This paper deals primarily with the developmental potential and use of court -based mediation in Swedish law, and its relation to court-based conciliation and the judicial procedure as means to end a conflict.  In Chapter 42, Section 17 of the Swedish Code of Judicial Procedure, a judge, before the parties have their main hearing, can act as a mediator between the parties to settle the dispute. The judge should, according to the law, always try to make the parties come to an agreement before the main hearing. This obligation can be fulfilled either through the use of court-based conciliation, or court based mediation. Mediation as such is rarely used in Sweden, and one of the goals of this essay is to try to provide a tentative answer to why that might be the case.  The second goal is to try to find a consistent, yet flexible notion, of the concept of ?jurisdiction?, and to provide an explanation for the relation between mediation as an alternative method for dispute resolution and the judicial procedure.                                                                                                                                            .

När företag får möjlighet att verka på en väl fungerande marknad med ett minimum av offentliga regleringar skapas samhällsekonomisk effektivitet. Samtidigt är förtroendet för företagen en viktig grundbult för samhällsekonomisk tillväxt - om förtroendet skadas minskar investeringsviljan, vilket på sikt skadar såväl företagens som samhällets tillväxt. Efter företagsskandaler som Enron, Trustor och Skandia har det skapats en diskussion om den interna kontrollen ? såväl nationellt som internationellt ? vilket lett till att regelverk, normbildning och praxis världen över har granskats och reviderats. Med bakgrund i detta har ?Svensk kod för bolagsstyrning? utvecklats i Sverige.

Svenskar har en stor andel av sina sparpengar placerade i olika fonder, och fondsparandeverkar bli en allt större sparform. Under andra kvartalet 2014 ökade den totala förmögenheteni svenskregistrerade fonder med 69 miljarder gentemot föregående kvartal, vilket går att tolkasom att det är väldigt populärt att spara i fonder. Denna studie undersöker fonder varsförvaltare har kontor i Sverige och vad som kan tänkas påverka dennes prestation. För att göradetta har fyra aspekter valts ut och de är geografiskt avstånd, marknadens grad avsofistikering, storleken på bolag samt persistens. För att genomföra undersökningenkategoriserades de valda fonderna i grupper utifrån dessa aspekter.

I uppsatsen underso?ker jag hur huvudkarakta?ren Mimmi, under va?gen att etablera sig som fo?rfattare och i mo?tet med Hugo, so?ker na? balans mellan intellekt och kropp. Utifra?n Julia Kristevas teori om abjektionen utforskar jag pa? vilka sa?tt Mimmi fo?rha?ller sig ambivalent till viljan att vara a? ena sidan innesluten, a? andra sidan avgra?nsad, och hur i sin tur synen pa? kroppen, dess samverkan med sja?len samt synen pa? andra kroppar pra?glas av bega?r och a?ckel. Som metodisk spra?ngbra?da anva?nder jag paradoxen utifra?n Kristina Fjelkestams definition.

I uppsatsen underso?ker jag hur huvudkarakta?ren Mimmi, under va?gen att etablera sig som fo?rfattare och i mo?tet med Hugo, so?ker na? balans mellan intellekt och kropp. Utifra?n Julia Kristevas teori om abjektionen utforskar jag pa? vilka sa?tt Mimmi fo?rha?ller sig ambivalent till viljan att vara a? ena sidan innesluten, a? andra sidan avgra?nsad, och hur i sin tur synen pa? kroppen, dess samverkan med sja?len samt synen pa? andra kroppar pra?glas av bega?r och a?ckel. Som metodisk spra?ngbra?da anva?nder jag paradoxen utifra?n Kristina Fjelkestams definition.

Vinstintressets effekter på välfärdstjänsterna är komplicerade att mäta, och om det är positivt eller negativt att vinstdrivande företag tillåts på välfärdsmarknaden är svårt att avgöra. Uppsatsen är en teoretisk analys som med nationalekonomiska teorier strävar efter att undersöka vad som talar för respektive mot vinstdrivande privata välfärdsbolag, dels genom en generell analys och dels med en applicering på skolan. Vinstdrivande företag är ofta effektiva och innovativa, men det är svårt att specificera välfärdstjänster i kontrakt och företagen ges incitament att sänka kvaliteten för att maximera vinsten. Om företagen har möjligheten att påverka vilka som konsumerar deras tjänst finns risk för cream-skimming och segregation..

För att motivera sina mellanchefer använder sig företag ofta av olika typer av belöningssystem, men det är inte alltid detta fungerar på ett önskvärt sätt. Möjligheten finns att mellanchefer utför handlingar som inte är bra för företaget, men som gynnar deras egna intressen. Syftet med denna uppsats var att öka förståelsen för vilka möjligheter som finns för mellanchefer att utföra handlingar som inte går helt i linje med företagets intressen och vad som kan uppmuntra dessa mellanchefer att utföra sådana handlingar. För att besvara vårat syfte har vi intervjuat fyra olika mellanchefer i fyra olika branscher. I vår undersökning framkom det att alla mellancheferna hade möjligheter att utföra handlingar som var negativa för företaget men som de hade personlig vinning av.

Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka hur civilsamh?llets fotbollsinitiativ i Sverige bidrar till sociala funktioner genom att fr?mja h?lsa, st?rka gemenskap och integration samt fungera som ett f?rebyggande verktyg mot utanf?rskap och kriminalitet. Studien avser ?ven att belysa vilka mekanismer och f?ruts?ttningar som m?jligg?r eller begr?nsar dessa processer. Studien genomf?rdes som en systematisk litteraturstudie baserad p? vetenskapligt granskade artiklar fr?n databasen ?Web of Science? identifierade genom Ume? universitetsbiblioteks s?ktj?nst.

This essay will discuss consumption as a strategy for creating one?s identity for persons with visible disabilities. Along with this, questions asked and answered are concerning how lack of inclusion in the fashion industry affects the informants? consumption of clothes and how the informants discuss identity in relation to their disability. Compulsory able-bodiness (McRuer, 2006) is a main theory that will influence both the discussion and the results.

I detta examensarbete har jag skrivit, spelat in och producerat tva? la?tar a?t gruppen Hey Mary, arrangerat tio la?tar skrivna av Andrew Lloyd Webber a?t Stockholms Estetiska Gymnasium samt programmerat en prototyp pa? en iPhone-app, som i framtiden kan anva?ndas som ett nytt sa?tt fo?r artister att na? ut till fans pa? men som i dagsla?get a?r en portfolio fo?r mig som la?tskrivare och producent.Syftet med den ha?r skrivna rapporten a?r att o?vergripande beskriva det konstna?rliga projektet och att analysera huruvida relationen mellan producent och artist/besta?llare samt klimatet i studion pa?verkar slutresultatet samt att reflektera o?ver hur mycket man som komposito?r och musikproducent kan kompromissa med sin konstna?rliga integritet i fo?rha?llande till besta?llarens/artistens o?nskema?l/krav, till mina egna tekniska och materiella fo?rutsa?ttningar och begra?nsningar samt till givna tidsaspekter..

Vinstintressets effekter på välfärdstjänsterna är komplicerade att mäta, och om det är positivt eller negativt att vinstdrivande företag tillåts på välfärdsmarknaden är svårt att avgöra. Uppsatsen är en teoretisk analys som med nationalekonomiska teorier strävar efter att undersöka vad som talar för respektive mot vinstdrivande privata välfärdsbolag, dels genom en generell analys och dels med en applicering på skolan. Vinstdrivande företag är ofta effektiva och innovativa, men det är svårt att specificera välfärdstjänster i kontrakt och företagen ges incitament att sänka kvaliteten för att maximera vinsten. Om företagen har möjligheten att påverka vilka som konsumerar deras tjänst finns risk för cream-skimming och segregation..

Svenskar har en stor andel av sina sparpengar placerade i olika fonder, och fondsparandeverkar bli en allt större sparform. Under andra kvartalet 2014 ökade den totala förmögenheteni svenskregistrerade fonder med 69 miljarder gentemot föregående kvartal, vilket går att tolkasom att det är väldigt populärt att spara i fonder. Denna studie undersöker fonder varsförvaltare har kontor i Sverige och vad som kan tänkas påverka dennes prestation. För att göradetta har fyra aspekter valts ut och de är geografiskt avstånd, marknadens grad avsofistikering, storleken på bolag samt persistens. För att genomföra undersökningenkategoriserades de valda fonderna i grupper utifrån dessa aspekter.

The purpose of this paper is to perform an in-depth analysis on how the events that took place in Skandia AB during the end of the 1990s have been portrayed in media, and how this has affected the general debate concerning bonuses and incentive plans. The paper studies relevant newspaper articles published in Sweden?s largest business newspaper, Dagens Industri (DI), over a period ranging from 2002 to 2008. The major findings of this paper include that bonuses are widely used as incentives in Swedish companies and that the issue of bonuses as an incentive form has lead to a prevalent debate. Furthermore, the questionable events that took place in Skandia AB during the end of 1990s have affected the general debate concerning bonuses.

Vinstintressets effekter på välfärdstjänsterna är komplicerade att mäta, och om det är positivt eller negativt att vinstdrivande företag tillåts på välfärdsmarknaden är svårt att avgöra. Uppsatsen är en teoretisk analys som med nationalekonomiska teorier strävar efter att undersöka vad som talar för respektive mot vinstdrivande privata välfärdsbolag, dels genom en generell analys och dels med en applicering på skolan. Vinstdrivande företag är ofta effektiva och innovativa, men det är svårt att specificera välfärdstjänster i kontrakt och företagen ges incitament att sänka kvaliteten för att maximera vinsten. Om företagen har möjligheten att påverka vilka som konsumerar deras tjänst finns risk för cream-skimming och segregation..

I denna studie har företags aktieutdelning i form av direktavkastning undersöktsi förhållande till majoritetsägarens skattesituation. En utvald grupp av företagfrån Stockholmsbörsen under åren 1985?2000 har undersökts. Datamaterialetinnehåller cirka 1800 företagsår. Det som skiljer olika investerargrupper åt ärbland annat skatten på utdelning och kapitalvinster.