Varför klär sig somliga unga män i kläder som traditionellt anses feminina, använder make up och bär håret i små tofsar i alla möjliga färger? Varför ägnar sig somliga ungdomar åt samkönat hångel samtidigt som de ser sig som heterosexuella? Vad är det som gör att de väljer detta beteende trots att de riskerar att bli utsatta för våld på grund av detta? Dessa frågor har mynnat ut i föreliggande undersökning. Detta är en kvalitativ fallstudie/etnografi med hermeneutisk ansats. Syftet med denna undersökning har varit att belysa hur en specifik grupp ungdomar idag ser på genusidentitet och sexualitet för att försöka förstå dess betydelse i konstruerandet av självidentiteten idag. Undersökningen har skett genom deltagande observation i ungdomsgruppen under loppet av fyra år.

I denna undersökning har jag granskat de tre tal som kung Carl XVI Gustav, ärkebiskop K.G. Hammar och statsminister Göran Persson höll till minne av flodvågskatastrofens offer, i Stadshuset den 10 januari 2005. Av de tre talen var det främst kungens som satte spår i mitt med-vetande. Kungens tal hyllades också i pressen medan de andra talarna knappt nämndes.Undersökningens övergripande syfte blev därför att försöka utröna vad det är som gör att vissa tal berör och direkt fastnar i medvetandet medan andra glöms bort. Mer specifikt studerades detta genom att likheter och olikheter lyftes fram i de tre talen och i kontexten dessa hölls i.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur tva? terrorda?d har skildrats i Aftonbladet. De studerade terrorda?den a?r attacken mot Charlie Hebdos redaktion i januari 2015 samt terrorattentatet i Ko?penhamn i februari samma a?r. De fra?gor som ligger till grund fo?r underso?kningen a?r: Hur skildras de ba?da ha?ndelserna i Aftonbladet? Hur framsta?lls offer respektive fo?ro?vare? Hur yttrar sig diskussionen om yttrandefrihet? Finns det na?gra likheter och skillnader i rapporteringen, exempelvis vad det ga?ller na?rhetsprincipen? Jag har dessutom valt att underso?ka hur Aftonbladet har fo?rha?llit sig till de pressetiska reglerna.Fo?r att besvara mina fra?gesta?llningar har jag valt att utga? fra?n de tva? fo?rsta dagarna av rapporteringarna, samt tva? sammanha?ngande dagar en vecka efter rapporteringens fo?rsta dag.

Syfte: Universitet och högskolor som erbjuder förskollärarprogram har olika syn på bedömning av reell kompetens och utbildning till förskollärare genom validering. Skillnader förekommer vid tillträdeskrav och även vid utformningen av utbildningsprogram-men. Utifrån några utvalda universitet och högskolor belyser denna uppsats vilka skillnader och likheter som finns och försöker se vad dessa skillnader kan bero på. För att belysa detta jämförs inte bara universitet och högskolor utan också förskollärarprogram som vänder sig till pedagogiskt verksamma där de studerande har viss campusförlagd utbildning varvat med att arbeta kvar i sin dagliga verksamhet samt det traditionella campusförlagda förskollärarpro-grammet.Teori: Uppsatsens teoretiska utgångspunkt grundas på Gunnar Bergs (2003) teorier om att skolan kan ses dels som en institution och dels som en organisation. Skolan styrs ?explicit? av staten genom lagar och förordningar som ger förutsättningar om hur institutionerna kan forma sina program.

I uppsatsen analyseras lättlästa myndighetstexter utifrån skillnaden gentemot motsvarande normalversioner, vilka krav som ställs på läsarna och hur den övergripande situationen påverkar den språkliga utformningen. Syftet med uppsatsen är att få kunskap om lättlästa myndighetstexter i relation till deras sammanhang. Texterna har analyserats genom diskursanalys enligt Faircloughs trestegsmodell; text, diskurs och social praktik. Sammanfattningsvis visar analysen att de lättlästa myndighetstexterna språkligt sett är både lättare och svårare att läsa och tolka än motsvarande normalversioner, att de har ett otydligt syfte och att de ofta är mer svåråtkomliga än normalversionerna. Litteraturgenomgången visar att begreppet lättläst används allmänt och opreciserat med associationer till ?svårigheter?.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur ledare på högre nivå idag ser på begreppen ledarskap och kommunikation. Jag har studerat hur dessa ledare konstruerar begreppet ledarskap och kommunikation och förhållandet dem emellan. Jag har ställt frågor som syftar till hur de idag ser på begrepp som dessa, samt också spårat uttalanden som skiljer på dialog och diskussion, transmission eller meningsskapande kommunikation. Vad gäller ledarskap har jag spårat uttalanden som kan belysa varifrån konstruktioner om ledarskap kommer. Problemet som jag ser det, är att de värderingar som implicit ligger i begreppet ledarskap motarbetar de ledarskapsfilosofier som gör ett försök att utveckla framtidens ledarskap genom att lägga på olika adjektiv som kommunikativt, visionärt, symboliskt etcetera.Jag vill alltså i denna studie lyfta fram ett synsätt som lägger fokus på kommunikationen, inte ledarskapet, med tanke på att det idag argumenteras för något som kallas kommunikativt ledarskap.

Syfte: Studiens syfte har varit att undersöka fem pedagogers uppfattningar av hur läs- och skrivsvårigheter påverkar elevers lärande i matematik och vilka didaktiska val de gör i matematikundervisningen. Anser pedagogerna att det finns något samband mellan elevers läs- och skrivsvårigheter och deras lärande i matematik, i så fall hur beskriver de det? Hur resonerar pedagogerna kring didaktiska val i matematik som gynnar elever med läs- och skrivsvårigheter? Hur arbetar pedagogerna med språket i matematiken?Teori: Studien har genomförts inom den specialpedagogiska disciplinen. Tre specialpedagogiska perspektiv, det kategoriska, relationella och dilemmaperspektivet, har använts för att belysa pedagogernas förhållningssätt till undervisning för elever med läs- och skrivsvårigheter. I studien har också det sociokulturella perspektivet använts, då två av de centrala frågeställningarna har behandlat pedagogernas didaktiska val och hur de arbetade med språket i matematiken.

Background: Sporting events conveyed by the TV medium affect people and can give many unforgettable experiences. Sport may be synonymous with excitement and drama or just serve as entertainment. Through TV broadcasts from different sporting events, millions of televiewers all over the world have enjoyed athletic feats of extreme top class. TV broadcast sport always attracts a great number of viewers, also in Sweden. The prices of broadcasting rights to sporting events have risen strongly during the last decade, much as a consequence of the increasing competition between different TV companies both internationally and in Sweden.

 I vårt samhälle eftersträvas motivation och kreativt lärande och därför är det av betydelse att undersöka ett mer kreativt arbetssätt utifrån elevernas aktivitet och tankar för att kunna se för- och nackdelar med ett alternativt arbetssätt i matematikundervisningen. Det är intressant att undersöka detta eftersom att undervisningen inom matematik ofta är läromedelstyrd enligt forskning. Syftet med arbetet har varit att beskriva fördelar respektive nackdelar med utomhusmatematik utifrån elevers aktivitet och inställning. Undersökningen gjordes på en skola med urvalsgrupp från år 6. En kvalitativ undersökning gjordes i form av observation från en filminspelning från en utomhusmatematiklektion. Sammanlagt har 22 elever ingått i observationen.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka om den stressreducerande drycken NOA relaxation, innehållande L-theanin och Citronmeliss, har någon fysiologisk samt psykologisk effekt på kvinnliga ishockeyspelare vid konsumtion. Studien undersökte även hur ishockeyspelarnas prestationsförmåga vid kognitiva datortester påverkades vid intag av NOA relaxation. Hypotesen för denna studie är att drycken NOA relaxation har en lugnande, fokusgivande samt stressreducerande effekt både psykologiskt och fysiologiskt på deltagarna.MetodI studien har 7 kvinliga ishockeyspelare deltagit. Deltagarna antingen studerade eller var arbetslösa, åldersspann mellan 17 till 22 år (medelålder 20). Tre stycken testtillfällen utfördes, det första tillfället då deltagarna enbart fick pröva på de kognitiva datortesterna.

I uppsatsen analyseras lättlästa myndighetstexter utifrån skillnaden gentemot motsvarande normalversioner, vilka krav som ställs på läsarna och hur den övergripande situationen påverkar den språkliga utformningen. Syftet med uppsatsen är att få kunskap om lättlästa myndighetstexter i relation till deras sammanhang. Texterna har analyserats genom diskursanalys enligt Faircloughs trestegsmodell; text, diskurs och social praktik. Sammanfattningsvis visar analysen att de lättlästa myndighetstexterna språkligt sett är både lättare och svårare att läsa och tolka än motsvarande normalversioner, att de har ett otydligt syfte och att de ofta är mer svåråtkomliga än normalversionerna. Litteraturgenomgången visar att begreppet lättläst används allmänt och opreciserat med associationer till ?svårigheter?.

Adapting the concept of the ?popular cultural memory? and its necessary ?context knowledge? established by Karin Kukkonen, this bachelor thesis seeks to examine how this memory is ?at work? and expresses itself in contemporary fiction, by doing an intertextual reading of the swedish author Amanda Svensson's debut Hey Dolly. Within the intertextual structures of Hey Dolly the reader encounters allusions and references that address almost everything from contemporary popular culture to established authors in the swedish canon, mainly as means for the characters to help them express their emotions and thoughts, by ?choosing? from already available content of popular culture to use and modify. The intertextuality alluding to the popular cultural memory does at the same time address the concept of the ideal reader throughout the novel.

Språkets möjligheter och begränsningar när det gäller att tala om och tolka en bild har alltid fascinerat mig. Är gränserna för vad vi kan säga eller skriva ner om en bild olika beroende på vilket språk vi talar? I en visningssituation på ett museum talar man om, beskriver och analyserar bilder, konstverk och andra visuella objekt och sätter in dessa i ett kulturellt sammanhang. Huvudsyftet med denna studie är att undersöka hur två språk, svenska respektive mandarin med helt olika skriftlig representation, används i en sådan situation och belysa skillnader och likheter när man talar om och förmedlar kunskap om kinesiska bildobjekt.I studien analyseras transkriptioner av intervjuer kring fyra utvalda kinesiska bildobjekt med två informanter med respektive språk som modersmål. Kvantitativt skiljde sig de sammanlagda texterna kring objekten åt något i omfattning även om de innehållsmässigt föreföll likvärdiga.

Syftet med denna uppsats är att medelst intervjuer lyfta fram vad barn och ungdomar som har medverkat i olika barnprogram i SVT har för synpunkter och tankar på sitt deltagande.Genom nio intervjuer med elva informanter i åldrarna 8-17 år belyses aspekter såsom inflytande, känsla av delaktighet och möjligheter till påverkan, betydelsen av att få medverka i TV samt tankar om kändisskap och att bli sedd. Nämnda aspekter sätts sedan i relation till barnrättskonventionen samt till olika barndomsdiskurser och föreställningar om barndom.Studiens teoretiska utgångspunkter har makt som övergripande tema och berör tre områden. Först belyses begreppen makt och diskurser, därefter diskuteras hur kulturstudier har försökt synliggöra de maktstrukturer som produceras i samhället genom bland annat media och slutligen presenteras teorier från barndomsforskning där maktordningen mellan barn och vuxna problematiseras.Genom intervjuerna framgår att ett vuxet förhandsarbete präglar TV-produktionerna och att de deltagande barnen har liten eller ingen möjlighet att göra några större förändringar i sitt deltagande. Vuxnas planerande av barnens agerande, utseende och repliker kan sägas gå stick i stäv med barnrättskonventionen. Barnen är därmed styrda och kan ses som symboler, eller representanter för en barndom som vuxna anser viktig att förmedla.

I Sverige finns cirka 80 000 identifierade förorenade områden som i vissa fall behöver efterbehandling för att hantera föroreningssituationen. Naturvårdsverket publicerade 2009 ett reviderat vägledningsmaterial för riskbedömningar av förorenade områden tillsammans med en beräkningsmodell för att ta fram riktvärden. Riktvärdesmodellen är deterministisk och genererar enskilda riktvärden för ämnen under givna förutsättningar. Modellen tar inte explicit hänsyn till osäkerhet och variabilitet utan hanterar istället det implicit med säkerhets­faktorer och genom att användaren alltid utgår från ett rimligt värsta scenario vid val av parametervärden.En metod för att hantera osäkerhet och variabilitet i riskbedömningar är att göra en så kallad probabilistisk riskbedömning med Monte Carlo-simuleringar. Fördelen med detta är att ingångsparametrar kan definieras med sannolikhetsfördelningar och på så vis hantera inverkan av osäkerhet och variabilitet.