Enligt det agentteoretiska synsÀttet kan osÀkerhet kring företagsledarens beteende avhjÀlpas genom att förutsÀtta ett opportunistiskt beteende frÄn denne och sedan utforma styrmekanismer som begrÀnsar denna opportunism.  Agentteorin har dock sitt ursprung i en amerikansk kontext med helt andra vÀrderingar Àn de som format de svenska institutionerna. DÀrmed öppnas det för andra orsaker och teorier som kan förklara förekomsten av rörliga ersÀttningar i Sverige.Syftet med denna uppsats Àr att bidra till diskussionen om vilket eller vilka teoretiska perspektiv som kan ligga bakom förekomsten av belöningssystem i Sverige.Uppsatsen bygger pÄ kvantitativ forskningsstrategi detta eftersom författarna försöker finna ett samband mellan olika variabler.  Genom att utgÄ frÄn en total populations undersökning av ca 300 börsnoterade företag kom den slutliga populationen som uppfyllde de uppstÀllda kriterierna att uppgÄ till 211 företag. Respektive bolags Ärsredovisningar studerades dÀrefter med hjÀlp av ett kodningsschema som angav informationen som skulle inhÀmtas och kvantifieras.  Information har sedan statistiskt bearbetats för att kunna bidra till att testa de uppstÀllda hypoteserna.Eftersom att ingen av agentteorins antagande som prövades kunde styrkas indikerar detta att andra teorier kan vara bÀttre lÀmpade. Resultaten indikerar pÄ att det Àr institutionell teori i form av hÀrmande isomorfism och symbolisk kompensation som Àr mer tillÀmplig för att förklara rörliga ersÀttningar i det svenska corporate governance-systemet.

Uppsatsen unders?ker hur den aktiebolagsr?ttsliga separationsprincipen p?verkar konflikter mellan aktiebolagslagen och aktie?garavtal, s?rskilt i privata bolag d?r alla aktie?gare ?r bundna av samma avtal. Separationsprincipen inneb?r att avtal mellan aktie?gare inte kan f? bolagsr?ttslig verkan utan st?d i lagen, vilket s?kerst?ller bolagsorganens autonomi. Men i praktiken anv?nds aktie?garavtal f?r att reglera relationer mellan ?gare och hantera fr?gor som aktiebolagslagen inte t?cker.

Syftet med denna studie var att försöka hitta ett svar pÄ om inre och/eller yttre motivation var faktorer som bidrog till att individer stannar kvar hos samma arbetsgivare under en lÀngre tid. Undersökningen gjordes pÄ ett industriföretag dÀr testpersonerna, som var 81 stycken, delades upp i tre grupper beroende pÄ lÀngden av sin anstÀllningstid, och fick svara pÄ en enkÀt med pÄstÄenden om motivation. Undersökningen utgick frÄn Self Determination Theory (SDT) som bygger pÄ tanken att beteenden som styrs av inre motivation har större chans att upprÀtthÄllas Àn de som styrs av yttre motivation. Detta Àr intressant för vÄr undersökning dÄ vi vill se om det finns ett samband mellan motivation och anstÀllningstid. En longitudinell studie pÄbörjades för att i förlÀngningen fÄ svar pÄ om motivation Àr nÄgot som finns frÄn början av anstÀllningen eller nÄgot som kommer med tiden.

I denna uppsats g?rs en analys av de normkonflikter som finns mellan F?rs?kringskassans bed?mning av aktiviteter under aktivitetsers?ttning vid nedsatt arbetsf?rm?ga enligt 33 kap. 21 ? SFB, och svenska ?taganden enligt konventionen om r?ttigheter f?r personer med funktionsneds?ttning (CRPD). Bed?mningen handlar om en aktivitet kan antas ha en gynnsam inverkan p? den f?rs?krades medicinska tillst?nd, vilket kan strida mot CRPD:s r?ttighetssyn som f?rkastar medicinska definitioner av funktionsneds?ttningar.

Begrunda följande erbjudanden för att uppleva Inkafolkets Sydamerika:Guidad tur av Machu Picchu 3000:-Guidad tur av Inkaleden 7000:-Guidad tur av Inkaleden och Machu Picchu 7500:-Om du var pÄ vÀg till omrÄdet, vilken av de guidade turerna skulle du vÀlja? VÀlj nu!Om du valde den guidade turen av Inkaleden och Machu Picchu, sÄ vore du ett exempel för teorin om asymmetriskt dominerade alternativ. Hade du gjort samma val om mellanpriserbjudandet inte funnits?För att ett företag ska nÄ framgÄng inom försÀljningen av sina produkter Àr det vÀsentligt att tillÀmpa en genomtÀnkt prissÀttningsstrategi. För att styra konsumenter mot för företaget önskvÀrda preferenser kan priser beslutas om och sÀttas med hÀnsyn till psykologiska faktorer.

Det Àr en stÀndigt pÄgÄende debatt om huruvida belöningssystem fungerar som motivationsinstrument eller inte. MÄnga, frÀmst inom den psykologiska skolan, Àr kritiska till belöningssystem, trots detta finns de i alla organisationer. Kan denna förekomst förklaras av att det finns en annan skola, den ekonomiska, som Àr det dominerande synsÀttet hos företag? Syftet med denna uppsats Àr att stÀlla den psykologiska skolans motivationsuppfattning emot den ekonomiska i en analys, och utifrÄn denna se om det gÄr att dra slutsatsen att det ekonomiska tankesÀttet Àr det som dominerar och dÀrmed ge en förklaring till varför belöningssystem förekommer som motivationsverktyg i ett företag. För att kunna utreda detta har vi valt att göra en fallstudie pÄ företaget Tempur och dess sÀljare, samt tagit hjÀlp av teorier ur sÄvÀl den psykologiska motivationsuppfattningen, Maslow och Herzberg, som den ekonomiska, economic man.

Bakgrund: Mixade va?rdsalar inneba?r att ma?n och kvinnor va?rdas pa? samma sal. Pa? detta sa?tt utnyttjas sjukhusens va?rdplatser till fullo och fa?rre patienter som a?r i behov av sjukhusva?rd beho?ver placeras pa? en avdelning inom en annan specialitet eller transporteras till andra sjukhus. Flera engelska studier pekar pa? att det finns en problematik i att bevara patientens integritet pa? en mixad va?rdsal vilket va?ckte ett intresse att underso?ka sjuksko?terskans erfarenheter av omva?rdnad pa? mixade va?rdsalar i Sverige.Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksko?terskans erfarenheter av att bedriva omva?rdnad pa? mixade va?rdsalar i sluten somatisk va?rd med fokus pa? patientintegritet.Metod: Fo?r studien anva?ndes en kvalitativ forskningsansats.

Fysisk planering a?r ett omra?de som har mo?jlighet att pa?verka ma?nga olika delar i samha?llet. Det inneba?r sa?ledes att arbetet med en god fysisk planering a?r viktigt fo?r att samha?llet ska fungera pa? ett bra sa?tt. Denna studie underso?ker na?rmre hur fysisk planering anva?nds fo?r att fra?mja ma?nniskors ha?lsa och va?lbefinnande i de tre kommunerna Stockholm, Go?teborg och Malmo?.

Bakgrund: Forskning pa?visar pa? skolor som arbetsplats en o?kad stressniva? och minskat va?lbefinnande. Fokus i denna studie var utifra?n detta att underso?ka hur rektorn i sin ledarrollresonerade kring motivation och personalens va?lbefinnande pa? arbetsplatsen ur ett salutogent perspektiv samt att se om rektorns fo?rsta?else av dessa begrepp ansa?gs vara ett redskap i den kommunala grundskolan fo?r att utveckla sin personal.Syfte: Studien utforskade hur rektorer i kommunala grundskolan uppfattade att de motiverade sin personal och skapade va?lbefinnande pa? arbetsplatsen.Metod: Elva kvalitativa intervjuer med rektorer gjordes. Data analyserades genom en kvalitativ inneha?llsanalys.

Bakgrund En ryggm?rgsskada p?verkar funktionen och f?rm?gan att kunna vara delaktig i dagliga aktiviteter p? flera s?tt. Personer som drabbats av en ryggm?rgsskada har visat sig ha st?rre risk att utveckla psykisk oh?lsa ?n den ?vriga befolkningen. De som i ett tidigt stadium efter skadan m?r s?mre psykisk har ?ven en ?kad risk att isolera sig och inte vara delaktig i aktiviteter i samh?llet.

VÄr uppsats pÄ kandidatnivÄ syftar till att knyta ihop tvÄ olika ÀmnesomrÄden för att komma fram till en enhetlig slutsats. Syftet Àr att skapa en uppfattning om InternetanvÀndandet i relation med nya teknologiska möjligheter, i det hÀr fallet har vi valt att undersöka trÄdlös och mobil kommunikation mot Internet. Situationen beskrivs dels ur ett tekniskt sammanhang, men Àven bakomliggande faktorer till teknikutnyttjande tas i beaktande för att fÄ en rÀttvis och enhetlig bild av lÀget. DÄ tidigare forskning frÀmst har fokuserats pÄ mobiltelefonernas pÄverkan pÄ vÄrat sÀtt att leva samtidigt som forskning inom trÄdlös och mobilt Internet fÄr pÄstÄs vara starkt begrÀnsad ville vi bidra med vÄrat inlÀgg i ett relativt ungt, men ack sÄ viktigt forskningsomrÄde.Vi utförde dels en kvantitativ studie dÀr faktorer som sociala vanor, kommunikationsbehov och syn pÄ mobilitet vÀgdes in för att skapa en bild av InternetanvÀndningen idag. I denna kvantitativa studie inkluderade vi Àven kvalitativa influenser i form av öppna frÄgor för att bredda synen av valt Àmne, vilket visade sig vara ett lyckat tillvÀgagÄngssÀtt.Resultaten tÀckte mer Àn vÀl vÄran frÄgestÀllning och som bonus fick vi kvalitativ respons som gav oss en större insikt i hur Internet upplevs idag.

Bakgrund Postpartumdepression drabbar i genomsnitt 13 procent av alla nyf?rl?sta kvinnor v?rlden ?ver. Det ?r en komplex diagnos som inverkar b?de p? individen och hennes omgivning, tillika p?verkas hur diagnosen upplevs av yttre faktorer som samh?lle, v?rd och socialt n?tverk. Relaterat till detta genomf?rdes denna litteratur?versikt f?r att skapa f?ruts?ttningar att m?ta patienter med postpartumdepression p? b?sta s?tt.

De flesta chefer stÀlls inför frÄgan hur de bÀst motiverar sina medarbetare att prestera vÀl, men utmaningarna och möjligheterna i motivationsarbetet varierar mellan privata och offentliga organisationer. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och analysera hur mellanchefer i Uppsala kommuns kommunledningskontor och Vasakronan AB:s region Uppsala anvÀnder motivationsverktyg samt vad eventuella skillnader mellan organisationerna beror pÄ. Med utgÄngspunkt i fem vÀletablerade motivationsteorier ? Herzbergs tvÄfaktorteori, Maslows behovshierarki, rÀttviseteorin, förvÀntansteorin och mÄlsÀttningsteorin ? skapades en modell över sambandet mellan hur chefer kan motivera sina medarbetare, vad som skiljer olika motivationsverktyg Ät och vilka sÀrdrag olika organisationer har. DÀrefter genomfördes djupintervjuer med tre mellanchefer i respektive organisation för att undersöka hur de resonerade kring anvÀndandet av olika motivationsverktyg och de empiriska resultaten analyserades i ljuset av författarnas teoretiska modell.

En betydande del av Sveriges yta Àr tÀckt av skog och det finns mÄnga olika viljor finns rörande vilka vÀrden skogen ska erbjuda. Syftet med studien var att undersöka mÀnniskors erfarenheter, emotionella band och vÀrderingar av skog och natur, samt attityder till naturresursutnyttjande och allemansrÀtt, inklusive samband dem emellan. Syftet var Àven att diskutera resultatet i förhÄllande till politiska mÄl rörande skog och natur. Totalt deltog 663 universitetsstudenter med medelÄldern 24 Är, varav 254 kvinnor och 401 mÀn, i en enkÀtundersökning. Resultatet visade genom korrelationsanalys samband mellan samtliga variabler.

Natriumklorid sprids i ca. 20 skidbackar inom A?res skidsystem. Natriumklorid sa?nker vattens fryspunkt och go?r att sno?n kan ha?llas ha?rd under ta?vlingar, vilket ger de ta?vlande sa? lika fo?rutsa?ttningar som mo?jligt.