Regelbunden fysisk aktivitet motverkar en rad fysiska och mentala sjukdomar. Hälsovinster av fysisk aktivitet är bland annat en högre funktionell muskulär- och kardiovaskulär kapacitet samt en högre livskvalitet. Stillasittande och Inaktivitet kan leda till övervikt, kardiovaskulära sjukdomar, cancer, psykosociala problem och metaboliska sjukdomar.Mellan män och kvinnor finns fysiologiska skillnader som visar sig i kroppsstorlek och muskelmassa. Detta ger generellt sett kvinnor mer flexibel fysik medan män är fysiskt starkare.WHOs rekommendationer om daglig fysisk aktivitet är 150 min/vecka av moderat aerobisk träning eller 75 min mer ansträngande aerobisk träning. Styrketräning som involverar större muskelgrupper rekommenderas i åldrarna 18-64.

Vi människor har de senaste decennierna blivit allt mer stillasittande, vilket innebär en ökad risk för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar samt övervikt. Detta har också bidragit till att fysisk Inaktivitet idag räknas som den fjärde ledande riskfaktorn för global dödlighet. Eftersom alla barn i Sverige idag tillbringar mycket tid i skolan så är skolan och idrottsundervisningen en viktig plattform för att förmedla vikten av fysisk aktivitet för att hälsan inte ska försämras. Syftet med denna konsumtionsuppsats är att undersöka eventuella samband mellan fysisk aktivitet i skolåldern och ett fortsatt fysiskt aktivt liv. Vi kommer även att belysa om en rad övriga faktorer påverkar om individen blir fortsatt fysiskt aktiv.

Kunskapen om TV- och datorspelmissbruk bland ungdomar är idag väldigt begränsad. Stillasittande/fysisk Inaktivitet, som TV- och datorspel ofta innebär och som kan innebära negativa konsekvenser, blir allt vanligare. En semistrukturerad intervjustudie har genomförts på sju män i åldersgruppen 17-29 år i syfte att undersöka drivkrafterna bakom mäns spelbeteende i tonåren. Dessutom har information om spelmissbruk bland ungdomar inhämtats av fyra yrkesverksamma inom spelområdet. Detta samt kopplingar mellan TV- och datorspel och spel om pengar har gjorts p g a bristen på forskning om TV- och datorspel.

SyfteSyftet med studien var att försöka finna bakomliggande faktorer till varför elever inte vill vara med på lektionerna i ämnet Idrott och Hälsa.MetodStudien var kvalitativ och strävade efter att få en djupare insikt i elevers attityder och förhållningssätt till idrott. Studien utfördes i en mindre ort i södra Sverige. De intervjuade bestod av nio elever i årskurs åtta, fem pojkar och fyra flickor, alla med negativ inställning till ämnet Idrott och Hälsa. För att finna dessa elever användes enkäter som urvalsmetod. Själva intervjuerna utfördes enskilda, en och en, i ungefär i 15-20 minuter.

Studien genomfördes inom ramen för det självständiga arbetet i didaktik som är relaterat till ämnesområde idrott och hälsa vid Uppsala universitet. I studien granskas 67 elever i åk 1 och 2 vid två gymnasieskolor inom olika kommuner i Mellansverige. Undersökningens syfte var att se om fysisk aktivitet inverkar på ungdomars självkänsla. Undersökningen omfattade två enkätundersökningar där den ena var baserad på GIH:s frågeformulär Skola ? idrott ? hälsa, (Bilaga 2), för att se om elevernas fysiska aktivitetsvanor skiljer sig åt mellan gymnasieprogram, eller mellan kön. I undersökningen användes även Sådan är jag! ? Ungdom, som i studien användes för att få fram ett resultat vad gäller elevernas fysiska självkänsla.

Syfte: Syftet med undersökningen är att granska olustmoment inom ämnet idrott och hälsa.Studiens frågeställningar är:Vilka moment inom idrott och hälsa uppfattar eleverna i denna studie som olustiga?På vilket sätt upplevs momenten som olustiga?Metod: En kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer utfördes på åtta elevermellan 9 och 18 år, på en grundskola och ett gymnasium i samma geografiska område inärheten av Stockholm. De deltagande eleverna var en flicka och en pojke i årskurs tre, sexoch nio samt andra året på gymnasiet.Resultat: Aktiviteter kan ge upphov till situationer som kan uppfattas som olustiga.Exempelvis kan fotboll leda till Inaktivitet och därmed känslor av utanförskap, samtidigt somsamarbetsövningar med fysisk närkontakt kan leda till ångest. Vikten av att vara duktig på enaktivitet för att det ska kännas roligt diskuterades av många elever, speciellt itävlingssammanhang. Stress över betyg samt en alltför seriös stämning ansågs även det ledatill olustkänslor.

Det är vetenskapligt underbyggt att det finns ett tydligt samband mellan omfattning av fysisk aktivitet och hälsotillstånd. Genom att öka den fysiska aktiviteten går det att komma åt en av de stora grundorsakerna till vällevnadssjukdomar, fysisk Inaktivitet. Fysisk aktivitet på recept (FaR) är en metod i ett steg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård och för att etablera en långsiktig förändring av samhällets syn på fysisk aktivitet. Utvärderingar visar såhär långt att mer motivation och kunskap krävs hos vårdpersonalen för att arbeta efter FaR-metoden. Syftet är att undersöka attityden till FaR bland sista-termins studenter på läkar-, sjuksköterske-, sjukgymnast- och arbetsterapeut- utbildningen, samt om utbildningarna gett förutsättningar att kunna arbeta med metoden i framtiden.

Den debatt som har varit aktuell den senaste tiden i samhället, om jämställdhet mellan könen samt folkets ökande Inaktivitet som leder till ohälsa och fetma, har väckt vårt intresse, då i synnerhet barnens situation. Med dessa indikationer i åtanke tyckte vi att det kändes angeläget att undersöka hur förskolepedagogerna arbetar inom dessa områden. Vi har valt att fokusera på rörelseleken i utemiljön och hur pedagogerna agerar och resonerar om sitt förhållningssätt till barnens lek. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur pedagogen sett ur ett genusperspektiv förhåller sig till barns rörelseaktiviteter på förskolan i utemiljön. Vår undersökning bygger på intervju- och observationsmaterial av tre förskolepedagoger.

Katter hålls som husdjur i många länder i världen och har mycket olika levnadsvillkor. Denna rapports syfte är att undersöka vilka för- och nackdelar olika hållningssätt har. De vanligaste sätten att ha sin katt i Sverige är som innekatt utan tillgång till utevistelse eller som utekatt vilket oftast innebär att katten är delvis inne och delvis ute. Frågeställningarna är: vilken boendesituation är att föredra ur kattens synvinkel? Vilka välfärdsproblem kan uppstå om katten bara är inne? Vilka välfärdsproblem kan uppstå om katten får gå ut? De specifika aspekterna som undersöktes var naturligt beteende (jakt), hälsa, utrymme, flerkatts-hushåll, miljöberikning och problembeteenden. Jaktbeteende är ett av kattens grundläggande beteenden och utförs även om katten får mat på annat sätt.

Bakgrund ?ldre personer i v?rden utg?r en s?rbar grupp, med ?kad risk f?r b?de fysisk och psykisk oh?lsa d?r bland annat depression, ?ngest, ensamhet och minskad aktivitet inkluderas. Samtidigt finns ett behov av icke-farmakologiska ?tg?rder som kan st?dja b?de h?lsa och livskvalitet. Insatser med djurterapi har visat positiva effekter p? den ?ldre befolkningens fysiska och psykiska h?lsa i v?rden.

Syfte och frågeställningar:Studiens övergripande syfte var att undersöka hälsan hos musikstuderande. Ytterligare ett syfte var att jämföra musik- med idrottsstuderandes hälsa. Fokus var att undersöka och jämföra hälsan med avseende på upplevd hälsa och fysiska aktivitetsvanor.För att kunna undersöka och beskriva KMH studenternas hälsa ställdes följande frågeställningar:? Hur ser musikstudenternas upplevda hälsa ut?? Hur ser musikstudenternas fysiska aktivitetsvanor ut?För att uppnå studiens jämförande syfte ställdes följande frågeställningar:? Föreligger det någon eller några skillnader mellan grupperna gällande upplevd hälsa?? Föreligger det någon eller några skillnader mellan grupperna gällande fysiska aktivitetsvanor?Metod:För att uppnå syftet genomfördes en kvantitativ undersökning. Studien var avgränsad till att innefatta studenter från Kungliga Musikhögskolan (KMH) och Gymnastik och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm.

Syfte och frågeställningar:Syftet med studien är att kartlägga skolelevers transporter på en skola i en stödjande miljö.- Hur stor andel av eleverna använder aktiv transport?- Vilka faktorer påverkar de elever som inte använder aktiv transport till och från skolani en stödjande miljö?Metod:Studien genomfördes med en enkätundersökning som delades ut till sammanlagt 63 av 75 eleveri årskurs fyra på en skola i en söderförort till Stockholm. Det externa bortfallet bestod av deelever som av någon anledning inte var i skolan på undersökningsdagen. Skolan ligger i enstödjande miljö för fysik aktivitet. En pilotundersökning genomfördes på ca 60 elever i årskursfem där synpunkter kunde lyftas fram och enkäten reviderades innan den slutligaundersökningen.Resultat:50/63 elever använde någon form av aktiv transport till skolan.

SammanfattningSyfte och frågeställningSyftet med studien har varit att undersöka hur vi som idrottslärare kan anpassa vår undervisning, för att motivera elever till ett aktivt liv i rörelse efter avslutad skolgång. Genom frågeställningarna: Vad som motiverar unga vuxna till ett fysiskt aktivt liv? och Hur har skolundervisningen påverkat eleverna?, har vi försökt finna svar på bakomliggande faktorer till unga vuxnas motionsvanor.MetodStudien är utformad efter kvalitativa intervjuer som metod. Totalt genomfördes 11 intervjuer under projektets gång. Samtliga deltagare hade tagit examen från den svenska gymnasieskolan.

Ungdomar är idag frekventa användare av internet. I och med den höga användningen av internet bland ungdomar blir det av intresse för socialt arbete att få en förståelse för föräldrars föreställning om ungdomar och internet i relation till risker och riskhantering. Tidigare forskning rörande ungdomar, internet och risker visar att föräldrar ser risker så som att deras ungdomar möter obehagliga nätkontakter, pornografi samt risker gällande tidslängden spenderad online. Tidigare forskning som studerat riskhantering föräldrar använder gällande ungdomar och internet visar på att föräldrar använder olika typer av strategier. Dessa är exempelvis samtal om användande, att använda tillsammans och vara närvarande under användandet, regler i hur mycket tid online ungdomen får spendera, regler i vad ungdomen får göra online, övervakat användande via säkerhetsfilter samt kontroll av internetaktivitet efter användning.De frågeställningar studien ämnar besvara är Vilka risker ser föräldrarna gällande ungdomar och internet? samt Hur resonerar föräldrarna om riskhantering gällande ungdomar, internet och risker? Detta görs via åtta intervjuer med tio föräldrar till ungdomar mellan tolv och sexton år.

Syfte och frågeställningarMin avsikt med studien var att undersöka yngre elevers (8-10 år) attityder och upplevelser av fysisk aktivitet, samt vilken roll barnen tilldelar fysisk förmåga och upplevd fysisk självkänsla vid spel och lekar tillsammans med andra barn.MetodUrvalet bestod av 12 elever, 8-10 år med vilka en semistrukturerad intervju genomfördes. Vid intervjun användes bilder som föreställde barn i olika situationer. Utöver Intervjun genomfördes en föräldraenkät för att få en bakgrundsinformation om föräldrarnas syn på barnens fysiska aktivitet och deras egna motionsvanor. Intervjusvaren bearbetades utifrån frågeställningarna, analyserades och tolkades med utgångspunkt från ett interaktionistiskt perspektiv.ResultatEleverna beskriver den egna fysiska självkänslan i termer av god idrottslig motorisk kompetens. Då respondenterna resonerar kring andras goda kompetenser beskrivs dessa i termer av fysisk styrka och kondition.