Bakgrund: Andelen barn med medfött hjärtfel som når vuxen ålder har ökat stort tack vare förbättrad vård, diagnostik och behandling. Genom denna utveckling har en ny patientkategori tillkommit i den kardiologiska vuxenvården om vilken de sjuksköterskor som arbetar inom densamma, inte innehar så stor kunskap. Syftet med denna studie var att belysa hur vuxna och ungdomar upplever att leva med ett medfött hjärtfel. Metod: För att utforska detta gjordes en systematisk litteraturstudie vilken resulterade i en innehållsanalys av nio kvalitativa artiklar. Resultat: Personer med medfött hjärtfel upplever att de är annorlunda gentemot sina jämnåriga, detta tar sig uttryck i fysiska skillnader, begränsningar, kroppsuppfattning och känslomässiga uttryck såsom utanförskap, skuld och rädsla.

Som specialpedagoger kommer vi med stor sannolikhet att möta elever med läs- och skrivsvårigheter. En viktig förutsättning för att kunna minska andelen elever som misslyckas i sin läs- och skrivinlärning är att vi får kunskap om vad som kännetecknar god läs- och skrivutveckling. Syftet med den här studien är att beskriva och analysera förutsättningar och miljöer för god läs- och skrivpedagogik för skolelever i de yngre åldrarna som inte har "knäckt läskoden". Sammanfattningsvis pekar resultaten på av vår undersökning på att lärarens kompetens är av stor betydelse i den bemärkelsen att denne kan behärska flera olika metoder. Detta för att kunna individualisera undervisningen utifrån barnens behov.

Kvakificerad kunskap eller kuriosa är en läromedelsanalys av läroböcker för gymnasiets kurs Historia A. Studien tar sikte på att granska om de utvalda läroböckerna genom aktörperspektiv förklarar människans delaktighet i historisk utveckling och ger kvalificerade kunskaper, eller om historiska aktörer enbart försigkommer som kuriös information. Studien tar sin utgångspunkt i tidigare forskning kring läromedelsanalyser och historiemedvetenhet. Resultatet visar att läroböckerna tenderar att skrivas som stängda berättelser där aktörerna framställs som enskild isolerad fakta, vilket gör det svårt för läsaren att utvinna kvalificerade kunskaper från den fakta som läroböckerna erbjuder..

Syftet med denna studie var att undersöka kunskap och uppfattningar om papperslösas tillgång och rätt till vård hos personal inom öppen hälso- och sjukvård i Landstinget i Uppsala län. Ett ytterligare syfte var att undersöka om information kring handhavandet av papperslösa finns på arbetsplatserna, vad personal i så fall anser om detta, samt vad de önskar för information. Studien är av en deskriptiv design med kvantitativ ansats. 86 anställda vid vårdcentraler i Uppsala län besvarade enkäter med frågor angående kunskap och uppfattningar om lagstiftning samt tillgång till och önskan om information gällande papperslösa. Insamlad data har sammanställts i Microsoft Excel och presenterats i tabeller och diagram. Resultatet av studien tyder på att det finns en kunskapsbrist bland personal inom öppen hälso- och sjukvård angående lagstiftningen om papperslösas tillgång till sjukvård. Enligt de medverkandes vetskap finns ingen information tillgänglig på arbetsplatsen gällande papperslösa, och så gott som alla önskar information av något slag.

I  Sverige  har  antalet  äldre  ökat  de  senaste  årtiondena.  Ju  äldre  människor  blir  desto vanligare blir förekomsten av  sjukdomar och funktionshinder. Vårdplatserna inom  både slutenvård  och  särskilt  boende  har  blivit  färre  och  uppskattningsvis  vårdas  250  000 personer   i   hemvård  idag.   Denna   utveckling   innebär   att   den   närstående,   som   är anhörigvårdare i hemmet har en betydelsefull roll. Syftet med denna studie är att beskriva anhörigvårdarens  erfarenheter  av  kunskapsbehov  för  att  ge  omsorg  och  vård  till  sin make/maka med långvarig sjukdom och/eller funktionshinder i hemmet. Studien baseras på  intervjuer,  som  gjordes  med  anhörigvårdare  dels  genom  en  fokusgrupp  med  fyra deltagare,  dels  genom  fyra  individuella  intervjuer,  det  vill  säga  sammanlagt  åtta informanter.  Intervjumaterialet  har  bearbetats  med  hjälp  av  kvalitativ  innehållsanalys. Studien pågick under åren 2009-2010.

Bakgrund Mat är en viktig del av vårt sociala liv. Har man en födoämnesöverkänslighet försvåras matglädjen tillsammans med andra. Födoämnesöverkänslighet delas in i två grupper, födoämnesallergi och födoämnesintolerans. Födoämnesallergi är en immunologisk reaktion i kroppen, medan födoämnesintolerans är en icke immunologisk reaktion. När man lagar och serverar mat till personer med födoämnesöverkänslighet är det viktigt att veta vad man gör, det är därför kunskap inom födoämnesöverkänslighet behövs.

Avsikten med examensarbetet är att på en skola undersöka matematiklärarnas syfte med matematikläxan och hur eleverna uppfattar syftet. Undersökningen genomfördes genom tre intervjuer med lärare som undervisar i matematik i grundskolans senare år. I undersökningen genomfördes även en enkätstudie med de elever som undervisas av de tre lärarna i intervjuerna. Resultatet visar på en samstämmighet mellan lärarens syfte med matematikläxan och elevernas angivna uppfattningar av syftet, i kategorierna ökad kunskap och befästa kunskap. Utöver den samstämmigheten påträffas även ytterligare elevförhållningssätt som bedömning, tidsaspekt och förtryck.

Titeln ?Inte bara ett papper? syftar till den alkoholpolicy som skall finnas på företagen. Denna policy är grunden till ett välfungerande förebyggande arbete. Policyn är ett viktigt verktyg och man måste tillämpa den praktiskt.Syftet med undersökningen är att undersöka företagares alkoholförebyggande arbete på arbetsplatserna och i vilken utsträckning företagare anammat detta arbete. Studien tittar på vilka faktorer som är viktiga att tänka på vid preventionsarbete för att ge en ökad kunskap om det förebyggande arbetet.

Syftet med denna uppsats var att få ökad kunskap om pedagogernas syn på hur matematikundervisningen bedrivs inom förskola och särskola på träningsskolenivå. Vidare att få kunskap om de beröringspunkter som de båda skolformerna hade samt visa exempel på forskning som enligt pedagoger fanns rörande matematikundervisningen inom förskola och träningsskola. Metoder för att få ökad kunskap i detta har varit genom litteraturstudier samt intervjuer med förskollärare som är verksamma inom förskolan samt med specialpedagoger och speciallärare verksamma inom särskolan. Huvudresultatet i undersökningen visar att trots att verksamheterna har olika styrdokument och i sig är två olika skolformer så finns det beröringspunkter. En beröringspunkt var att man såg matematikundervisningen tillsammans med övrig verksamhet som en helhet och en naturlig del i arbetet på förskolan och inom särskolans träningsskoleklasser.

Syftet med denna studie har varit att beskriva barns förståelse för kolets kretslopp, med vilket vi avsåg sambandet mellan de gröna växternas koldioxidbehov och människans behov av syre. I vår bakgrund har vi använt oss av litteratur som behandlat kunskap, förståelse och inlärning. Den metod som vi valde för vår undersökning var intervjuer som följdes av ett utvecklingsarbete i form av en lektionsserie. Med vår undersökning kom vi fram till att eleverna utvecklade en viss förståelse för kolets kretslopp, de kunde se sambandet mellan de gröna växternas behov av koldioxid och människans behov av syre..

Elevers vardag är fylld av många aktiviteter. För att få en struktur på sin dag är det viktigt att ha en förståelse av vad olika tidsbegrepp innebär. Med detta arbete vill vi få kunskap om hur några lärare i skolår 1 lägger grunden för en god förståelse för de olika tidsbegreppen. Vi vill även diskutera utifrån elevers uppfattning om tid. Studien grundar sig på intervjuer med lärare och elever.

Undersökningens syfte har varit att studera vilken kunskap och beredskap förskollärare och barnskötare har gällande första hjälpen och HLR (hjärt- och lungräddning) i förskolan samt att uppmärksamma riskområden i förskolans fysiska miljö. En bakomliggande tanke med arbetets syfte är att väcka ett intresse och bidra till att förskollärare och barnskötare får en större insikt av de skador och olyckor som kan förekomma i förskolas fysiska miljö. Om personalen i förskolan besitter kunskap om olika typer av skador, vart de oftast uppstår i miljön, vad som orsakar dessa samt vilka försiktighetsåtgärder som bör vidtas för att förebygga kan olyckor och skador i förskoleverksamheten minskas. .

Ordet upplevelse används idag av många företag i olika branscher för att beskriva företagets tjänsteutbud. Inom marknadsföring används upplevelser för att tränga igenom det tilltagande mediebruset och för relationsbyggande åtgärder. Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida eventbyråer profilerade inom relationsskapande event marketing använder begreppet upplevelse och vad det har för betydelse för deras verksamhet. Med ett hermeneutiskt förhållningssätt och en induktiv ansats har jag genomfört en kvalitativ intervjustudie baserad på intervjuer med sju eventbyråer. Studien visar att upplevelse som fenomen är en viktig effekt av relationsskapande event marketing, men att det finns en paradox ifråga om användningen och beskrivningen av begreppet.

Det senaste åren har äldreomsorgen i Sverige flitigt debatterats, främst gäller debatten äldreomsorgens utformning och dess personalbemanning. Att arbeta i äldreomsorgen handlar om att arbeta med de allra äldsta människorna i vårt samhälle. För många av dessa äldre har den patogena sjukvården kommit till sin ände, vilket innebär att många individer lever med en eller flera sjukdomar som inte går att bota. Dessa, de allra äldsta tillhör även den snabbaste växande delen av Sveriges befolkning. Aaron Antonovsky (2005) kom att ställa sig frågan ?Hur kommer det sig att vissa människor förmår upprätthålla hälsa trots att de utsätts för svåra påfrestningar?? Frågan handlar om hälsans ursprung vad kännetecknar de människor som förmår upprätthålla hälsan? Dessa människor har något gemensamt.

Vi vill med detta examensarbete undersöka om skiftet från miljö undervisning till hållbar utveckling har skett, och hur väl känt begreppet hållbar utveckling är hos lärarna. Syftet med undersökningen är också att utveckla kunskap om de anvisningar som finns i våra styrdokument rörande hållbar utveckling följs och vilka arbetsmetoder som används. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sex lärare och två med rektorer från skolor på mindre tätorter. Resultatet av denna studie visar att majoriteten av de lärare vi intervjuat inte har någon djupare kunskap om begreppet hållbar utveckling. Den undervisning som i dag finns har främst ett miljöperspektiv. De metoder som används i den undervisning som sker har främst en tematisk profil..