Denna rapport syftar till att reda ut vad utländska turister anser om priserna i Stockholm och om höga priser på en destination kan resultera i att turister väljer bort det som resmål. Detta har vi valt att undersöka genom ett kvantitativt förfarande och vi har även valt att utgå från konsumentbeteende för att förstå hur turisters beslutsprocess ser ut i valet av resmål. Vårt resultat visar på att priset på destinationen och då framförallt hotellpriserna och priser på transport är en stor faktor i turisters beslutsprocesser. Dessutom svarade en stor andel av våra respondenter att de skulle välja bort ett resmål om de ansåg att priserna var för höga. Majoriteten ansåg att turistprodukterna i Stockholm vi presenterade var från medel upp till väldigt dyra.

Bostadspriser anses ofta spegla konjunkturla?get. Det inneba?r att priser normalt sett sjunker vid la?gkonjunktur. Den svenska bostadsmarknaden har sedan mitten av 1990-talet sett o?kande priser, och det finns ingen indikation pa? en nedga?ng eller stabilisering trots den globala finanskrisen som utbro?t a?r 2007 och den da?refter fo?ljande la?gkonjunkturen.

This thesis explores some issues regarding estimations of the cost of capital on the Stockholm Stock Exchange through reverse engineering of the Residual Income Valuation model and through usage of the Capital Asset Pricing Model. Previous studies are in conflict of whether the risk premium changes considerably over time or not. Furthermore, the risk premium estimated by CAPM tends to be fairly stable. In this study, reverse engineering of the cost of capital implied by analysts? forecasts shows a significant difference in the risk premium over time.

Orsaken till dyrt byggande beror enligt flera källor på de stigande materialkostnaderna. Ett steg till att förbättra den kostnadssituation vi har i Sverige är att granska och ifrågasätta den marknad som styr byggbranschen. I samband med stigande material priser blir jakten på besparingar och förbättringar stora, vilket leder till att entreprenörerna söker nya vägar till bättre priser och kvalité. Många anser att den svenska marknaden för byggmaterial och dess priser är för höga, med en kontrollerad prisnivå. De anser att leverantörsmarknaden inte är ordentligt konkurrensutsatt, vilken den borde vara.

Bakgrund: De senaste åren har alltmer musik börjat distribueras digitalt via Internet. Detta har framförallt skett via fildelningsnätverk men under de senaste två åren har allt fler legala tjänster växt fram. Prisnivån hos dessa tjänster är väldigt enhetlig och återförsäljarna har små marginaler på sin försäljning. Teorier påstår att Internet ger möjligheten att skära bort delar i distributionskedjan och det kan leda till lägre priser. Internet ger också ökade möjligheter att ändra priser på daglig basis.

Elektronisk handel har medfört att förhållandena på ett flertal varumarknader förändrats. Den nya tekniken leder till ökad konkurrens samt gör det enkelt och billigt för konsumenten att jämföra priser. Enligt ekonomisk teori borde ökad konkurrens och lägre sökkostnader leda till lägre priser på marknaden. Skivmarknaden är vidare en marknad med ständig teknologisk utveckling. Den nya formen av lagring och reproduktion av musik i så kallade mp-3 filer är den senaste i raden av uppfinningar som på ett revolutionerande sätt förändrat marknaden.

Konsumentens miljömedvetenhet ökar. Kakao är en råvara vars produktion har kantats av dåliga arbetsförhållanden och användning av kemiska bekämpningsmedel. Rättvise och Krav är två märkningar som ska garantera goda arbetsförhållanden och miljövänlig odling. Med märkningen kommer ofta en merkostnad. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur mycket konsumenten är villig att betala för detta.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns byteskostnader på den svenska bankmarknaden. Shy (2002) har utvecklat en metod för att estimera byteskostnader på olika marknader. Shys modell kommer att användas för att estimera byteskostnaderna på den svenska bankmarknaden. Resultatet visar att storbankerna, överlag, har högre priser och högre byteskostnader än nischbankerna. Resultatet är rimligt eftersom storbankerna erbjuder ett större produktsortiment och större möjlighet till personlig service, vilket borde innebära högre priser för deras kunder.

Konsumentens miljömedvetenhet ökar. Kakao är en råvara vars produktion har kantats av dåliga arbetsförhållanden och användning av kemiska bekämpningsmedel. Rättvise och Krav är två märkningar som ska garantera goda arbetsförhållanden och miljövänlig odling. Med märkningen kommer ofta en merkostnad. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur mycket konsumenten är villig att betala för detta.

Jag har märkt att mina elever har vissa kunskaper som de inte lärt sig under traditionella läroformer; i skolan eller någon annanstans. Det kan vara att de har en känsla för hur film eller musik är uppbyggd, vad som är en snygg bildkomposition, för hur språket talas eller skrivs, eller hur man ska bete sig i olika situationer. Utan att vi är medvetna om det verkar vi ha en intuition och magkänsla inför vissa företeelser i vår vardag. Vad är det då för typ av lärande som sker när vi inte tänker att vi lär oss och inte heller alltid vet att vi kan vissa saker? Vad vi har att göra med är alltså någon form av omedveten process; ett slags implicit lärande.

Uppsatsen behandlar de svenska vindkraftsproducenternas uppfattning beträffande de två olika stödsystemen miljöbonus och elcertifikat som tillämpas i Sverige under år 2004. Uppsatsens syfte är att jämföra förmågan att stimulera till teknisk utveckling hos de två olika stödsystemen miljöbonus och elcertifikat. Vi ämnade undersöka vilka uppfattningar de olika svenska elproducenterna har beträffande de olika systemens kapacitet att stimulera till nyinvesteringar i förnybar elproduktion med vindkraft och vilka incitament de olika stödsystemen ger de enskilda vindkraftsproducenterna att reducera kostnader och priser. Teknisk inlärning och osäkerhet påverkar de olika systemens kapacitet att skapa elproduktion med förnybara energikällor. Konkurrensintensiteten påverkar de olika systemens incitament att reducera kostnader och priser.

Studiens syfte är att kartlägga yrkesverksamma sfi-lärares kunskaper om ordförråd och ordbildning i svenska språket och vad de anser vara bra undervisning i detta ämne. Frågeställningarna är vilka grundläggande kunskaper sfi-lärare har om ordförrådets uppbyggnad och organisation hos enskilda språkanvändare, vilka grundläggande kunskaper de har om det svenska ordbildningssystemet och vad man anser vara god undervisning i ordkunskap. Materialet som har använts för att besvara frågeställningarna är en enkätundersökning som också innehöll en kunskapskartläggning. Denna undersökning kompletterades med fyra intervjuer, genomförda några veckor efter den skriftliga undersökningen. I undersökningen deltog tio sfi-lärare, yrkesverksamma inom två olika kommunala vuxenutbildningar.Resultatet visar att sfi-lärare har grundläggande kunskaper om det svenska ordbildningssystemet och om ordinlärning men att det finns utrymme för kunskapsförbättringar.

Tidigare studier har påvisat att språkliga förmågor har ett nära samband med Theory of Mind (ToM). På senare tid har studier med hjälp av ögonrörelseteknik kunnat undersöka ToMförmåga implicit och fynden tyder på att barn redan i tvåårsåldern verkar ha en välutvecklad implicit ToM-förmåga. Resultaten från en av dessa studier har funnit att språkutvecklingen kan spela en avgörande roll i tillägnandet av ToM och tyder på att det kan finnas ett orsakssamband mellan språk och ToM. En viktig aspekt för att närmare förstå ToMutvecklingen är att undersöka vilken betydelse den språkliga förmågan har i tillägnandet av ToM. Det är fortfarande oklart om specifika delar av språket har mer betydelse för ToMutvecklingen än andra och hur sambandet mellan språkliga förmågor och ToM ser ut.

Studiens syfte är att kartlägga yrkesverksamma sfi-lärares kunskaper om ordförråd och ordbildning i svenska språket och vad de anser vara bra undervisning i detta ämne. Frågeställningarna är vilka grundläggande kunskaper sfi-lärare har om ordförrådets uppbyggnad och organisation hos enskilda språkanvändare, vilka grundläggande kunskaper de har om det svenska ordbildningssystemet och vad man anser vara god undervisning i ordkunskap. Materialet som har använts för att besvara frågeställningarna är en enkätundersökning som också innehöll en kunskapskartläggning. Denna undersökning kompletterades med fyra intervjuer, genomförda några veckor efter den skriftliga undersökningen. I undersökningen deltog tio sfi-lärare, yrkesverksamma inom två olika kommunala vuxenutbildningar.Resultatet visar att sfi-lärare har grundläggande kunskaper om det svenska ordbildningssystemet och om ordinlärning men att det finns utrymme för kunskapsförbättringar.

Studiens syfte är att kartlägga yrkesverksamma sfi-lärares kunskaper om ordförråd och ordbildning i svenska språket och vad de anser vara bra undervisning i detta ämne. Frågeställningarna är vilka grundläggande kunskaper sfi-lärare har om ordförrådets uppbyggnad och organisation hos enskilda språkanvändare, vilka grundläggande kunskaper de har om det svenska ordbildningssystemet och vad man anser vara god undervisning i ordkunskap. Materialet som har använts för att besvara frågeställningarna är en enkätundersökning som också innehöll en kunskapskartläggning. Denna undersökning kompletterades med fyra intervjuer, genomförda några veckor efter den skriftliga undersökningen. I undersökningen deltog tio sfi-lärare, yrkesverksamma inom två olika kommunala vuxenutbildningar.Resultatet visar att sfi-lärare har grundläggande kunskaper om det svenska ordbildningssystemet och om ordinlärning men att det finns utrymme för kunskapsförbättringar.