.Rapporten visar på att just marknaden har en relativt liten påverkan.

Ett fenomen som blivit allt vanligare på senare år är instiftandet av ?bounties?. Med ?bounties? menas att en belöning utfästs i form av ekonomisk kompensation till den person eller de personer som utför utvecklingsarbete inom fri och öppen programvara (F/OSS). Syftet med undersökningen är att studera upplevelser och känslor kringanvändningen av ?bounties? från ett utvecklarperspektiv.

Denna studie beskriver hur butiksförsäljares känsloarbete kan komma att te sig i olika interaktionssituationer inom en kosmetikkedja. Butikssäljarnas känsloarbete undersöks vid interaktion med, kund och kollaga. Vidare undersöks hur arbetsgivaren påverkar de anställdas känsloarbete genom att använda sig av olika Incitament. För att undersöka butikssäljarnas känsloarbete i olika interaktioner har Hochschilds teori om emotionellt arbete och Goffmans dramaturgiska perspektiv används. Studien påbörjades med genom en förstudie som innefattade observationer, samtal med butikschef och insamling av olika dokument från kosmetikkedjan.

Alla kan vi lära oss något, frågan är bara vilka möjligheter och tillfällen vi får i livet och hur vi tar tillvara på dem. Detta något är en process som börjar när vi föds och slutar när vi dör. Det vill säga ett livslångt lärande. Nu är det ju så att allt man kommer över i kunskapsväg inte alltid stämmer överens med den kultur och det samhälle man lever i och då finns möjligheten till att begå felaktiga beslut och handlingar. Hur kan man då veta vad som är rätt och fel? Till en början är familjen det Incitament som ligger närmast till hands.

Syftet med rapporten är att försöka genomföra en traditionell företagsanalys på ett antal utvalda fotbollsklubbar från både England och Sverige. Vidare har det också undersökts vilka begränsningar och regler som UEFAs regelverk Financial Fair Play innehåller och vilka utmaningar implementeringen av detta regelverk kan innebära för klubbarna. Genom fotbollsklubbarnas årsredovisningar samt sex intervjuer har vi kommit fram till att en traditionell företagsanalys, som nyckeltalsanalys inte går att tillämpa på fotbollsklubbar på grund av ägartillskott och Soft Budget Constraint. Fotbollsklubbarna verkar i en hög grad av Soft Budget Constraint då det inte finns några Incitament för klubbarna att sköta sin ekonomi. Financial Fair Play har instiftats för att förhindra både ägartillskott och stöd från stater i form av skattelättnader.

Detta arbete är tvådelat och syftar dels till att genom tematisk analys av den genererade empirin svara på frågan: Varför små och medelstora företag arbetar med Miljödiplom i Jönköpings kommun? och dels till att genom diskussionen belysa resultaten av denna analys och med utgångspunkt i Luhmanns sociala systemteori problematisera: Hur små och medelstora företag tolkar och arbetar med miljöfrågan på olika sätt. Empirin har insamlats genom kvalitativ intervjumetodik bland företag i Jönköpingsregionen som har viss koppling till miljöledningssystemet Miljödiplom, ett alternativt MLS enligt den s.k. Göteborgsmodellen. Genom den tematiska analysen visade resultaten på att de studerade företagen tolkar sitt miljöarbete genom ekonomiska Incitament där insikten om att företaget måste arbeta med miljöfrågor kommer genom intressenters påverkan på verksamheterna.

Enligt naturvårdsverket var ca 80 000 områden potentiellt förorenade i Sverige 2010. För att skydda naturen finns miljöbalken och riktlinjer från miljömyndigheter. Det har dock i dessa identifierats vissa brister. Exempelvis avsaknaden av personligt ansvar vid konkurser eller ett ekonomiskt Incitament till att löpande följa och åtgärda negativa förändringar som orsakats miljön till följd av verksamheten.Röster har på senare tid börjat höjas för att hitta finansiella lösningar för att bidra till en hållbarare utveckling i miljöarbetet. Ett sätt att bidra till denna utveckling vore om miljön prissattes.En metod att genomföra sådan prissättning är att utgå ifrån marknadsvärdet på en fastighet om den vore helt obefläckad av gifter och i årsredovisningen redovisa den beräknade återställandekostnaden som uppkommit som följd av verksamheten.

Gröna byggnader har under senare tid blivit ett alltmer aktuellt begrepp eftersom den globala uppvärmningen uppmärksammats och miljöfrågor har uppkommit i fler sammanhang för att reducera utsläppen. Mycket forskning inom området gröna byggnader hanterar till stor del kommersiella fastigheter, såsom lokaler och kontor. Studier har främst utförts i USA och Storbritannien. Nuvarande regering har som mål att uppföra 250 000 nya bostäder inom sex år. Detta väckte vår uppmärksamhet och uppsatsens syfte är att undersöka vilka Incitament privata fastighetsägare har för att uppföra gröna bostadsbyggnader med upplåtelsen hyresrätt samt om nuvarande regler inom det svenska hyressättningssystemet påverkar dessa fastighetsägare.

Den teori som redovisas i denna studie säger att en vd borde ersättas i enlighet med företagets finansiella prestation och att monetära Incitament leder till höjd ansträngning hos individen, vilket resulterar i en bättre prestation. Författarna av denna uppsats gör ett antagande om att ökad prestation från vd:n borde leda till högre lönsamhet för företaget.Denna studie om tjugo norska företag undersöker sambandet mellan företagets lönsamhet år t-1 och kortsiktig rörlig ersättning vilken betalas ut år t. Sambandet testas genom att utforma en multipel regressionsmodell. Resultaten från denna tyder på att ett sådant samband inte existerar bland norska företag. Detta resultat strider i mot resultat gjort på bl.a.

Omsättningsbaserade hyror används främst vid lokaluthyrning till hotellverksamheter eller vid uthyrning till aktörer lokaliserade i centrumanläggningar och köpcentrum. Den alternativa hyresformen är oftast en fast hyra med en indexklausul. I detta arbete analyseras vilka faktorer som påverkar valet av hyresform och vad det får för inverkan på hyresgästen och fastighetsägaren. De faktorer som behandlas i arbetet är hur kontraktsparterna ser på riskfördelning, Incitament, mätproblem och konjunkturpåverkan.Den absolut vanligaste formen av omsättningsbaserad hyra innehåller en garanterad bashyra och en omsättningsbaserad del. Den omsättningsbaserade delen aktiveras istället för den garanterade bashyra om en förutbestämd procentuell del av hyresgästens omsättning överstiger bashyran.I uppsatsen analyseras även rådande marknadstrender och deras påverkan på valet av kontraktsform och hyreskontraktens utformning.

Med tanke på den senaste tidens klimatdebatt har energieffektivisering blivit ett aktuelltämne. Inom bostadssektorn är potentialen att minska energiförbrukningen stor och blandflerbostadshusen är bostadsrätt den vanligast förekommande ägarformen. Studiensfrågeställning är följande: Vilka faktorer påverkar Halländska bostadsrättsföreningar attenergieffektivisera sina fastigheter? För att besvara problemformuleringen har olikapåverkande faktorer först identifierats utifrån tidigare forskning. Den insamlade teorin harsedan verifierats genom tre djupintervjuer med kunniga personer inom ämnet.

Byggbranschen har länge brottats med problem. Uppenbara brister har konstaterats vad gäller projektlönsamhet, kvalité och arbetsmiljö. Kritik kommer såväl från politiker som från ägare och kunder. En utveckling för att förnya och förbättra branschen pågår sedan en tid tillbaka där ett antal organisationer arbetar med förändrings- och förbättringsarbete. Själva byggprocessen är här av central betydelse där en stor förbättringspotential finns.

Mellan 2004 och 2006 deltog ett svenskt mekskyttekompani som en del i FN-insatsen i Liberia, UNMIL. Uppsatsen syftar till att utreda hur det svenska kompaniet bidrog till uppfyllandet av den strategiska målbilden inom UNMIL 2004-2006 med hänsyn tagen till svenska direktiv, ordrar och Incitament till att bidra till insatsen, samt att dra lärdomar utifrån detta. En fallstudie har använts för att studera verksamhet och erfarenheter från insatsen som sedan analyseras utifrån de olika mål och framgångsfaktorer som låg till grund för insatsen. Fallstudien baseras i huvudsak på slutrapporter från de svenska kontingenterna som verkade i UNMIL. Resultatet visar att det svenska kompaniet bidrog positivt till uppfyllnaden av UNMIL:s strategiska målbild och Regeringens Incitament för deltagande men att brister fanns inom Försvarsmaktens direktiv, främst avseende interoperabilitet.