I en rapport som Svensk Näringsliv (2010) har utfört beskriver de att företag redan idag ochinom en snar framtid står inför den största pensionsavgången någonsin i Svensk historia. 40-talisternas avgång ställer företag inför stora utmaningarna, framförallt att lyckas genomföra enlyckad generationsväxling. De personer som går i pension har under sitt yrkesverksamma livutvecklat en kunskap som många organisationer vilar på. En stor del av denna kunskap måsteöverföras för att organisationerna ska kunna fortsätta att vara effektiva på marknaden. Syftetmed denna studie var att få en djupare förståelse för ledarskapets betydelse gällandekunskapsöverföring i en organisation, samt bidra med praktiska verktyg till chefer ochmedarbetare för att undvika att förlora värdefull kunskap vid en generationsväxling.Industriföretaget LEAX har själva identifierat ett problem i att överföra viktig kunskap i ochmed kommande generationsväxling.

?Vi vilja vara svenskar!? svarade Hjalmar Pöhl, dåvarande kontraktsprost i svenska kontraktet i Estland, när han i oktober 1941 precis fått lämna landet och står inför en nystartad räddningskommitté för estlandssvenskarna i Stockholm. I Estland hade nazisterna kört ut Sovjet, innan det hade landet och kyrkan gått igenom en fruktansvärd tid med deporteringar, avrättningar och förföljelse. Frågan som besvarades gällde huruvida man nu ville leva under tyskarna eller få tillbaka en fri estnisk stat. Inget av detta intresserade kontraktsprosten ? han ville vara svensk.

Bakgrund: I vårt nutida samhälle kan man ana en tendens att den tidigare så tydliga uppdelningen mellan vad som betraktades som arbete respektive fritid håller på att suddas ut. Många människor upplever idag att arbetet får allt större plats i livet och lämnar väldigt lite utrymme kvar för fritid. Dagens organisationer är i sin tur inte strikt förankrade till vare sig en specifik fysisk plats eller en bestämd tid utan alla platser kan användas att arbeta på, vilken tid som helst på dygnet är tid för arbete, alla är potentiella kunder, partners eller kollegor. Av denna anledning tenderar dagens arbete att bli gränslöst för många människor, vilket kan medföra att arbetsbördan lätt svämmar över och även tar bort stora delar av utrymmet till fritid. Som om inte detta vore nog så har förväntningarna ökat på medarbetarna i allmänhet och ledarna i synnerhet.

Dagens teknologiska utveckling har bidragit till vårt mediaintensiva samhälle som iallt större utsträckning har övergått till ett konsumtionssamhälle. Trots Sverigesrestriktioner gällande marknadsföring riktat till barn, står barn för stora delar avlandets konsumtion, vilket inte minst förstärkts genom internets utveckling. Dagensbarn är rikare än någon annan generation genom tiderna, vilket är något företag i daguppmärksammat vid utformandet av marknadsföring och produkter. Varumärken harfått en större betydelse på den konkurrenssatta marknaden, inte minst bland barn.Uppsatsens syfte är att identifiera och fördjupa diskussionen kring barnskonsumtionsmönster i yngre åldrar. Uppsatsen belyser den varumärkesmedvetenhetsom råder i åldrarna 6-10, samt identifierar likheter respektive skillnader gällandebarns relation till klädmärken.Studiens huvudsakliga teorier är varumärkesvärde, visual literacy och grupptryck,vilka sammankopplas med den insamlade empirin för att svara på hur barns relationtill klädmärken ser ut.

Uppsatsen utgår från ett litteratursociologiskt perspektiv, där speglingsteorin är en viktig del. Speglingsteorin innebär att man betraktar litteraturen som en spegling av samhället. Klassiska verk används till exempel som sociohistoriska källor till andra samhällen och epoker. Utgångspunkten för den här studien är att det inte enbart är de klassiska verken som utgör en sådan källa, utan att även dagens populärlitteratur kan ses som en länk till hur människor och samhälle fungerar. Den hypotes som driver uppsatsen är att litteraturen fyller en funktion för läsarna, nämligen att den tjänar som stöd och hjälp i människors liv.

Avsikten med den här uppsatsen har varit att undersöka hur könsstereotyper skapas genom att titta på hur kvällstidningarna konstruerar och reproducerar kön/genus när de representerar en kvinnlig respektive manlig Idol-vinnare och vilken betydelse det kan få för meningsskapande processer. Jag har tittat på två kvällstidningars artiklar dagen efter vinsten för Idol-Agnes 2005 och Idol-Markus 2006 och gjort en kritisk diskursanalys på artiklar, bilder och Idol-postrar för att undersöka vilka bakomliggande diskurser som blir synliga i hur tidningarna väljer att representera en kvinnlig respektive manlig vinnare. Till min hjälp har jag haft Judith Butlers teori om genus som en performativ akt och den heterosexuella matrisen, Stuart Halls tankar om representation och stereotyper, och van Zoonens feministiska mediestudier och tankar kring manliga och kvinnliga blickar. För att förklara vilka rutiner och normer som styr en medieproduktion av en text har jag använt mig utav Atheide och Snow´s medielogikbegrepp. Jag har gjort en kvalitativ analys utifrån Norman Faircloughs kritiska diskursanalys för att komma samhällets diskurser på spåren.

Det överordnade syftet med examensarbetet är att agera platsskapande landskapsarkitektur. Studiens mål är därför att formulera hur ett curatoriellt handlande med ljudinstallationer, musik och performance kan betraktas som platsgestaltning och som arkitektur. Det innebär att formulera vad en plats är och hur dess auditiva och visuella arkitektur intervenerar, det vill säga agerar mellankommande eller förmedlande mellan iscensatta ljud, lokalitetens egna ljud och dess landskapbild. Jag intresserar i denna studie för plats som fenomen och inte som dess bruksmässiga funktion. Plats ser jag som länken mellan individ, kollektiv och landskap, mellan språk, perception, handling och kunskap.

Uppsatsen utgår från ett litteratursociologiskt perspektiv, där speglingsteorin är en viktig del. Speglingsteorin innebär att man betraktar litteraturen som en spegling av samhället. Klassiska verk används till exempel som sociohistoriska källor till andra samhällen och epoker. Utgångspunkten för den här studien är att det inte enbart är de klassiska verken som utgör en sådan källa, utan att även dagens populärlitteratur kan ses som en länk till hur människor och samhälle fungerar. Den hypotes som driver uppsatsen är att litteraturen fyller en funktion för läsarna, nämligen att den tjänar som stöd och hjälp i människors liv.

Ett av mina syften var att undersöka om det finns likheter mellan Goldthorpes begrepp anställningsrelationer och psykologiska kontrakt. I min teoretiska jämförelse har jag funnit att det finns likheter mellan anställningsrelationen i arbetarklassen och psykologiska kontrakt av transaktionellt innehåll. Likaså att det finns likheter mellan anställningsrelationen i serviceklassen och psykologiska kontrakt av relationellt innehåll. Arbetarklassen och transaktionella kontrakt karaktäriseras bland annat av ett renodlat arbetskontrakt i form av ekonomiskt utbyte, kortare anställningsförhållanden samt att den anställde få betalt för övertid om denne arbetar mer timmar än kontrakterat. Serviceklassen och relationella kontrakt förknippas med utbyten, i relationen mellan arbetsgivare och anställd, som inte bara är utav ekonomiskt fokus utan även relaterat till sociala och andra icke-materiella utbyten såsom karriär- och utvecklingsmöjligheter.